Skola för barn - Arbeta med deltagarhäftet

Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 2 

BILDER – SKOLSYSTEMET I SVERIGE

 Titta på den inledande bilden till del 2 med olika delar av det svenska utbildningssystemet i häftet (s 10). Låt deltagarna får berätta om vad de vet om de olika skolformerna.

LÄSFÖRSTÅELSE – OLIKA SKOLFORMER

Läs i häftet om några barn som går på förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasiet. Läs den berättande texten om påhittade barn och läs faktatexten om respektive skolform.

• Läs texten “Ella går i förskolan” (s 11) som presenterar vad svensk förskola är. Prata om att många fortfarande kallar detta ”dagis” även om det hetat ”förskola” sedan 1998.
• Läs texten om Maria och Perwin som går i förskoleklass (s 14) om vad förskoleklass är. Uppmärksamma gärna att den numera är obligatorisk för alla 6-åringar. Jobba med ordförklaringarna längst ner på sidan 14.
• Läs den texten “Alberto är på fritids” (s 15) om vad fritidshem är. Prata om att man ofta säger ”fritids” om fritidshem och att det är vanligt när man pratar med barn att man förkortar ord som mellanmål till ”mellis”, ”dagis” m m.
• Läs texten “Ali går i grundskolan” (s 16) som ett exempel på vad det innebär. Uppmärksamma gärna att det är skolplikt i Sverige och vad det innebär för barn och deras föräldrar. Barns rätt till skola i Sverige gäller alla barn, inklusive asylsökande och papperslösa barn.
• Läs texten “Khadijo och Karolina går på gymnasiet” (s 22) om den svensk gymnasieskolan. Prata om de olika programmen och särskilt skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.
  

BILDER - SKOLÄMNEN

 Vilka ämnen har man i svenska grundskolor? Konkretisera gärna genom att använda bilderna på skolämnen och schemaexempel. Förtydliga särskilt SO, NO, språkval, hemkunskap, klassråd.

• Gör övningen “Vilket skolämne visar bilden?” (s 17).

LÄSFÖRSTÅELSE - SCHEMA

 Titta på bilden av ett schema (s 21). Försök att förstå de olika förkortningarna som står där.

• Gör sedan övning 1 på samma sida och besvara frågorna till det.
• Fortsätt också med övning 2 som handlar om vad föräldrarna behöver tänka på inför de olika veckodagarna utifrån det schemat. Samtala gärna om föräldrarnas ansvar för att rätt saker kommer med till skolan, att läxor görs och att man kommer i tid till skoldagen.
• Läs sedan texten om föräldrarnas ansvar på s 20. Be gärna deltagare med skolbarn att dela erfarenheter av de olika punkterna som finns med där.

ORDKUNSKAP - YRKESKATEGORIER I FÖRSKOLAN

Läs texten “Vi jobbar på förskolan” (s 12). Prata gärna om att både kvinnor och män kan arbeta inom alla yrken i Sverige inklusive att arbeta med yngre barn, men att det fortfarande är ganska kvinnodominerade yrken. Fundera gärna tillsammans om varför det är fler kvinnor än män som jobbar med barn och vilka nackdelar det kan vara med det.

ORDKUNSKAP - YRKESKATEGORIER I SKOLAN

Gör tillsammans en tankekarta på tavlan över vilka olika yrkesgrupper som jobbar på en skola. Avsluta denna del genom att låta deltagarna göra övningen “De här jobbar i skolan” (s 18).

LÄSFÖRSTÅELSE/ORDKUNSKAP/SVERIGE-KUNSKAP – SKOLLOV

 Prata om vad ordet ”lov” betyder. Be deltagarna berätta om vad de vet om vilka skollov vi har i svensk skola. Läs sedan texten ”Skollov” på s 19.

• Träna sedan på orden i cirkeln längst ner på sidan. Gör gärna nya meningar om det, t ex ”Idag börjar lektionen klockan 10”, ”Vi startar lektionen direkt”, ”Vi slutar lektionen klockan 12”, ”Lektionen avslutas klockan 12”, ”I början av lektionen skriver läraren upp vilka elever som är där” o s v.

SVERIGE-KUNSKAP – FÖRÄLDRARNAS ROLL

 Låt deltagarna tillsammans skriva på tavlan om vilken roll en förälder har i sitt barns skolgång eller förskoletid.

• Prata om de specifika förväntningar som kan finnas på föräldrar i Sverige. (Ta med rätt kläder utifrån väder och aktiviteter till förskolan/skolan, se till att gympapåsen kommer till skolan rätt dag, prata med personalen om det som hänt barnet under dagen, se till att matsäck kommer med till utflyktsdagar, att man deltar i utvecklingssamtal och föräldramöten, hjälper barnet med läxor, samtalar med personalen om barnets styrkor och svårigheter m m). Läs texten om det på s 20. 
• Vad är ett föräldramöte? Jobba med sidan 13 och förtydliga att föräldramöten förekommer även i förskoleklass, grundskola samt ibland i första året på gymnasiet. Prata om varför det är viktigt att vara med på sådana och vikten av att man talar om för skolan om man behöver tolk för att förstå när man deltar i sådant.
• Vad är ett utvecklingssamtal? Prata om det, gärna utifrån om deltagarna har varit med på sådana med sina barn. Varför har skolan utvecklingssamtal med eleverna och varför ska föräldrarna vara med på dem?