logotype
Du kan minska hemlösheten - ge en gåva nu

”Trodde inte kollot skulle vara så här kul”

Utflykter och tävlingar, hamburgare och glass, pyssel och lek. Frälsningsarmén i Tranås arrangerar kostnadsfritt dagkollo med tid för varje barns enskilda behov. Förhoppningen är att kunna fortsätta utveckla de nya relationerna i höst då fler roliga aktiviteter och gemenskap erbjuds.

Regnet faller ner över Skoboviken denna grå och ruggiga augustimorgon. Där, några kilometer utanför Tranås centrum, tornar Frälsningsarméns sommarkyrka Sännevadet upp sig. Den röda gamla träbyggnaden omges av bland annat gulblommande ölandstok och rosa praktspirea och nedanför gräsmattans platå skymtar sjön Sommen.

Kollo i liten skala ger kvalitetstid

Det är andra veckan av dagkollot Sommarkul som samlat tolv barn i åldern 8-12 år. Andra kyrkor i omnejden har haft aktiviteter tidigare i sommar, därför valde Frälsningsarmén i Tranås att göra något för barnen nu i augusti istället. På så vis kan man erbjuda de unga något meningsfullt för lovets sista dagar. Kårledaren Rickard Carlsson menar på att alla inte heller trivs i sammanhang med 60-70 deltagare.

– Här har vi mer tid att sitta ner och prata på djupet och se till varje barns behov, påpekar han och uttrycker sin tacksamhet över att de kan vara 5-6 ledare till den lilla gruppen.

– Jag tror inte att alla barn behöver så lyxiga aktiviteter utan det viktiga är att vi ger av vår tid och uppmärksamhet, tillägger han.

Gratis deltagande och mat

Klockan har passerat nio och inomhus sitter några deltagare upptagna med ritblock och pärlplattor medan andra håller till i musikhörnan med keyboard, gitarr och trumset. Jenny Carlsson, kårledare och gift med Rickard, går runt i lokalen som har mörka takbjälkar på flera meters höjd och ett golv täckt av brunt tegel.

– Är det någon som vill ha en smörgås?, undrar hon.

Några tackar ja och har snart en tekaka med ost på i handen medan andra påpekar att de ätit frukost hemma. Kollot som även innefattar lunch och fika är gratis och bekostas delvis med kårens julgryteinsamling.

Jennie och Richard Carlsson med sonen Alfred 20 år, alla tre med Frälsningsarméns profilkläder på sig.
Kollo- och kårledarna Jennie och Rickard Carlsson med sonen Alfred 20 år som var hjälpledare.

Blandad skara med olika bakgrund

Precis som förra sommaren har man nått ut till invånarna via kommunens hemsida och familjerådgivning. Ett par av kollodeltagarna tillhör kåren och andra känner man sedan tidigare via det sociala arbetet och familjemiddagarna. Förra veckan deltog även flera barn från det mångkulturella miljonprogramsområdet Stoeryd där Frälsningsarmén gjort satsningar med bland annat läxhjälp.

– När vi blandar upp gruppen blir det inte lika utlämnande för den som är med av ekonomiska skäl, menar Rickard och nämner vikten av att läsa av atmosfären och anpassa programmet efter dynamiken.

– Förra veckan handlade en del om att sätta gränser och göra markeringar medan nuvarande grupp som är lite mer tillbakadragen och delvis svag i språket, snarare behöver mer push säger han. 

Bland annat är två tjejer från Mongoliet med dessa dagar, liksom några barn med ursprung i Ukraina.

Sång, drama, lekar och instrument

Efter en stund blir det samling och efter att ha fått varsitt sånghäfte i handen sjunger deltagarna med i sången som ackompanjeras av Rickards pianospel. ”Jag behöver aldrig mer vara ensam, pappa Gud finns alltid med mig…” lyder texten. Jenny håller i ett bibeldrama om aposteln Paulus och tar några barn och rekvisita till sin hjälp. När gruppen skingras följer ett gäng med henne på skogspromenad medan Rickard får hjälp att resa ett tält på baksidan där lunchen ska tillredas. I uterummet hörs studsar från pingisbordet. Sorlet av röster, rop och skratt, liksom spelande på instrumenten, är högt och i ett hörn pågår i princip en brottningsmatch tills en ledare bryter in. Efter en stund dukas bullar och saft fram som snabbt åker ner i magarna.

