Leva i familj eller utan? - Arbeta med deltagarhäftet

Här beskrivs det hur man använder deltagarhäftet för att arbeta med  Del 2 - Leva i familj eller utan?

Det här finns i deltagarhäftet:

  • Texter om friheten att välja sitt liv, om olika sorters familjer (s 8, 10).
  • Övningar om verb och några bindeord (och, eller, men) på s 14-15.
  • Träna muntlig kommunikation utifrån bilderna på s 7 om olika sorters familjekonstellationer.
  • Skrivuppgift där man ska skriva om sin egen familj (s 11).
  • Grammatisk övning s 13 och 14 om verb och några adjektiv.
  • Texter om att gifta sig i Sverige och om jämställdhet och könsroller i familjen (s 9 och 12-13).

Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 2 

LÄSFÖRSTÅELSE & SVERIGEKUNSKAP – FRIHETEN ATT VÄLJA

Läs texten ”Hur vill du leva ditt liv?”( s 8) och samtala om innehållet. Lyft upp ord som kan vara nya för deltagarna t ex kärlekspartner, någon att dela sitt liv med, lägenhet, bostad, fritid, bestämma m m.
Förtydliga skillnaden mellan uttrycken att ”flytta hemifrån”, ”flytta ihop” och ”flytta isär”.

MUNTIG KOMMUNIKATION: - OLIKA SORTERS FAMILJER

Titta på bilderna på s 7 och prata om det ni ser. De bilderna kan sedan kopplas ihop med texten ”Familjer i Sverige kan se olika ut” (s 10-11).

SVERIGE-KUNSKAP – OLIKA SORTERS FAMILJER

Vuxna människor väljer att leva på olika sätt. I det svenska samhället är det accepterat att vuxna väljer att leva som singel men också i olika familjekonstellationer. Lagar tillåter även att man är sambo, skiljer sig, adopterar barn, lever i homosexuella relationer m m. Läs texten ”Familjer i Sverige kan se olika ut” (s 10-11):

  • MUNTLIG KOMMUNIKATION: Samtala om hur det är i deltagarnas hemländer: Hur lever man där? Ser alla familjer likadana ut? Hur är lagstiftningen?
  • SKRIVTRÄNING: Låt deltagarna skriva om sin egen familj. Hjälp dem då att benämna den rätt utifrån begreppen de läst i texten om de lever i en kärnfamilj, skilsmässofamilj, adoptivfamilj, om de är ensamstående förälder eller dyl.
  • ORDKUNSKAP & MUNTLIG KOMMUNIKATION: Titta på bilderna vid texten: Ge deltagarna varsin bild som de ska beskriva för gruppen.

SVERIGE-KUNSKAP - ÄKTENSKAP

Vilka regler gäller när man vill gifta sig i Sverige? Läs texten ”Att gifta sig” (s 9) och jobba sedan med innehållet på olika sätt:

  • LÄSFÖRSTÅELSE & MUNTLIG KOMMUNIKATION: Börja med att läsa texten tillsammans. Be gärna deltagarna återberätta innehållet med egna ord utifrån den allmänna frågan ”Vilka regler gäller när man ska gifta sig i Sverige?”
  • SVERIGE-KUNSKAP: Om ni redan i detta skede vill fördjupa kunskapen kring äktenskapslagstiftningen i Sverige så kan ni läsa mer om det på s 28-29 i temats del 3 och då även göra läsförståelseövningen på s 29. Eller så väntar ni med den till del 3 och du kan repetera och fördjupa kunskaperna längre fram i temat.
  • ORDKUNSKAP: Förklara ord som kan vara nya för deltagarna. Orden kan skrivas upp på ordkort och delas ut till deltagarna så att de får berätta om ordens betydelse. Eller så skriver läraren upp dem på tavlan och förklarar muntligt eller skriftligt ordens betydelse. Några exempel på ord i texten som kan vara svåra att förstå: bröllop, äktenskap, tvinga, brott, äktenskapstvång, svenska myndigheter, vägra, erkänna, utländskt äktenskap, skilja sig, skilsmässa, ansöka om m fl.
  • ORDKUNSKAP & GRAMMATIK: Titta på bilderna på sidan 9: Vad ser ni? Vad gör personerna på bilderna? Här finns många verb att lära sig (fria, gå ner på knä, kyssas, kramas, sätta på ring, äta m m) och flera substantiv (bröllopstårta, vigselring och förlovningsring, brudbukett, brudklänning, slöja, blomsterkrans, ballonger, m m).
  • GRAMMATIK – REFLEXIVA PRONOMEN: Träna gärna på att säga uttrycken ”att gifta sig” kopplade till pronomen: Jag gifter mig. Du gifter dig. Han/hon gifter sig. Vi gifter oss. Ni gifter er. De gifter sig.
    • Personliga pronomen: jag, du, han, hon, vi, ni , de
    • Reflexiva pronomen: mig, dig, sig, oss, er, sig
    • -jag – mig
    • -du – dig
    • han – sig
    • -hon – sig
    • -vi – oss
    • -ni – er
    • -de – sig

