Frågor och svar om Bibeln

Bibeln är i strikt bemärkelse inte skriven till oss. Men likväl är Bibeln skriven för oss.

Vi ska därför inte börja med frågan vad betyder den här texten för mig?
Först frågar vi, vad hörde de som först läste texten (eller snarare fick den uppläst)? Betydelsen är den samma idag men kanske med annan tillämpning. En text kan aldrig betyda något den inte betydde för de som först läste den.

Ett enkelt sätt är att tänka; där och då, sedan här och nu.

Tre ord på T kan vara till hjälp:

1. Titta (observera vad texten säger, när och var skrevs det, försök förstå syftet, i vilken genre är det skrivet).
2. Tolka (vad betyder textens innehåll, vad betydde avsnittet för de ursprungliga läsarna, vilket är avsnittets huvudsyfte).
3. Tillämpa (hur ska textens innehåll praktiseras, finns det en motsvarande situation idag, något särskilt om Gud, finns det exempel att följa, något vi ska göra).

Och slutligen måste nämnas att Gud, genom sin Ande, vill tala till oss genom texten. Anden hjälper oss att förstå texterna.

Bibeln är en bok som är skriven av många författare: den är ett mänskligt dokument. Men vi tror att Bibeln också är Guds Ord. Den är bärare av Guds auktoritet, den uppenbarar sanningen och är vägvisaren för det kristna livet.

Det centrala, även i Gamla testamentet (innan Jesus föds), är evangeliet (de goda nyheterna) om Jesus Kristus.

Bibeln handlar om hur Gud skapade himmel och jord och gav människan uppgiften att ta hand om det Gud skapat och att leva i gemenskap med Gud.

Människan gick sin egen väg (synden beskrivs som att inte vilja prisa Gud) och hon slapp ha med Gud att göra. Men resultat av det blev också trasiga relationer mellan Gud och människa och människor emellan. Ja, det kom till och med att påverka hela skapelsen. Vi kan se allt detta ännu.

Men mitt i allt detta har något nytt börjat genom evangeliet (de goda nyheterna). Nyheterna handlar om att Gud genom vad Jesus Kristus gjorde (dog och uppstod) har försonat hela skapelsen med sig själv. De trasiga relationerna behöver inte vara trasiga längre och en del i hoppet vi har inför framtiden är att det kommer bli en ny himmel och en ny jord (och med det upprättas även skapelsen från sin trasighet).

Jesus är den av människor efterlängtade och av Gud utlovade Messias som skulle komma. Messias (betyder den smorde) översätts Kristus och innebär att Jesus är den smorde kung som skulle komma och rädda världen.

Jesus beskrivs med väldigt många namn (över 80) som alla säger något om vem han är. Men några av de viktigaste är: Guds son (ett med Gud), Frälsare (den som räddar), Herre (den som har all makt, redan nu).

Bibeln säger att vi inte ska dricka oss fulla, inte bli berusade.

Om den som har problem med alkohol ser någon annan dricka kan det leda till svårigheter att avstå. Därför låter många kristna (även om det var fler förut) bli att dricka alkohol med vetskapen om hur den inte bara förstör för den som dricker utan också för dennes familj och andra runt omkring.

Ordet testamente är en översättning av ordet som också betyder “förbund”. Händelserna kring Jesus Kristus var förutsagt i Gamla testamentet och genom att Jesus dog och uppstod förnyade Gud sitt förbund och räddade världen. Flera böcker i Nya testamentet citerar Gamla testamentet för att visa att, genom Jesus, förbundet mellan Gud och hans folk har förnyats. Det gamla förbundet/testamentet leder fram till det nya förbundet/testamentet och innesluter alla som tror på Jesus Kristus i detta förbund.

I Bibelns första kapitel står det att jorden skapades på sex dagar. Men vi ska inte förstå texten som en naturvetenskaplig text (ingen visste på den tiden vad naturvetenskap var) utan som en antik text. Därför ligger betoningen på vem som har skapat och inte på hur det gick till. Och i första versen läser vi:

“I begynnelsen skapade Gud himmel och jord” (1 Mos 1:1).

Det råder lite olika tankar kring när de första böckerna skrevs men ett av synsätten är att Gamla testamentets böcker skrevs under en period på ca 1000 år (1400 – 400 f. Kr.). Nya testamentet skrivs under en period på ca 60 år (40 – 100 e. Kr.)

Bibeln talar om att det ska bli en ny himmel och en ny jord (Upp 21:1, Jes 65:17, 66:22) och många förstår det (tillsammans med 2 Pet 3:5-10) som att när Jesus kommer tillbaka kommer det som inte är av eller från Gud att gå under, alltså, inte jorden som sådan. Det är i samklang med Romarbrevet kapitel 8 vers 18 – 21 där det talas om att skapelsen kommer att upprättas.