”Jag gillar de små guldstunderna när man får sitta ner med barnen och prata om livet”

Alfred, 20 år och hjälpledare på kollot

Hoppas så in ett frö

Emily Heimer Olisehzuah och Elma Bülow är båda 18 år och tillhör kåren i Halmstad där Jenny och Rickard arbetat tidigare. Tjejerna läser till barnskötare och sommarjobbar på kollot de två veckorna.

– Jag gillar barnen och meningen med kollot, att även de som inte har råd ska kunna vara med och det är spännande att få visa dem sånt som är nytt för dem, säger Emily med värme i rösten.

– Det är jättekul att se hur barnen utvecklas i grupp från dag ett och hur de hittar nya vänner. Jag hoppas man får så in ett frö som får växa till något de kan ha nytta av senare i livet, säger Elma.

Alfred, 20 år och son till kårledarna, gör också en insats dessa dagar. Han har varit hjälpledare i omkring tio år och i höst axlar han rollen som barn-, och ungdomsledare vid kåren på Hönö utanför Göteborg.

– Under åren har jag fått se hur särskilt den yngre generationen verkligen behöver Jesus, menar han på.

– Här är det intensivt men jag gillar när det är fart och fläkt och det händer mycket. Likaså de små guldstunderna när man får sitta ner med barnen och prata om livet. Det här är lite uppvärmning inför nya jobbet, fortsätter han och ler.

”Ingenting är tråkigt på kollot”

Elias, 10 år, sitter fokuserad på pallen vid keyborden med hörlurar på. Han är med i detta sammanhang för första gången och har i övrigt sex syskon.

– Jag har lärt mig spela här och det vill jag fortsätta med i höst, säger han.

Christian, tio år, bättrar på sina färdigheter med trumpinnarna.

– Det roligaste på kollot är att vara med folk, alla här var nya för mig förutom en och min syster, påpekar han.

-Det jag ser framemot mest är utflykten imorgon. Inget är tråkigt på kollot och det är jättegod mat, fortsätter han.

Rickard tittar förbi och nickar åt Christian:

– Han är en av våra nyaste medlemmar så det är fint, säger han med ett strålande leende.

Kåren som består av runt 70 medlemmar, varav hälften aktiva, har inte många barnfamiljer i matrikeln för tillfället. Christians två år äldre syster Zavannah, även hon nybliven juniormedlem, deltog förra veckan och är nu med som hjälpledare.

– Det är kul och en sak jag har lärt mig är att även om man gör något dumt så kan man alltid ändra på sig, säger hon.

” Jag kommer sakna att inte ha något roligt att göra varje dag”

Vilda, 10 år

Stor åtgång på mat

Ute i tältet förbereder frälsningssoldaterna, Tommy och Berit Ljung, lunchen. De är omgivna av stekos och doften av frityrolja sprider sig. Idag blir det hamburgare med bröd och pommes frites.

– Det är jättekul att hjälpa till nu när vi är pensionärer och har tid och det är roligt att träffa barnen och att de tycker att maten smakar bra, säger Tommy medan han vänder på köttet på stekhällen.

– Förra veckan märkte vi att det är stor åtgång, en del kan nästan äta hur mycket som helst, men det är klart, de är ju ute och rör på sig, tillägger han kärleksfullt.

Snart har hela gänget bänkat sig kring långbordet i uterummet med varsin burgare på tallriken. Louie var med på kollot förra året och har klasskamraten Jack med sig. De bär matchande blå luvtröjor och stojar med varandra.

– Jag trodde inte att det skulle vara så här roligt på kollot, säger Jack. Särskilt såpabanan och att spela trummor, fortsätter han och slår takten med händerna mot bordet.

”Kommer sakna att inte göra roliga saker varje dag”

Efter lunchen är det dags för just såpabanan då vatten-, och såpadränkta gröna presenningar fästs utmed gräskullen på framsidan. Trots kylan byter de flesta barnen om till badkläder och slänger sig utför den hala kanan under tjo och tjim, påhejade av sina kamrater. Vilda, 10 år, har varit med på familjemiddagar tidigare och stortrivs på kollot. Här kände hon inga från början men har nu fått nya vänner.