SVERIGE-KUNSKAP – KÖNSROLLER I FAMILJEN

Läs texten s 12-13 om könsroller och jämställdhet i familjen. Man kan jobba på många olika sätt med texten beroende på språklig nivå och intresse i gruppen. Här kommer några förslag:

  • LÄSFÖRSTÅELSE & MUNTLIG KOMMUNIKATION: Texten innehåller tre innehållsmässiga delar med underrubrikerna ”Att arbeta”, ”Att vara förälder” och ”Att hjälpas åt hemma”. Dela in gruppen i tre delar och låt deltagarna jobba med varsin del. De läser, tar reda på nya ords betydelse samt förbereder en muntlig presentation till övriga i gruppen om innehållet. Sedan redovisar de för varandra. Sedan delar man in hela gruppen i tvärgrupper med tre personer i varje liten redovisningsgrupp där de muntligt ska hjälpa de andra två att förstå innehållet i den text de har läst.
  • LÄSFÖRSTÅELSE: Ett annat sätt att jobba med texten är att ni läser igenom texten om att arbeta och vara förälder på s 12 och jobbar med läsförståelsen av den. Be sedan deltagarna berätta om hur det är i deras hemländer när det gäller detta.
    Därefter läser ni s 13 om att hjälpas åt hemma. Jämför även detta område med hur det är i deltagarnas hemländer. Ni kan också med fördel jobba parallellt med övningen ”Vardagsuppgifter i en familj” (s 14) där många av verben på s 13 finns med.
  • ORDKUNSKAP: Ni kan också börja med övningen ”Vardagsuppgifter i en familj” (s 14) för att bygga upp ordförrådet lite kring vanliga sysslor som görs i ett hem först och sedan läsa ”Att hjälpas åt hemma” (s 13).
  • GRAMMATIK: Jobba med del 1 av övningen på s 13 kring verb kopplade till sysslor som någon måste göra i ett hem. Träna sedan på tempusformerna på s 14. Därefter kan ni göra del 2 av övningen på s 13 och då träna på adjektiv och motsatsord.
  • REFLEKTION: Efter att ni bearbetat texterna om jämställdhet i familjen på s 12-13 bör ni samtala om tankarna som tas upp i texterna, alltså tankarna om att både kvinnor och män bidrar i samhället och i familjen. Att man delar på ansvaret för barnen och alla vardagssysslorna i hemmet. Att man tillsammans kommer överens om att båda partnerna ska bidra. Titta på den översta bilden på s 12 och prata om vad ordet jämställhet betyder.
  • Läs igen de två avslutande styckena på sidan 13 om att ojämlikhet är orättvis och leder till obalans i familjen samt att alla mår bättre om hela familjen samarbetar, alla bidrar och gör sin del av hushållssysslorna (även barnen). I det sista stycket handlar det om att i tidig ålder få lära sig alla olika typer av sysslor i en familj och att stereotypa könsroller inte måste föras över till nästa generation utan att det kan ändras när barn uppfostras till jämställdhet.
  • GRAMMATIK: Jobba med sista sidan i del 2 (s 15) som handlar om att lära sig olika sk bindeord som och, eller, men. Läs i rutan och förklara mer om när de olika bindeorden används. Låt sedan deltagarna få fylla i rätt bindeord i meningarna om familjeliv och relationer.