logotype
Hjälp personer i utsatthet - ge din gåva nu

Simon bytte kriminaliteten mot Guds kärlek

Flera års mobbing i skolan ledde Simon in i den kriminella världen. Han sökte en tillhörighet och satte på sig de masker som krävdes för att passa in. När han hittade Gud kunde han för första gången vara sig själv.

"Du allsmäktige Gud du har räddat mitt liv. Jag var så vilsen så rädd men nu hos dig är jag fri.”

På scenen hos Frälsningsarmén Home i Sundbyberg har Simon stått och sjungit sina låtar många gånger. Orden som han formulerade när han nyligen tagit emot Jesus och blivit fri från droger är allt annat än en klyscha för honom. Han tycker sig inte vara bra på att prata men när han skriver sångtexter rinner orden fram. ”Jesus helade dom sjuka och han mätta dom där svaga / Han ger livet tillbaka till den som synden har skadat.”

– När jag skrev den här texten var jag nykär i Jesus. Jag kände mig stolt över att få tillhöra honom och ville berätta vad Gud hade gjort för mig och vad han kan göra för andra, berättar Simon.

Det var på en gudstjänst med Sebastian Stakset, Simons gangsterrappande idol som lämnat både droger och kriminalitet bakom sig och blivit kristen, som Simon började sin resa mot Jesus. Den trygga barndomen med en kärleksfull familj på landet utanför Sigtuna hade i tonåren vänts till raka motsatsen.

”Mobbingen gjorde mig hård”

Många års mobbing i skolan hade lämnat Simon med en känsla av att inte veta vem han var. Längtan efter att hitta någonstans att passa in ledde honom till olika destruktiva grupperingar – huliganer, MC-klubbar och gatugäng.

Under uppväxten sökte han alltid efter någonting nytt och bytte ofta stil för att passa in. Ena månaden var han hårdrockare, nästa hip hoppare och däremellan blev det olika sporter. Men ju äldre han blev desto mer destruktiva grupperingar rörde han sig emot.

– Jag var ett känsligt barn och mobbingen i skolan hade gjort att jag kände att jag var tvungen att bli bitig och hård för att inte bli trampad på, så då blev jag det, säger Simon.

Nyårsafton 2015, när han var 18 år, testade han för första gången kokain. Till en början kändes det som ren kärlek, det gav honom ett lugn och stillade sinnet. Van vid att ständigt bära olika masker och att vara konstant stressad av att inte tappa dem, blev kokainet en välkommen hjälp att stänga av. Men snabbt började det kana neråt.

”Jag har alltid innerst inne trott på Gud, men kände mig inte värdig att få vara kristen för att jag var på en så mörk plats”

Simon

Jakten på droger

Simon märkte att drogerna blivit ett problem när han började köpa på krita och inte kunde betala tillbaka. Det ledde till att han satte sig i skuld hos människor som ville honom illa. Livet blev en konstant jakt efter droger och undan dem han var skyldig pengar. Oavsett vilket gäng han för tillfället ingick i fanns drogerna överallt. Snabbt blev allt värre med många vändor inne på psyk- och beroendeakuten.

Situationen blev så pass illa att han flydde landet. Han fick ett jobb som säljare på Malta och hade bestämt sig för att lämna droger och kriminalitet bakom sig, men det blev bara värre. Droger var lätta att hitta även där och till slut hade han dragit på sig så mycket skulder att han levde som hemlös. Han åt ingen mat utan tog bara kokain. Som så många gånger tidigare fick han till slut hjälp av sin mamma, så att han kunde resa hem.

– Jag var expert på att ljuga, jag ringde ofta och frågade om pengar. Flera gånger fick min familj rädda mig ur samma situationer. Jag utnyttjade dem, erkänner Simon.

Resan mot Jesus började med idolen Sebastian Stakset

Samma höst som han kom tillbaka till Sverige blev han tipsad om att Sebastian Stakset skulle prata på en konferens. Han och två vänner bestämde sig för att åka och blev så berörda av budskapet att de tog emot Jesus.

Men det skulle dröja ytterligare några år innan Simon överlät hela sitt liv. Han började gå till kyrkan regelbundet men tog fortfarande droger och dömdes för både penningtvätt och narkotikaförsäljning.

