logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

Utökad metadonbehandling hjälper fler att överleva missbruk

Frälsningsarméns behandlingshem Kurön har utökat antalet platser för personer i tungt heroinmissbruk att genomgå substitutionsbehandling med metadon. "Färre kommer att dö i sitt missbruk och klienterna får högre livskvalitet och fler möjligheter", säger Per-Johan Fernström, verksamhetsansvarig för missbruksvården inom Frälsningsarmén.

Verksamheten Kurön HVB lades ner 30 september 2022. 

Kurön i Mälaren är Frälsningsarméns behandlingshem enligt HVB (hem för vård och boende). Här finns 63 platser med möjlighet till andlig, fysisk, psykisk och social rehabilitering och utveckling. Som en del av missbruksvården på Kurön ingår läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, så kallad LARO. Det innebär att personer med ett långvarigt och allvarligt beroende av heroin eller andra opioider behandlas med hjälp av läkemedel, till exempel metadon.

Tre gånger så många kan få utökad substitutionsbehandling  till hösten

I kombination med psykologisk eller psykosocial behandling kan man hos injicerande klienter förebygga återfall och minska dödligheten, men också få ner medicinska komplikationer och smittspridning. Kurön har arbetat enligt LARO i flera år med ett begränsat antal personer. Men den 1 mars togs spärren för begränsningen bort.

— Tidigare hade vi max fem klienter av 63, men nu behandlas 15 personer. Målet är att i september ha 20 av våra klienter i programmet, säger Per-Johan Fernström, verksamhetsansvarig för missbruksvården inom Frälsningsarmén.

Noggrann utredning av personen innan behandling

För att få komma in i behandling enligt LARO ska personen ha ett manifesterat tungt missbruk av heroin eller opiater. Man måste kunna uppvisa positiva narkotikaprov, bakgrundshistoria, tidigare utredningar och domslut. Per-Johan berättar att en substitutionsbehandling med förskriven narkotika har målsättningen att rädda liv snarare än att göra människor nyktra från sitt missbruk.

— Behandlingen har funnits i alla västländer i omkring 50 år och i slutet av 1990-talet öppnades programmen upp i Sverige. Även inom Frälsningsarmén i till exempel Norge, Danmark, Canada och Australien arbetar man med substitutionsbehandling, säger Per-Johan Fernström.

Frälsningsarmén öppen för vetenskapliga metoder och resultat

— Sverige har legat efter i den här frågan och jag är glad över att vi nu kan hjälpa fler att förhoppningsvis få ett längre liv med kvalitet. Frälsningsarmén har alltid varit öppen för vetenskapliga metoder och resultat, menar han.

Endast en beroendeläkare får förskriva narkotikan, och detta görs i nära samverkan med Socialtjänsten och regionen medan patienten ligger på sjukhus. När klienten sedan kommer till Kurön följer förskrivningen med. Via ett avtal med Praktikertjänst kan personalen hämta preparaten på ett av Ekerös apotek två gånger i veckan.

Ger stöd i hela livssituationen enligt vårdkedjan

En person kan ha utökad substitutionsbehandling i flera år eller under resten av livet. Somliga trappar ut och slutar. Utöver det har vi också våra motiverande samtal och att man får lära sig hantera livet i övrigt, klara av att bo i lägenhet och så vidare.

— Det finns en plan för varje person enligt den vårdkedja vi arbetar efter, säger Per-Johan Fernström och betonar att hela 75 % av personerna brukar klara att genomgå programmet.

”De här personerna skulle dö i en överdos på t-centralen annars”

Per-Johan Fernström

Han hänvisar till en forskningsstudie vid Metadonprogrammet i Uppsala, som väldigt tydligt visar effekten av metadonbehandling jämfört med traditionell drogfri narkomanvård. I gruppen heroinister i åldrarna 20-24 år blev 81 % av dem som behandlades med metadon missbruksfria och redo att gå ut i arbete eller studier efter sex år. Ingen av dem avled. I den traditionella kontrollgruppen blev en person missbruksfri och sex patienter avled.

— Ett injektionsmissbruk kan inte kontrolleras och har tyvärr ingen bra prognos. För övriga klienter på Kurön är total nykterhet målet, men i det här fallen skulle personerna dö i en överdos på t-centralen om inte LARO fanns, understryker han.

Kan nu erbjuda fler vad som efterfrågas

Per-Johan pekar på den mycket positiva bild många har av Frälsningsarméns icke vinstdrivande missbruksarbete och betonar att det då är extra viktigt att klienterna också kommer till Kurön. Nu anställer man ytterligare en sjuksköterska för att kunna genomföra behandlingen tillfredsställande och säkert.

— Vi måste erbjuda det som efterfrågas, och med den utökade substitutionsbehandlingen kan vi göra det. Jag hoppas och vill naturligtvis att alla ska sluta med droger och det är min övertygelse att vi nu får se fler liv räddas, avslutar Per-Johan Fernström.

Text: CarinaTyskbo

Fakta - Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO)

  • LARO är en behandling för personer som haft ett långvarigt och allvarligt beroende av heroin eller andra opioider.I behandlingen kombineras läkemedelsbehandling (metadon eller buprenorfin) med psykologisk eller psykosocial behandling eller psykosocialt stöd.
  • Syftet med behandlingen är att förebygga återfall, förbättra social funktion samt minska medicinska komplikationer, smittspridning och dödlighet.
  • Behandlingen ska vara individuellt anpassad, och insatserna som ingår i behandlingen ska ges med utgångspunkt från patientens behov och med respekt för patientens självbestämmande och integritet.
  • 2018 beräknades drygt 4000 personer vara inskrivna för LARO i Sverige.
  • Den patient som ordineras LARO ska ha fyllt 20 år  och ska ha bedömts ha ett opioidberoende sedan minst ett år.

Kunskapsstöd för LARO riktat till vårdgivare, hälso- och sjukvård, socialtjänsten och andra verksamheter och aktörer och personal som bedriver LARO.


Källa: Socialstyrelsen.