Systerskap av olika kulturer på skyddat boende
På Skogsbo, Frälsningsarméns skyddade boende, möts kvinnor med olika bakgrund som alla flytt en våldsam tillvaro. Arbetet kan ibland kännas tungt, men belöningen är att se kvinnorna lämna boendet rakare i ryggen, och mer medvetna om sitt värde och sin rätt till frihet.
Verksamhetschef Helena Andersson i ”röda rummet” på Skogsbo, där det förs många samtal om sunda relationer, gränsdragningar och rätten att bestämma över sitt eget liv.
Det är en blandad skara som på grund av en hotfull tillvaro i hemmet tar sin tillflykt till Skogsbos skyddade boende. Under 2022 var det fullsatt nästan varje månad. Vid Stridsropets besök bor tio kvinnor och 19 medföljande barn där, vilket betyder att några sängar står tomma. Helena Andersson har inte sett någon större förändring av gruppen under sina fem år som verksamhetschef.
– Det kan verkligen vara vem som helst, från egna företagare till kvotflyktingar, men här möts de och delar samma erfarenhet. Det byggs ett systerskap av olika kulturer som är väldigt vackert, säger hon.
I huvudbyggnaden ryms kök och matsal, lekrum för barnen, samtalsrum och kontor för personalen. Det är gammeldags, stämningsfullt och ombonat och trädgården är väl tilltagen.
– Vi vill skapa en hemkänsla och vi vill att kvinnorna som bor här ska veta att de är viktiga och värdefulla, förklarar Helena.
Hur kvinnorna hamnar på skyddat boende
De har för det mesta fått sin placering via Socialtjänsten, men då även kvinnor som fallit offer för människohandel välkomnas kan bland annat Frälsningsarméns traffickingcenter, Safe Havens, och Akalla kvinnocenter höra av sig. Längre norrut i Sverige finns även Frälsningsarméns skyddade boende Lyktan för kvinnor/män som utsatts för människohandel.
Enligt kartläggningar av Socialstyrelsen har både antal skyddade boenden och boende ökat stort under senare år. Frälsningsarmén har en väletablerad verksamhet med återkommande placerare och avtal med många kommuner.
– Det är viktigt med kvalitet och kompetens och vi är stolta över att ha personal som är utbildad och erfaren. Vi får också många positiva omdömen från dem som bor hos oss. De upplever att de får ett bra stöd, säger Helena.
Rädslan att mannen ska hitta dem
Enligt henne kan det vara pest att få lämna allt man har och placeras långt bort där man först känner sig ensam. Många skuldbelägger också sig själva för att barnen drabbas. Därför är de två första veckorna avgörande för att kvinnan ska kunna landa och känna att hon trivs på boendet. Både vuxna och barn erbjuds samtal för att få möjlighet att sätta ord på och förstå vad man varit med om.
– Det är jätteviktigt att kvinnorna känner sig sedda, hörda och trodda. Många är rädda att mannen ska hitta dem så deras största behov när de kommer är att känna trygghet, säger Helena.
– Men de är bland de starkaste kvinnorna jag har träffat, för de har vågat lämna och tagit sig hit.
Svårt tid i TikTok-åldern
Säkerheten är hög på Skogsbo som både har kameraövervakning och larm. För varje kvinna upprättas en individuell plan med olika åtgärder för att eliminera möjligheterna att bli spårad av mannen, via exempelvis kontoutdrag eller appar. Men att vara sekretessmarkerad i register och ha skyddad identitet är inte helt enkelt, särskilt inte för de medföljande barnen, vars umgänge och fritidsaktiviteter begränsas kraftigt.
– De små barnen förstår inte så mycket utan leker och har kul här, men det är värre när de kommer i TikTok-åldern och har egna telefoner. Det är en svår tid i livet att ryckas bort och bli hemlig om de dessutom blir fråntagna saker och ting, säger Helena.
– Men vi jobbar mycket med den inre säkerheten gällande vad man kan göra för att skydda sig själv och inte synas, till exempel på en snap chat-karta, fortsätter hon.