– Jag var naiv och tyckte att jag var stark nog att kunna umgås med mina gamla vänner, men jag hade inte tagit tag i roten till varför jag höll på med droger, säger Simon.

Erkännandet för frun

Under åren som följde fick han och hans fru två barn tillsammans. Samtidigt levde Simon ett liv med droger och lögner. Han kunde säga att han skulle gå och bada sin dotter bara för att få dra en lina kokain från badrummets fönsterbräde, eller från nattduksbordet när han nattade henne.

Han drar sig till minnes ett tillfälle då han satt med sin nyfödda son i famnen, helt hög på kokain. Han tittade på sin son, bröt ihop och erkände för första gången för sin fru att han inte var nykter. Han var också trött på den ständiga rädslan över att ha gjort sig ovän med människor som ville honom illa.

Fick hopp på Frälsningsarméns behandlingshem

En kristen vän brukade ofta fråga honom om han var beredd att kapitulera hela sitt liv inför Gud och äntligen, en fredagskväll i november 2021, kunde han gråtande ringa sin vän och svara ja på den frågan.

Simon fick hjälp att ringa Frälsningsarméns behandlingshem Kurön och två dagar senare kom han dit. Hans fru var nära att lämna honom, men efter hans första vecka på behandlingshemmet fick hon hopp om att det skulle bli bra. Simon var på Kurön i sex månader och varje kväll gick han ner till bryggan och sjöng, ofta en av sångerna som han hade börjat skriva på några månader tidigare då han gick påtänd på en landsväg.

– När jag började skriva på sången var det en solig och varm sommardag. Jag satte jag mig på en bänk och tittade ut över åkern vid sidan av vägen. Himlen var fri från moln och fast jag såg allt det vackra var det bara mörkt för mig, minns Simon.

Där föddes de första raderna: ”Låt mig vila i din famn, Fader, jag är så trött. Allt för länge har jag kämpat mot demonernas röst. Ge mig frihet från begären och inte falla tillbaks. Låt mig veta att du finns för mig, vill höra dig Far…”

"Min relation till Gud är enkel, jag kan vara mig själv, komma som jag är och jag vet var jag har honom", säger Simon.

”Kurön räddade mitt liv”

När han skrev var han arg och trött. Arg på den ständiga misären som han befann sig i, arg på att människor ville skada honom, arg på att han var en lögnare och en frånvarande pappa. Han hade många gånger tidigare försökt slutföra låten, men orden som behövdes hittade han först en stjärnklar vinterkväll på Kuröns brygga.

”…Du slet mig upp ur lågorna som brände min själ, för jag visste i mitt hjärta vem Konungen är. Jag ser dig nu min Herre, du har alltid varit kvar. Och jag tackar dig min Herre för nu ser jag din plan. Din Ande bor nu i mig, jag kan känna det Far. Den lycka som jag fått i dig, gav hoppet tillbaks. Och även om jag trillar vilket händer ibland, så vet jag att du bär mig, jag får vila i din famn. Jag får vila i din famn, amen.”

– Att den andra versen blev klar var för mig var som att avsluta ett kapitel. Jag vet helt säkert nu att han bär mig och jag kan alltid vila i hans famn. Kurön är verkligen den plats som räddade mitt liv. Redan efter några veckor där började jag lysa av Jesus kärlek. Jag blev verkligen fullständigt fri där, berättar Simon leende.

Det som var mest befriande för Simon var att alla lögner han burit på kom fram. Nu fick han gottgöra de människor som han hade skadat. Efter behandlingens slut fick han kontakt med Frälsningsarmékåren som han nu går till. Han är med i ledningsgruppen och sjunger mycket lovsång. Och han räknar varje dag som han varit drogfri, den 21 november i år är det exakt två år.

– På kåren har jag en äkta tillhörighet, en tillhörighet som är värdig. Jag kan vara mig själv och blir älskad för den jag är. Jag har alltid innerst inne trott på Gud, men kände mig inte värdig att få vara kristen för att jag var på en så mörk plats, säger Simon.

– Nu vet jag att jag egentligen alltid varit välkommen.

