Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Många äldre lider av fattigdom, oro och ångest

En hel del äldre i vårt land har svårt att få ekonomin att gå ihop, något som i sig leder till begränsningar av olika slag. Förutom sviktande fysisk hälsa lider många även av psykisk ohälsa och ensamhet och just ensamheten gör att omkring 50 pensionärer varje år väljer att ta sina liv.

Enligt statistik från Eurostat har fattigdomen bland svenska pensionärer ökat på senare år. Dessa siffror ger dock inte hela bilden eftersom den påverkas av ifall någon grupp får det bättre, menar Jimmy Larsson Hagberg, pressekreterare vid Pensionsmyndigheten.

– När jobbskatteavdraget infördes år 2007 så fick de som arbetar det lite bättre medan det inte blev så stor skillnad för pensionärerna, så där såg vi ett stort hopp i statistiken som då kan tolkas som att pensionärer har fått det sämre, säger han.

Mer än dubbelt så många kvinnor är fattigpensionärer

Trots allt så finns det en hel del äldre som har det knapert i vårt land och enligt statistiken så gäller det mer än dubbelt så många kvinnor jämfört med män. Den mest utsatta gruppen är ensamstående kvinnor som tidigare varit föräldralediga och/eller haft lågavlönade jobb. Risker för fattigpensionärer är att det kan vara svårt att få en bra, anpassad, bostad, vilket kan leda till fallskador. Det kan också orsaka isolering, ofrihet och svårigheter att komma ut och träffa släkt och vänner.

Var tredje pensionär lider av ängslan, oro eller ångest

Förutom bräcklig fysisk hälsa hos många äldre lider ungefär var tredje pensionär av återkommande känslor av ängslan, oro eller ångest. Margda Waern är överläkare i psykiatri och professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hennes forskning berör självmord med ett särskilt fokus på äldre. Enligt henne finns det flera orsaker till att äldre mår dåligt psykiskt. Speciellt den fysiska hälsan spelar en jättestor roll i sammanhanget, menar hon.

– Får man en blödning eller propp i hjärnan så uppkommer förändringar som kan leda till depression och då är ångestsymtom vanliga. Utöver den direkta hjärnskadan tillkommer psykologiska reaktioner, exempelvis oro kring hur man ska klara av vardagen. Den stigande åldern i sig påverkar också hjärnan och gör att man lättare utvecklar depression, säger hon.
– Sen kan det finnas många saker som gör livet tufft på äldre dagar som att man förlorar nära och kära. Sorg och ensamhet är starkt kopplat till ångest och en del oroar sig för sin dåliga ekonomi. Gapet mellan dem som har det bra och inte har det så bra växer i Sverige, fortsätter hon.

Problem med alkohol

Vidare tar hon som exempel att en del äldre kanske är rädda för att de ska ramla eller bli överfallna om de går och handlar, vilket kan leda till att de inte kommer ut så mycket och då påverkas både den fysiska och psykiska hälsan negativt. Hon nämner också att många pensionärer har en hög alkoholkonsumtion som en följd av att de känner sig ensamma och utsatta. Samtidigt gör den stigande åldern att kroppen inte tål alkohol på samma sätt som tidigare och en del personer äter dessutom mediciner som i kombination med alkohol ger biverkningar och komplikationer.

Fler män som tar livet av sig

Årligen tar omkring 50 personer i den äldre målgruppen sitt liv i Sverige, ofta som en följd av att man lider av ensamhet. Av dessa utgörs största delen av män som passerat 80 år. Margda Waern tror att kvinnor ofta har ett bättre socialt nätverk och att de också är bättre på att ta vara på det. En kvinna ringer kanske en väninna, vårdcentralen eller psykakuten och om hon avsiktligt tagit en överdos av något så ringer hon ofta ambulansen efteråt.

– Män kan ha svårare att söka hjälp och om de har bestämt sig för att deras liv inte går att leva så går de ofta snabbt till handling och inte sällan handlar det om att de hänger sig. De har en tendens att agera utan att tänka på att det finns andra alternativ, säger Margda Waern.

Män är mer benägna att känna skam när de söker hjälp

Hon berättar också om en forskare som beskrivit det som att kvinnor är vana att gå in i och ur olika roller under sin livstid; först handlar tillvaron kanske främst om karriären, sen om barn och mammarollen och senare lägger de kanske mycket tid på att ta hand om sina åldrande föräldrar. På så vis har de ett mer flexibelt förhållningssätt till vilka de är och vad livet för med sig.
– Män har en roll som kanske inte förändrar sig så mycket under livets gång och när de sen blir gamla så tvingas de in i en ny roll då de måste hitta lösningar för att livet ska fungera. De är mer benägna att känna skam när de söker hjälp inom vården och hemtjänsten exempelvis, säger Margda Waern.

Fakta svenska fattigpensionärer, 65 år och äldre, år 2016

  • Andel som levde under EU:s gräns för risk för fattigdom: 16,8
  • Antal som levde under EU:s gräns för risk för fattigdom: 328 000. 
  • I åldersgruppen 75 år och äldre levde 24,5 % under EU:s gräns för risk för fattigdom.

EU:s gräns för risk för fattigdom motsvarar 60 % av medianinkomsten, cirka 11 800 kronor i månaden.

Kvinnor är överrepresenterade bland de äldre i Sverige som lever under gränsen för risk för relativ fattigdom, visar SPF Seniorernas bearbetning av Eurostats statistik.

Källa: EU, Eurostat och SPF Seniorerna

Fakta nedsatt välbefinnande bland de som är 65-85 år, år 2016

  • Andel med nedsatt välbefinnande: 9 %. Samma som år 2006 men har däremellan legat på 7-8 %.
  • Andel som besvärades av ängslan, oro eller ångest: 31 %. År 2006 var siffran 30 % och har därefter pendlat mellan 24 och 30 %.
  • Antal som begick självmord: 53 stycken, en siffra som är oförändrad sedan 2006.

Källa: Folkhälsoinstitutet

Teresia Jansson

Vårt arbete för äldre Stöd vårt arbete för äldre

Skriv ut