Att få skratta och göra roliga saker
De ungas intressen försöker man möta så gott det går genom att köpa in en basketkorg, proffsiga pennor för den som gillar att rita, eller annat som efterfrågas. Inte sällan har kvinnor i flykten endast fått med sig det allra nödvändigaste, så second hand-butiken som finns är väldigt uppskattad. En del är skuldsatta då de kontrollerats och utnyttjats även på det planet.
– Jag känner stor ödmjukhet inför de berättelser vi får höra, sådant man själv aldrig har varit i närheten av. Det jobbigaste är när en kvinna väljer att gå tillbaka till en våldsam man, om barn är utsatta och polisanmälan läggs ner, eller när saker och ting drar ut på tiden, säger Helena.
– Men trots allt det svåra så får vi ha glada stunder. Det är en styrka att få skratta och göra roliga saker tillsammans och därför har vi mycket aktiviteter som kan skingra tankarna, fortsätter hon.
Rätten att bestämma över sina egna liv
Jenny är boendesamordnare och kontaktperson för kvinnorna som hon stöttar praktiskt och i samtal. Hon nämner att det finns de vars kropp sålts över halva världen och många barn har både bevittnat och själva utsatts för våld.
– Många har lidit otroligt mycket. Det är tungt och ibland känns det hopplöst, tröstlöst och frustrerande, särskilt när åtal inte leder till dom eller föräldrars vilja går före barnens bästa, menar Jenny.
– Men det är mycket kärlek här och det är en otrolig gåva att få vara med dem en bit på vägen, att få ge uppmuntran och hopp och vara delaktig i livsavgörande förändringar för mammorna och barnen, fortsätter hon.
Helena påpekar att de är en troende personalgrupp som har ögonen fästa på just hoppet och som kan lägga fram det svåra i bön. Om de boende vill vara med på morgonbönen så är de välkomna, efterfrågas söndagsskola eller liknande för barnen så går det att ordna. En av kuratorerna är Eli som också ägnar mycket tid åt samtalsstöd.
– Kvinnorna behöver få förståelse för hur en sund relation ser ut, lära känna sina gränser och hitta sitt ”nej.” När de växer i självkänsla börjar de också lita på sina egna bedömningar och blir medvetna om rätten att bestämma över sina liv, menar hon.
Jenny beskriver hur de som anländer kan ha en askgrå nyans i ansiktet, gå med nedböjda huvuden och undvika omgivningen. De lämnar sedan Skogsbo i ett helt annat skick, medvetna om att det finns frihet, rättigheter och människor som bryr sig om dem.
– Det är helt fantastiskt att se och många går härifrån mer självständiga och med en större tro på sig själva och framtiden, säger Jenny.
Kvinnorna får alltid leva med ett risktänk
Vistelsetiden på Skogsbo brukar vara tre– åtta månader och det är Socialtjänsten som avgör när det är dags för en kvinna att lämna och gå vidare. Då ska det vara tryggt och säkert för henne att skaffa ett eget boende och veta hur hon ska agera om hon skulle träffa på sin plågoande. Ofta kan man inte återvända till sin tidigare bostad, arbetsplats, skola och gemenskap, eller ens stad. Ibland lyckas en man hitta kvinnan i det nya hemmet och då tvingas hon flytta ännu en gång.
– De får alltid leva med ett risktänk och försöka lita på att samhällets skyddsnät funkar och att inga uppgifter sipprar ut, påpekar Helena.
Hon nämner en artikelserie i Aftonbladet där det framkommer att kvinnor som levt under hot slagit larm, men då det inte har följts upp har misshandeln från männen fortsatt och slutat med dödlig utgång.
– Vi måste ta alla rop på hjälp på allvar. Jag önskar att fler män blev dömda och att kvinnorna lättare kunde komma in på bostadsmarknaden. Om de lever med en man som vägrar sälja bostaden så är det svårt att gå vidare, säger Helena.
Ett mer positivt exempel är en kvinna som återvände till hemlandet där hon lyckades öppna en butik. Andra har fått både nytt boende och jobb efter tiden på Skogsbo.
– När det händer blir man glad, när allt faller på plats. Och jag hoppas kvinnorna känner sig stärkta när de åker härifrån, säger Helena.