– Jag kommer nog vara med på saker på kåren i höst för de gör jätteroliga grejer, som imorgon när vi ska till Norrköping och på fredag ska vi grilla pinnbröd och marshmallows. Jag ser jättemycket framemot det, säger hon glatt och tillägger att hon efter veckan kommer sakna att inte ha något roligt att göra varje dag.

Väl inomhus igen följer samling, lekar och en tävling som går ut på att under en minut lyckas iklä sig så många glasögonbågar som möjligt. Barnen är helt med på noterna. När klockan närmar sig 14 blir det glasskalas innan hemgång. Imorgon väntar tågutflykten till Norrköpings visualiseringscentrum.

En pojke och en flicka i 10-årsåldern går uppför en grusgång och bär på kassar.
Elias och Vilda vill fortsätta komma till kåren i höst.

Vill bygga långsiktiga relationer

Kårledarna har båda lärarbakgrund och Rickard understryker tacksamheten över det förtroende de har från föräldrarna att ta hand om deras barn dessa veckor och hoppas få se mer av familjerna efter kollot. Familjedagarna med mat, aktiviteter och gemenskap utvecklas i höst till en fritidsklubb på onsdagarseftermiddagarna. Då blir det kompishäng, fika, spel, pyssel och läxhjälp för dem i årskurs 2-6.

– Vi hoppas ju ha fortsatt kontakt med dem vi träffar här och vi kommer bjuda in dem till våra aktiviteter på kåren, säger Rickard. Han berättar att det på höstlovet blir en kolloåterträff för deltagarna med roliga inslag, bildspel med mera.

– Vi arbetar långsiktigt och varje relation måste byggas och vi hoppas att de känner frid och trygghet att vara hos oss, fortsätter han.

Erbjuder samtalsstöd och annan hjälp

Kåren erbjuder även enskilda samtal till familjer som behöver stöd av olika slag och det kan likväl handla om psykisk ohälsa och ensamhet eller hjälp med att fylla i blanketter eller förstå juridiska paragrafer och dokument. Även om Jenny och Rickard inte är experter på så många områden försöker de hjälpa till så gott de kan, något de tror uppskattas.

Kåren kan även ge visst ekonomisk support men Rickard och Jenny märker att många skäms mycket för att be om hjälp och Frälsningsarmén är ofta den sista man går till när alla andra vägar är uttömda.

– En del, speciellt mammor, känner sig dåliga för att de inte kan köpa mat och kläder till sina barn så när vi hjälper dem försöker vi vara diskreta. Därför tycker vi det är viktigt att skapa en relation först, påpekar Rickard.

– Det känns fint att inte bara ge ut matkassar till okända människor, istället har vi en liten grupp familjer, som vi känner och vars ekonomi vi har gått igenom. Dem ringer vi om vi exempelvis får mat över här, fortsätter han.

Kläder i fel storlek när inte pengarna räcker

Terminsstarten till hösten kräver både skolmaterial och varmare kläder i större storlek än i fjol och den tiden på året ser kårledarna hur det knappt går ihop sig för en del familjer med stram budget.

– En del barn kommer i kläder i helt fel storlek då de har ärvt plagg. Det är bra att kunna ärva kläder men ibland passar de inte och det är ju inte så kul att behöva ta på sig en för liten baddräkt eller gå omkring i alldeles för stora skor, tar Rickard som exempel.

– Då får vi göra en insats och Myrorna skulle verkligen behövas här, säger han.

Tyvärr finns inte Frälsningsarméns second handkedja i Tranås men kåren har goda kontakter med en annan butik som vid behov kan hjälpa till med kläder och skor i passande storlek.

Text och foto: Teresia Jansson

Hjälp ett barn i utsatthet! Din gåva gör skillnad

Exempel på hur din gåva kan hjälpa:

  • 50 kr - Ett förstärkt mellanmål under en gratis fritidsaktivitet.
  • 100 kr - En enkel födelsedagspresent till ett barn i utsatthet.
  • 250 kr - En månads fritidsaktiviteter med förstärkta mellanmål.
  • 500 kr - En ny ryggsäck full med skolmateriel inför skolstarten.
  • 1 000 kr - En termins aktiviteter med mellanmål för ett barn.

Välj engångsbelopp

Du vet väl om att du kan få skatteavdrag om din gåva är 200 kr eller högre? Du behöver isåfall uppge ditt personnummer på tacksidan.

Välj betalsätt

Plusgiro 90 04 80-5 | Bankgiro 900-4805 | Swish 9004805