Månader och årstider - Arbeta med deltagarhäftet

Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 1:              

1. Börja med att prata om dagens datum och vilken årstid det är just nu. Prata om skillnaden mellan orden månad, årstid och år. Gå igenom namnen på årets månader och vilka månader som hör ihop med respektive årstid.
   
   Uppmärksamma att ordningsföljden också markeras med siffror som gör att vi skriver t ex 21/3 när vi vill visa att det är mars månad.  Träna gärna på detta genom att använda er av deltagarnas födelsedatum. Gör övningen om att skriva datum på s 5.
   
   Träna också på ordningstalen (första, andra….) när det gäller månadernas ordning. Ni kan även använda andra saker för att träna ordningstal t ex utifrån saker ni lägger upp på ett bord, utifrån deltagarnas antal barn m m. Gör övningen om ordningstal på s 5.
   
   Prata om vilka årstider deltagarna gillar mest eller vilka de inte tycker om. Det kan bli en bra talövning om de behöver argumentera för varför de gillar en årstid framför en annan. De får också träna sig på att säga meningar som ”Jag tycker om….” och ”Jag gillar inte….”.
   
   
2. Man kan jobba med texterna om årstiderna på olika sätt: Antingen läser ni dem i ordningsföljd en årstid i taget och gör övningarna kopplade till dem. Eller så kan ni jobba med att jämföra de olika årstiderna och texterna kring dem. I så fall läser ni alla fyra texterna efter varandra och försöker hitta likheter och skillnader mellan årstiderna.
   
   
3. Prata om vad det är för väder idag. Träna på ord kopplat till väder och använd orden på olika sätt:
   - Ett moln, många mörka moln (Substantiv). Det är molnigt (Adjektiv)
   - Regn. Regndroppar (substantiv). Det regnar (verb). Det är regnigt (Adjektiv). Skillnaden på duggregn och spöregn.
   - Snö. Det snöar. Det är snöigt.
   - Olika sorters snö: nysnö, kramsnö, blötsnö, skare. 
   - Tö. Det töar. Slask. Det är slaskigt.
   - Halka. Det är halkigt. Det är halt.
   - Det blåser. Det är blåsigt.
   - Sol. Det är stark sol. Det är soligt.
   - Värme. Värmebölja. Det är varmt.
   - Dimma. Det är dimmigt.
   - Vind. Det blåser. Det är blåsigt.
   
   Läs sedan beskrivningarna om hur vädret är på hösten, vintern, våren och sommaren i Sverige på s 6-7, 10-11.
   
   
4. Vilka kläder behöver man ha under olika årstider i Sverige?
   Ta med kläder för olika årstider och prata om när under året som dessa kläder kan passa. Vilka kläder behöver barn respektive vuxna när man lever i Sverige? Gör gärna ordkort med ord för vanliga klädesplagg som deltagarna får para ihop med de olika kläderna. Läs sedan om vinterkläder på s 8 och gör övningen på s 9.
   
   
5. Lär om ordklasser. Läs texten om hösten i Sverige på s 6. Jobba sedan med grammatikövningen på samma sida. Förtydliga skillnaden mellan ett substantiv, ett verb och ett adjektiv. (Ni kan även jobba med fler texter i häftet på samma sätt, t ex ”Vinter i Sverige” på s 7).
   
   
6. Prata om hur naturen förändras vid årstidsväxlingar. Läs texterna om årstiderna i häftet och leta efter beskrivningar om de förändringar som sker på hösten, vintern, våren och sommaren. Titta på bilderna om varje årstid och beskriv naturbilderna särskilt mycket. Gör övningen om våren på s 10.
   
   
7. Aktiviteter olika årstider: Vad gör man i Sverige på sommaren? Läs texten på s 11 och jobba med verben o den övningen. Vad gör många svenskar på hösten? Läs på s 6. Vilka aktiviteter kan man göra när det är vinter i Sverige? Läs på s 7. I texten om våren i Sverige på s 10 står det inte vilka aktiviteter man brukar göra då. Låt deltagarna gissa utifrån textens innehåll eller utifrån sin egen kunskap om vad många svenskar gillar att göra när det är vår.
   
   
8. Låt deltagarna själva läsa texterna om varje årstid igen och försöka skriva en jämförande text på egen hand om likheter och skillnader när det gäller årstiderna.

Fler möjligheter till lärande om årstider, väder och skiftningarna i naturen finns i ”Tema: Landet Sverige”.