Om du behöver hjälp:
Kontakta kvinnofridslinjen på tel. 020-50 50 50
”Tiden på Skogsbo var min bästa! ”
Zara kom till Sverige från Irak som treåring. Som vuxen tvingades hon fly från sin våldsamma make. Trots bildbevis och videoinspelningar lades förundersökningen mot mannen ner. Att Zara och de tre barnen fick plats på Skogsbo var en räddning för dem.
– Min tillvaro var ett helvete men åren på Skogsbo var min bästa, bästa tid. Vi togs emot med värme och personalen förstod, hjälpte och stöttade mig. De och övriga boende blev min familj och kuratorn som var här då har jag fortfarande jättebra kontakt med, säger Zara.
När hon anlände var hon rädd och nervös men hon lämnade boendet som en självständig kvinna som nu är omgift med en man som behandlar henne väl.
– Och barnen tyckte det var så roligt att vara här, åka på utflykter och få nya kompisar. De har bara bra minnen härifrån, säger hon.
Zara föreläser numera om hederskultur och våld i nära relationer och arbetar som boendestödjare på Skogsbo. Flera av kvinnorna har utländsk bakgrund där vissa präglas av misstro mot myndigheter och av hederskulturens skambeläggande.
– Jag älskar det här stället och jag älskar att jobba här. Allt stöd och all hjälp jag har fått kan jag ge till kvinnorna som bor här nu, påpekar Zara.
– Jag lyssnar, förstår och respekterar dem eftersom jag har egna erfarenheter. Om jag kunde lämna en sådan situation och relation så kan de också göra det, avslutar hon.
Text och foto: Teresia Jansson
Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 1 - 2024
Fakta om skogsbo
- Anställda: Tretton personer, däribland kuratorer, boendesamordnare, boendestödjare och en socionom.
- Platser: 13–15 för kvinnor, varav tre för kvinnor som utsatts för människohandel, och cirka 21 platser för barn.
- Bostäder: Elva små lägenheter och två större.
- Sagt av placerande socialsekreterare: ”Jag är så nöjd med er kunskap och fina och professionella bemötande!”. ”Ni gör ett otroligt bra jobb och kvinnorna kan knappast få ett bättre stöd än när de bor hos er”. ”Jag har bara bra saker att säga!”.
Fakta om skyddat boende
Skyddade boenden i Sverige (2019): 282
Huvudman: Kommuner (9 %), ideella föreningar – oftast kvinnojourer (54 %), privata bolag (37 %).
Personer på skyddade boenden under minst en natt under perioden 1 augusti 2018–31 juli 2019: Cirka 6500 vuxna och 6200 barn.
Process för placering på skyddat boende: Den utsatta kontaktar Socialtjänsten i sin kommun, (kvällstid: socialjouren). Om det finns ett akut hot får personen en tillfällig placering på skyddat boende direkt. I annat fall gör Socialtjänsten en utredning och föreslår en plan, exempelvis flytt till skyddat boende, samtalsstöd och/eller hjälp att kontakta Polisen, vården, Skatteverket etc. Placering på skyddat boende är valfritt, såvida inte barn finns med i bilden. Att göra en polisanmälan är inte nödvändigt för att få en plats på ett skyddat boende. Även förövaren kan få hjälp med att ta itu med sitt beteende.
Källa: Kartläggning av skyddade boenden i Sverige (socialstyrelsen.se)
Lyktan Skyddat boende ›
Lyktan är ett skyddat boende för kvinnor, barn och män utsatta för människohandel och olika former av exploatering. Vårt mål är att stötta de personer vi möter och ge dem verktyg för att kunna gå vidare till ett självständigt liv.
Skogsbo ›
Skogsbo är ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Hit kommer kvinnor som är utsatta för våld i nära relation, hedersrelaterat våld och människohandel.
Kvinnocenter i Akalla ›
Kvinnocenter i Akalla är ett socialt rättighetscenter som välkomnar kvinnor med migrationserfarenhet. Vår verksamhet syftar till att bryta utanförskap och stötta individer som befinner sig i en situation av utsatthet. Sociala rättigheter, inkludering & integration och mångfald är nyckelord för vår verksamhet.
Safe Havens ›
Är du utsatt för människohandel och behöver juridiskt och socialt stöd? Eller möter du kanske potentiellt utsatta för människohandel som behöver det stödet?