logotype
Stöd vårt internationella arbete

Frälsningsarmén – viktig sjukvårdsaktör i många länder

I 130 år har Frälsningsarmén bedrivit viktig sjuk- och hälsovård runt om i världen. Resurserna är ofta knappa, men stoltheten över den egna sjukvården påtaglig. Kapten Heidie Bradbury, samordnare för internationella sjukvårdsfrågor, berättar.

På vilket sätt bedriver Frälsningsarmén sjukvård?

– Frälsningsarmén har sjukhus och kliniker samt samhällshälsoprogram och utbildning för sjukvårdspersonal runt om i världen, ända från Kanada och Papua Nya Guinea till Sydafrika.

– Varje sjukhus fungerar olika. En del har lite resurser men gör ändå mycket. Många – som Chikankata Mission Health Services och Howard Hospital i Zambia och Zimbabwe, är de enda institutionerna som tillhandahåller sjukvårdstjänster i sina samhällen. Så de fyller ett stort behov.

Vad innebär arbetet?

– Vi försöker fokusera på hälsa både världsomspännande och heltäckande. Naturligtvis genom våra sjukvårdsinrättningar, men också förebyggande. Det gör vi bland annat genom att tillhandahålla rent vatten, toaletter och utbildning inom hälsofrågor.

– Det fina med Frälsningsarmén är att vi har en närvaro i många samhällen genom våra kårer, och på så sätt kan bedriva effektiv utbildning i hälsofrågor.

Vilken är din roll?

– Jag är en del av det internationella utvecklingsteamet. Som samordnare för internationella hälso- och sjukvårdstjänster ger jag teknisk support.

– Just nu arbetar vi med mängder av hälsoprojekt som får externt stöd. Inte nödvändigtvis med central IHQ-finansiering utan också genom några fantastiska stödjande territorier runt om i världen.

– Några av våra sjukhus kämpar verkligen, så vi pratar med dem om ekonomisk hållbarhet, även om det kan vara svårt – särskilt på platser som till exempel Zimbabwe. Vi tittar även på hållbarheten i människors liv och hälsa – huruvida de har råd med sjukvård och om sjukdomen gör att de inte kan arbeta eller gå i skolan. Vi gör en översyn där vi tittar på driftskostnader, finansiella rapporter och hur vi ska gå vidare.

– Som en del av min roll gör jag också besök på plats. I år åkte jag till exempel till Indiens sydöstra territorium för att se Catherine Booth Hospital i Nagercoil, där Frälsningsarméns sjukhusverksamhet började för 130 år sedan.

En äldre kvinna sitter på en stol och gör stärkande fysiska övningar - mitt emot henne sitter en vårdpersonal.
Äldrevårdscenter i Japan.
En kvinna med Frälsningsarméns uniform samtalar med några kvinnor och ett barn utom hus i Zambia. I bakgrunden syns fler personer
Hälsovårdsklinik i Zambia.
En läkare i Zimbabwe står i ett rum fullt med vårdmaterial och en vårdsäng.
Doktor Zaia arbetar på Frälsningsarméns sjukhus i Zimbabwe.
En ung mamma i zimbabwe med en nyfödd bebis
Ung mamma med sitt barn på Frälsningsarméns sjukhus i Zimbabwe.
En sjuksköterska lyssnar på en äldre mans andning genom ett stetoskop.
En läkare undersöker en patient på Gatehospitalet i Oslo, där missbrukare och hemlösa erbjuds sjukhusvård.
En äldre kvinna sitter på en stol och gör stärkande fysiska övningar - mitt emot henne sitter en vårdpersonal.
Äldrevårdscenter i Japan.
En kvinna med Frälsningsarméns uniform samtalar med några kvinnor och ett barn utom hus i Zambia. I bakgrunden syns fler personer
Hälsovårdsklinik i Zambia.

”När ingen annan ville ta emot Covid-19-patienter sa Frälsningsarmén: ”Vi tar hand om dig”.”

Beskriv officerarnas roll på sjukhusen?

– Det beror på. De flesta platser har en administratör, som i allmänhet är en frälsningsofficer. Ofta har vi sjuksköterskor och läkare som betalas av regeringen, vilket är utmärkt eftersom vi då har ett starkt partnerskap.

Tidigare var många också officerare, men tiderna har förändrats. Nu är de anställda utbildade sjuksköterskor och läkare, men är samtidigt hängivna kristna.

Varför erbjuder Frälsningsarmén sjukvårdstjänster?

– Jag är själv sjuksköterska och tror personligen att det här är en viktig uppgift som Frälsningsarmén har – att se till både ande, kropp och själ. Socialt arbete, hälsovårdsarbete och arbetet med skolor är alla en del av vår dagliga tjänst för att hjälpa andra att få ett fullvärdigt liv med Jesus (Joh. 10:10).

– Ofta är våra kliniker och sjukhus på landsbygden de enda som ger vård till människor i nöd. Under Covid-19-pandemin kämpade många kliniker och sjukhus och kunde inte fungera på grund av lokala myndighetsbestämmelser eller för att människor var rädda för att komma dit och söka hjälp. Men Frälsningsarméns sjukvårdsinrättningar intensifierades istället.

– I Ahmednagar, som ligger i Indiens västra territorium, finns det mer än 30 sjukhus och medicinska anläggningar. Men under pandemin ville ingen ta hand om coronaviruspatienterna. Så Evangeline Booth Hospital öppnade sina dörrar och sa: ”Vi kommer att bry oss!” Våra officerare, läkare och sjuksköterskor betjänade tusentals människor, och sjukhuset räddade många liv. Jag bevittnade hur osjälviskt dessa officerare, läkare och sjuksköterskor brydde sig när jag besökte sjukhuset.

– Det var vackert. När ingen annan ville ta emot Covid-19-patienter sa Frälsningsarmén: ”Vi tar hand om dig”.

– Vi såg det även på ganska många platser runt om i världen, till exempel i Ghana, där våra kliniker var en del av regeringens vaccinationsprogram. Jag tror att våra kliniker och sjukhus spelade en viktig roll i att försöka besegra Covid-19-pandemin. Det var ett verkligt bra exempel på vad våra sjukhus kan betyda inför en stor utmaning.

Text: Simon Hope, The Salvationist
Översättning: Kiki Broms
Foto: The Salvation Army

Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 5-2023