"Sociala centret är min livlina"

Marja är 61 år, har axellångt hår i mjuka vågor och grönbruna ögon som ser rakt på den hon talar med.

Hon har en lång historia av missbruk och andra problem bakom sig. Sedan länge är hon sjukpensionär. Hit till sociala centret har Marja gått under fyra och ett halvt år. Hon beskriver hur utsattheten och livsstilen förde henne mot en depression som alltmer tog över tillvaron. Men här vände det.

— Det började med att jag kom hit och åt frukost. Sedan började jag få samtalsstöd. Jag går till Maria, hon stöttar mig, säger Marja.

Hon syftar på Maria Emanuelsson, kurator här på centret och den som tillsammans med övrig personal kan hjälpa gästerna med myndighetskontakter, samtal och liknande, parallellt med de matkassar som delas ut och frukosten som serveras varje dag för den som behöver.

Marja fick också hjälp med tandläkarbesök för sina krånglande tänder.

— Det var som om det var meningen att jag skulle träffa Maria! Hon lärde känna mig så väl - det är också en själslig process. Jag litar på henne, hon skulle aldrig lura mig, säger hon och hänvisar till att man som person i missbruk sällan kan tro på alla omkring sig.

Sedan dess har Marja kommit hit för samtal nästan en gång i veckan.

Fick gå läs- och skrivkurs

Men inte bara det mörka har bearbetats hos Frälsningsarmén. När hon lärde känna centrets tidigare kaplan bjöds hon in till en läs − och skrivkurs. Hon fick även följa med på konsert, då centret hade fått biljetter till en teater. Den kvällen minns hon med stor glädje.

Själv bor Marja sedan länge i en närförort till Stockholm. Men det är för många socialt utsatta skepnader och drogmissbrukare omkring hennes bostad, tycker hon. I perioder har hon själv varit nykter men sedan har det hänt saker som gjort att Marja trillat dit igen.

— När gubben dog, till exempel. Då blev det amfetamin igen. Men nu har jag varit nykter flera månader! understryker hon stolt.

Nykterhet kan göra en ensam

Det syns på henne att hon är på rätt väg.

Lätt är det dock inte. Det kan vara svårt att se plussidan med tillnyktrandet när man till exempel blir väldigt ensam – eftersom många vännerna fortfarande missbrukar. Dessutom påverkas man av människor omkring sig. Relationer till en man eller till kompisar.

— Men nu mår jag så bra, säger hon bestämt och tar en klunk av kaffet. Jag har det bra med människor också. Och sociala centret är min livlina, säger Marja.

Text och foto: Carina Tyskbo