logotype
Hjälp ett barn i utsatthet - ge en gåva nu

Så ser hemlösheten ut i Sverige

Frälsningsarmén möter många hemlösa och de som riskerar att bli det. För oss är alla medmänniskor som förtjänar värdighet och omtanke. Därför gör vi vad vi kan för att erbjuda den som behöver en varm säng, mat i magen, rena kläder och en dusch men också ett lyssnande öra.

Under 2022 utnyttjades 94 925 vårddygn på våra akutboenden, stödboenden och ställen där utsatta män, kvinnor och barn kan söka skydd och trygghet. Vi gav ekonomisk hjälp i form av matkassar, kläder och presentkort på mat till 47 409 personer och serverade 123 297 mål mat eller fika i de olika verksamheterna.

Frälsningsarmén erbjuder behandling för missbruk, psykosocialt stöd, rådgivning och andra insatser för den som inte klarar av att ta hand om ett eget boende, sin ekonomi eller vardagliga liv. Hos oss kan man också känna gemenskap och bli delaktig i ett sammanhang. Särskilda insatser görs även för asylsökande och EU-migranter som saknar bostad och har diverse behov.

Nya grupper av personer i hemlöshet

På senare tid har allt fler yngre, utlandsfödda, liksom ekonomiskt utsatta pensionärer, ensamstående kvinnor med barn och familjer sökt sig till våra boenden och sociala institutioner. De har hamnat i hemlöshet eller riskerar att göra det då de inte klarar av att betala hyran. Detta delvis som följd av pandemin, då arbetslösheten har ökat, samt inflationen och de högre kostnaderna för el, mat, bränsle och lån. Vi möter också allt fler personer som har en psykiatrisk diagnos och vi ser en ökning av blandmissbruk.

Till de som nästan har gett upp vill vi skänka lite tro, hopp och kärlek. 

Olika typer av hemlöshet i Sverige

Hemlöshet kan se ut på olika sätt och Socialstyrelsen delar in den i fyra olika kategorier. De färskaste siffrorna tillkännagavs 30 november 2017 och 2023 kommer en ny rapport.

1. Akut hemlöshet

De som vistas på akutboende, härbärge, jourboende eller skyddat boende. Dit räknas även de som sover i exempelvis offentliga lokaler, trappuppgångar, tält, parker eller andra utomhusmiljöer. År 2017 befann sig omkring 5900 personer, främst män, i den situationen. Många levde i missbruk och/eller var utlandsfödda och en stor del av dem hade barn under 18 år.

2. Institutionsvistelse och stödboende

Personer som befinner sig på kriminalvårdsanstalt, HVB-hem, familjehem, SiS-institution; Statens institutionsstyrelse som bedriver tvångsvård, eller stödboende och som ska flytta inom tre månader utan att ha en egen bostad ordnad. Cirka 4899 personer var år 2017 i denna situation, också främst män med missbruksproblem och/eller psykisk ohälsa.

3. Långsiktiga boendelösningar

Omkring 16 000 personer hade en försökslägenhet, träningslägenhet, socialt eller kommunalt kontrakt då personen inte hade tillgång till ordinarie bostadsmarknad. Bland dem fanns många familjer och utrikesfödda. Missbruk var mindre vanligt.

4. Eget ordnat kortsiktigt boende

Cirka 5726 personer bodde tillfälligt och kontraktslöst hos bekanta eller hade ett inneboende- eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader. Många var unga, led av konflikter inom familjen och/eller hade missbruksproblem.

De under 18 år som är placerade enligt socialtjänstlagen

I statistiken ingår inte de under 18 år som är placerade enligt socialtjänstlagen, eller LVU; lag om vård av unga. Inte heller de som bor i bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen eller LSS; lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det gäller även personer utan uppehållstillstånd, ensamkommande flyktingbarn som fått placering via socialtjänsten och tredjelandsmedborgare från Europa som vistas i en kommun utan förankring där.