Det är en rätt komplicerad fråga att svara på. Men lite enkelt konstaterar vi att Gamla testamentets 39 böcker hamnade på plats år 91 av Synoden i Jamnia.

De flesta av Nya testamentets böcker var det ingen diskussion om. Av de 27 skrifter som ingår i NT var det endast diskussioner om sju stycken. De två kyrkomötena, där samtliga 27 slogs fast som det vi kallar Nya testamentet, hölls båda i Nordafrika (i Hippo Regius år 393 och i Kartago år 397).

Det är mycket viktigt att förstå att dessa kyrkomöten inte bestämde vilka böcker som skulle finnas med, de bara erkände de böcker som redan lästes som helig skrift. De viktigaste kriterierna för att de olika böckerna var helig skrift var att de skulle ha apostoliskt ursprung, ha apostoliskt anseende och därmed ha läst som Helig Skrift ända från början och i alla större församlingar samt att böckerna skulle ha apostolisk lära.

Om man söker på frasen “Var inte rädd” i Svenska Folkbibelns översättning återfinns det 98 gånger (ibland, “var inte rädda”)

Om du menar liknande uttryck så har författaren Jeff Kusner ha gått igenom flera olika bibelöversättningars liknande uttryck och det lär finnas närmare 400 hänvisningar. Boken heter "Fearful to Fearless".

I Första Mosebok kapitel 12 möter vi Abraham för första gången. I de tre första verserna läser vi:

HERREN sade till Abraham: “Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort och du ska bli en välsignelse. Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.”

Ur nytestamentligt perspektiv är den sista meningen (I dig ska jordens alla släkten bli välsignade) av särskilt stor betydelse. Det är nämligen något som uppfylls genom Jesus Kristus (se Galaterbrevet 3:8). Versen före står det att de som tror (på Jesus) är Abrahams söner. Abraham trodde och likt honom ska alla som tror tillhöra Guds folk.

Vill du läsa mer om Abraham? Läs 1 Mos kapitel 12–25, Galaterbrevet kapitel 3, Hebreerbrevet kapitel 11 verserna 8-22.  

I Bibelns första boks första kapitel (1 Mos 1:20) läser vi:

Gud sade: “Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet.”

I versen efter talas det om “de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av”

En del menar att texterna säger cirka 6000 år men många menar att frågan inte besvaras. Den besvaras inte för att den inte tycks vara viktig. Hur och när till exempel jorden skapades är inte relevant för de som först tog emot texterna. Däremot besvaras frågorna vem som skapade och varför.

Det är en fråga som kräver ett längre svar, men de tidigaste böckerna i Nya testamentet kallas ibland tillfällighetsskrifter. Det innebär att något hände i en församling som behövde tilltalas och så skrev författaren, t.ex. Paulus, till församlingen. Så är det till exempel med Första Korinthierbrevet. Paulus hade fått höra vad som hände där och han hade även fått ett brev från dem med frågor som han besvarade. Det är alltså tillfälligheter som gör att han skrev.

Evangelierna skrevs ner medan det fortfarande fanns människor som hade levt med Jesus och som hade sett honom uppstånden efter att han hade dött på korset. Först berättade man muntligt om Jesus, sedan skrev man alltså ner berättelserna.

Bibeln skrevs av ett fyrtiotal olika författare. De var helt vanliga människor, några enkla och olärda (som t.ex. profeten Amos i Gamla testamentet) och andra var lärda (som t.ex. Paulus i Nya testamentet, författare till 13 brev). Gemensamt för dem är att samtliga inspirerades av Gud att skriva det som de skrev.

Om vi med gammal menar när författarna skrev, är de äldsta delarna ungefär 3000 år gamla och de mest nya cirka 2000 år gamla.

Om vi med gammal syftar på Bibeln som bok är den äldst bevarade helbibeln cirka 700 år gammal (kallas Codex Vaticanus och är skrivet på pergament, ett skrivmaterial framställt av djurskinn).

Det beror ju förstås lite på formgivningen. Men när jag tittar i de två olika Biblar jag själv har närmast har den ena Bibeln 1859 sidor (1415 sidor i Gamla testamentet och 444 sidor i Nya testamentet) och den andra har 1232 sidor (905 sidor i Gamla testamentet och 327 i Nya testamentet). Det är förstås samma innehåll och det är fördelat på 929 kapitel i Gamla testamentet och 260 kapitel i Nya testamentet.

I Gamla testamentet läser vi om hur Gud skapade himmel och jord och gav människan uppgiften att ta hand om skapelsen. Vi ser hur det i början rådde harmoni mellan Gud och människa, människa och människa samt mellan människa och skapelse. Människan gjorde dock uppror mot Gud och samtliga områden det rådde harmoni på skadades.