Text och foto: Kiki Broms

Artikeln finns publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 5 - 2023

Simon om den kriminella världen:

”I den kriminella världen handlar det bara om det världsliga: pengar, bilar, många brudar och märkeskläder. Man vill också ha någon typ av status och få respekt. Själv har jag aldrig försörjt mig på kriminalitet, men som beroende kommer man ändå in i den världen.

Jag ber för dem som sitter fast där och jag ber ofta för dem som vill mig orätt. Jag hoppas att de också får finna friheten som jag fann. I det stora hela behöver alla möta Jesus och hans kärlek. Det är så mycket hat i den kriminella världen, man talar bara illa om folk. Fasaden handlar om ett brödraskap men egentligen gör man allt för pengar. Jag tror det behövs en våg av kärlek. Den som tappat hoppet och sitter i ett missbruk behöver kärlek och få veta att den inte är hopplös, att det finns en väg ut.

Jag vill vara så icke dömande som jag bara kan och alltid se människan bakom. Jag tror det finns något gott i alla innerst inne. Människor får hopp om man ser på dem bortom problemen. Oavsett hur illa det är vill jag ge alla trasiga människor jag möter en typ av hopp – är det att ge en smörgås till en narkoman så vill jag göra det, även om det kanske utnyttjas.”

Simon Nygren står i ett mörkt rum med knutna händer framför en vägg med graffiti, bredvid honom står ett kors klätt med en ljusslinga.
"Det är så mycket hat i den kriminella världen, man talar bara illa om folk. Fasaden handlar om ett brödraskap men egentligen gör man allt för pengar. Jag tror det behövs en våg av kärlek", säger Simon. Foto: Anton Brask

Simon om Frälsningsarmén:

”Kåren är viktig för mig för här finns människor med allt slags bagage. Det känns viktigt för mig att fånga upp dem som har behov, på samma sätt som jag blev uppfångad när jag var i mitt värsta. Det är aldrig för sent. Jag var en hopplös narkoman och jag vet att det finns folk än idag som inte tror på att jag är nykter. Men här står jag, helt fri. Jag vill nå ut med ett hopp och ett ljus. På kåren är vi alla från så många olika bakgrunder, det tycker jag visar att ingenting är omöjligt för Gud.”

Fakta om Simon Nygren

  • Ålder: 26 år.
  • Bor: Sigtuna.
  • Familj: Fru och tre barn, två hundar och tre katter.
  • Sysselsättning: Markarbetare.
  • Fritidsintressen: Skriver gärna musik, umgås med familj och vänner.
  • Läser helst: Bibeln.
  • Favoritbibelord: Jakobs brev 1:2-18 ”Skatta er bara lyckliga, mina bröder, när ni utsätts för prövningar av olika slag. Ni vet ju att om er tro består provet ger den uthållighet /…/ ”.
  • Brinner för: Familjen, Jesus, lovsång, min utveckling och mitt jobb.
  • Det bästa jag vet: En barnfri helg med frun.
  • Det värsta jag vet: Pengar. Det är alltid en ångest att allt handlar om pengar, för det var en sådan stor del i mitt missbruksliv att ständigt jaga dem. Jag har fortfarande avbetalningar kvar och är nyligen dömd för penningtvätt som gav mig ännu mer skulder.
  • Sådan är min relation till Gud: Enkel, jag kan vara mig själv, komma som jag är och jag vet var jag har honom.
  • Viktigast i livet: Familjen och kyrkan.
  • Blir glad av: När andra är glada.

Ska vi be för dig?

Vill du be till Gud?

Herrens bön eller Fader vår som den är mer känd för att heta, är den mest centrala bönen inom kristendomen. I den nya översättningen heter bönen Vår fader.

Enligt Bibeln var det Jesus själv som lärde ut den här bönen på ett berg i Galileen, som en del av sin bergspredikan. Händelsen beskrivs i Matteusevangeliet (Matteus 6:9-12).

Vår fader 

Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen.

Vill du gå en alphakurs om kristen tro?

En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta gärna kontakt med Frälsningsarmén på din ort eller en annan församling, om vi inte finns på din ort.