Kalender och datum - Arbeta med deltagarhäftet

Här beskrivs det hur man använder deltagarhäftet för att arbeta med Del 2 - Kalender och datum

Det här finns i deltagarhäftet:

  • Tid-uttryck (s 13 och 16) samt ord kopplad till kalendern/almanackan.
  • Läs texter om svenskarna och tiden (s 13), almanacka/kalender (s 24), helgdagar (s 15) och skollov (s 16).

Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 2

Läs texten ”Almanacka/kalender” (s 14) och samtala om innehållet.
Titta sedan gemensamt i en kalender/årskalender och uppmärksamma särskilt:

  • röda dagar som markerar helgdagar,
  • månadernas namn och ordningsföljd,
  • veckonummer,
  • övrigt som t ex namnsdagar, flaggdagar m m.

Prata om och jämför med deltagarnas hemländer.

Planering av tid

Samtala om att planering av tid är viktigt i Sverige. Prata om att många svenskar använder kalender/almanacka för att planera saker i förväg, både privat och i arbetslivet. Långtidsplanering för ett halvår eller år är vanligt på många arbetsplatser. Många detaljplanerar också med hjälp av sin kalender in möten och viktiga saker som ska göras på jobbet. Det är också vanligt i Sverige att man även använder kalendrar privat för att tipsplanera in aktiviteter med familjen, men också för att komma ihåg födelsedagar, fritidsaktiviteter för barnen och föräldrarna, lovveckor i skolan m m.

Svenskar och tiden

Läs texten “Svenskarna och tiden” (s 13) och samtala om innehållet. Har deltagarna själva upptäckt att tid är väldigt viktigt för många svenskar? Hur reagerar svenskar om man kommer försent? Vad händer om man kommer försent till en bokad tid på vårdcentralen? Händer något om ens barn kommer försent till skolan? Har någon egen erfarenhet av vänner som vill boka in en middag flera veckor fram i tiden? Hur tänker man om tid och planering i deltagarnas hemländer?
Fråga också om deltagarna hört svenskar säga meningarna kopplad till tid (eller bristen på tid) som många svenskar känner (s 13).

Vikten av att komma i tid - Lyft särskilt om att det är viktigt att komma i tid i Sverige. Prata om att det uttrycket betyder att man håller överenskomna tider exakt. Har man sagt att man ska börja kl 14.00 så måste man vara på plats strax innan dess så att att alla är där då och man verkligen kan börja kl 14, inte kl 14.10.

Läsförståelse

Helgdag: Läs texten ”Vad är en helgdag?” på s 15. Titta på listan över helgdagar och hjälp till att härleda de olika datumen till rätt högtid i Sverige. Använd gärna bilderna på den sidan. (Ni kommer att lära mer om högtiderna i del 3 i detta tema, men redan här kan man hjälpa till med namnet på de olika dagarna kopplad till de stora högtiderna. Förklara gärna ordet ”-afton” som ju används i flera viktiga högtider.)

Skollov: Läs texten “Skollov” på s 16 och förtydliga ordet lov. Träna gärna på tiduttrycken på den sidan också och ge gärna andra exempel på när sådana uttryck används.
Exempel:
”På onsdag börjar lektionen klockan 10”,
”Vi startar lektionen kl 10.10”,
”Lektionen slutar kl 12”,
”Vi avslutar dagens lektion med att…”,
”I början av nästa vecka ska vi…”,
”I mitten av februari är det sportlov i Stockholm”,
”Det var varmt i slutet av sommaren”,
”Hon står före mig i kön”,
”Mannen kom efter att alla gästerna kommit”.