Fortsättningsvis läser vi hur Gud valde en man, Abraham, som tillsammans med sin släkt, som Guds folk skulle vara ett ljus för andra folk att komma till Gud. Men också dessa gjorde uppror. Läget såg inte så bra ut...

Men i Nya testamentet läser vi om Jesus, Guds son, som genom sitt liv, sin död och uppståndelse visar vem Gud är och hur Gud genom honom har besegrat allt som står i vägen för den upprättelse av människa och skapelse som Gud hela tiden hade tänkt skulle bli en verklighet. De som tar emot Jesus får del av den verkligheten och i Nya testamentet förklaras det ytterligare, genom breven, vad Gud har gjort och hur vi, i den helige Andes kraft, ska leva tillsammans och genom det visa på den nya skapelse som nu har initierats genom Jesu uppståndelse.

Bibeln består av 66 böcker. Av dessa finns 39 böcker i Gamla testamentet, fördelat på 929 kapitel och 27 böcker i Nya testamentet, fördelat på 260 kapitel.

I Gamla testamentet hittar vi Moseböckerna, historiska böcker, poesi och vishetlitteratur samt profetiska böcker. I Nya testamentet hittar vi evangelierna, Apostlagärningarna, brev samt Uppenbarelseboken.

År 2020 fanns Bibeln översatt till 704 språk (att jämföra med 2011 då Bibeln fanns översatt 469 språk). 5,7 miljarder människor har idag tillgång hela Bibeln (både Gamla och Nya testamentet) på ett språk de förstår.

Världens äldsta kända Bibel, skriven på grekiska, kallas Codex Vaticanus och skrevs före år 350 e.Kr. Den förvaras på Vatikanmuséet i Rom.

Den gyllene regeln finns i Matteusevangeliet kapitel 7, vers 12 (förkortas Matt 7:12). Den gyllene regeln lyder alltså, “allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.” Den versen återfinns i det textavsnitt som kallas Bergspredikan. Bergspredikan är det första talet (Matt kapitel 5-7) av fem som Matteus har med i sitt evangelium.

Det finns två. Den första finns i Första Mosebok kapitel 1 (1 Mos 1) och berättar mer sammanfattande om skapelsen, hur världen uppstod, dess ordning och framför allt om vem som skapade.

Den andra, som finns i kapitlet efter, berättar lite mer detaljerat om samma sak, med fokus på hur människan blir till. I dessa två kapitel kan vi bland annat läsa om det uppdrag Gud gav människan att ta hand om skapelsen, hur människan levde i harmoni med Gud och varandra.

År 1526 trycktes den första svenska översättningen av Nya testamentet. Hela Bibeln kom år 1541. Översättning gjordes av bröderna Olaus och Laurentius Petri och kom att kallas Gustav Vasas Bibel och den kom att skapa det enhetliga svenska riksspråket.

Nämnda Bibel reviderades varsamt 1618 (Gustav II Adolfs Bibel) och 1703 (Karl XII:s Bibel). Den översättningen stod sig till 1917.

Gamla testamentet är skrivet på hebreiska och arameiska (kortare delar). Nya testamentet är skrivet på grekiska.

Många judar på Jesu tid hade bara lite kunskap om hebreiskan (begränsat till den religiösa litteraturen), arameiskan som vardagsspråk och grekiskan som språk vid affärer och handel samt för kontakt med myndigheter.

Omfattningen av grekiskan som språk illustreras kanske bäst av att det fanns ett behov hos judar som levde utanför landet att översätta den hebreiska bibeln till grekiska så tidigt som i mitten av tredje århundradet före Kristus. Man talade nämligen inte hebreiska i dessa judiska samhällen. Den översättningen kallas Septuaginta.

Det finns fyra evangelier. Matteus, Markus, Lukas och Johannes har skrivit varsitt.

Evangelium betyder goda nyheter eller glada nyheter.

Först kom ordet evangelium att stå för Jesus budskap om Guds rike, sedan innehållet i de första kristnas budskap (centrerat kring Jesus person och liv, hans död och uppståndelse). Efter det kom ordet evangelium att sammanfatta de två tidigare. Det goda nyheterna innehöll både vad Jesus sagt och gjort samt en tolkning av vad hans död och uppståndelse innebar för lyssnarna. Så småningom kom ordet evangelium att användas om de skrifter som förmedlade den tidigare muntliga förkunnelsen.

“I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet. Gud sade: “Varde ljus!” Och det blev ljus. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det blev afton och det blev morgon, den första dagen.”

Det lär ta ca 50 timmar att läsa Bibelns 1189 kapitel. Vid högläsning tar det förstås längre tid. Antagligen runt 80 timmar.