Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Hjälp för anhöriga barn och ungdomar

På familjecentret Vårsol i Jönköping möter man barn och ungdomar som lever tillsammans med en person med missbruk av olika slag, till exempel alkohol, narkotika, spel, sex eller arbete.

Teckningar på Vårsol familjecenter i Jönköping.

Mona-Lisa Öberg och Pia Ericson, två av sju anställda på Vårsol berättar om sitt arbete. 

Barn och familjer i svåra livssituationer

Till Vårsols Familjecenter i Jönköping kommer barn och familjer som hamnat i svåra livssituationer. Det kan bero på att någon i familjen lider av psykisk ohälsa, att det förekommer våld i hemmet eller att någon i familjen avlidit.

Ann-Charlotte Jernberg är verksamhetschef och möter i sitt dagliga arbete även barn och ungdomar som lever tillsammans med en person med missbruk av olika slag. Det kan vara missbruk av alkohol, narkotika, spel, sex, arbete med mera.

På Vårsol arbetar man med stödsamtal enskilt och i små grupper.
- När barnen träffar andra barn i stödgrupperna kan vara första gången som de inser att de inte är ensamma om att leva i en familj med krångel. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med oss, oftast är det familjen själva som ringer och ber om hjälp, säger Ann-Charlotte.

 

Barnen får kunskap och handlingsstrategier

Barnen kommer en gång i veckan, ett grupptillfälle är 1 ½ timme och vi träffar gruppen 10-12 gånger under en termin. De enskilda samtalen är ca 1 timme och antalet tillfällen är individuellt och bestäms tillsammans med barnet och föräldern/föräldrarna.

- När vi möter barn till föräldrar med beroende stödjer vi genom samtal där vi vill ge barnen kunskap om beroendeutveckling så att de förstår att det inte är deras fel att föräldern dricker. Många barn tror att de är ensamma om att ha en förälder med ett missbruk och vi vill därför ge dem insikt om att det finns många fler barn som lever i liknande livssituationer. Vi vill också ge barnen handlingsstrategier för att klara av att hantera sin vardag, vi pratar om att inte vara ett offer för sin livssituation utan att få hjälp att förändra det de faktiskt kan påverka, säger Ann-Charlotte.

Barnens känslor och självförtroende

Eftersom många barn inte visar sina känslor är det ett område som man på Vårsol arbetar mycket med. Barnen får prata om känslor, vart de sitter i kroppen och leker charader för att hitta sina känslor igen.

-Självförtroende/självkänsla är ett annat viktigt område. Många barn i vårt samhälle i dag behöver boostas med självförtroende och självkänsla, det gäller inte bara barnen som lever med en förälder med beroende, säger Ann-Charlotte.

- Jag tror att alla barn mår bra att få höra att de är unika, värdefulla för den de är och bra som de är. Helt enkelt att de duger. När vi möter dessa barn är det viktigt att ta sig tid och lyssna, att orka höra färdigt.

Vad karaktäriserar ett barn som är medberoende?

  • Barnen anpassar sig efter personen med beroendet "Hur mår pappa i dag?" och därefter anpassar barnet leken och sitt sätt att vara efter vad som är mest lämpligt. I en familj där en person har ett missbruk blir familjens fokus på den som mår dåligt.
  • En konsekvens är att barnen oftast stänger av och gömmer undan sina egna känslor och inte visar dem. Många barn upplever att det inte är någon idé att visa att man är arg eller ledsen eftersom det ändå inte är någon som ser att jag är ledsen och därför inte får den tröst man behöver. Bättre att inte känna efter.
  • Barnen upplever också många besvikelser, att saker inte blir av eftersom mamma eller pappa inte mår bra. Kanske har föräldern lovat att komma på dansuppvisningen men kommer inte på grund av att hon druckit eller att familjens resa till Liseberg blir inställd på grund av att pappa är bakfull.
  • Barnen tar ofta stort ansvar för föräldern. En del barn berättar att de går hem från skolan varje dag för att kolla hur föräldern mår. En del barn sover framför ytterdörren för att föräldern inte ska gå ut på natten eftersom det då finns risk att föräldern vinglar ut i gatan och blir påkörd.
  • Barn till missbrukare ofta väldigt skuld och skamfyllda. Många tänker att det är deras fel all föräldern dricker för mycket och att de kan göra något för att få föräldern att sluta dricka. Mycket av skammen hänger nog samman med att samhällets syn på beroende. Vem som helst kan drabbas av missbruk, det är inte en särskild samhällsklass eller en viss kategori människor utan det är en demokratisk sjukdom.
  • Medberoende får också konsekvensen att det är oberäkneligt, att familjen kanske måste ljuga för att täcka upp för en påverkad förälder. Att inte få prata om denna familjehemlighet gör att du går och bär på något inom dig. Barnet blir upptaget med att inte visa hur man mår, tänker mycket på föräldern och konsekvensen av det bli att det är svårt att koncentrera sig i skolan.
  • En annan konsekvens är att du känner dig ensam och annorlunda men också fysisk påverkan som spänningshuvudvärk, ont axlar, nacke och magen är vanliga fysiska symtom.

- Man brukar prata om osynliga regler som finns i dysfunktionella familjen: tala inte, känn inte efter och lita inte på någon. Prata inte om familjehemligheten, känn inte efter hur du mår. En del barn som vi träffar säger att de känner sig så svikna av sina föräldrar och "vuxen världen" att de bara litar på sig själva – det tycker jag är väldigt sorgligt och låter så otroligt ensamt och sårbart, berättar Ann-Charlotte.

Kan man vara för snäll?

- Jag tycker att man, som medmänniska ska finnas till för den som sökt din hjälp men jag vet också att det är bra att ställa lite obekväma frågor för att få in ett nytt perspektiv. Naturligtvis med finkänslighet. Vi hjälper inte en medmänniska genom att bara hålla med ibland behöver personer en liten tankeställare om vad de själva kan göra för att påverka sitt liv och få hjälpa att fundera kring vilka alternativ som faktiskt finns att tillgå, säger Ann-Charlotte

Tips hur om du bemöter en människa som är medberoende:

  • Ha i åtanke att personen troligtvis inte är medveten om att hon/han är medberoende. Och personen är väldigt mån om att bevara fasaden utåt.
  • Finns där för den personen, lyssna på henne/honom. Vad är det hon egentligen säger och vad är det hon ber om din hjälp för att klara av? Ibland kan vi få vara den personen som inger lite mod i en person för att våga se hur livet har blivit och ge mod till att göra en förändring.
  • Om det är barn är det bra att tänka på att han/hon kanske inte berättar någonting första gången du frågar hur det är hemma men kanske att det kommer någonting den tredje eller fjärde gången du frågar.
Skriv ut