En väg till en vuxen tro

Bibelskolan fördjupade tron

Han hade sedan tidigt engagerat sig i praktiska uppgifter som att sköta ljuset och filmningen på gudstjänster, eller vara med i lovsångsteamet och han fick också utlopp för sitt matlagningsintresse genom att hjälpa till i köket på familjekvällar där människor från alla möjliga kulturer kom. Något som han är väldigt tacksam över, både för att det hjälpte honom att stanna kvar i kyrkan men även för allt som han lärt sig.

— Församlingen är fantastisk plats där man får vara sig själv och utforska sina gå­vor. Listan kan göra lång på allt man kan lära sig i kyrkan som man kan använda ut­anför kyrkans byggnad också, säger Elias.

Uppgifterna han trivdes med i kombina­tion med vänner och ledare i kyrkan gjorde att han fortsatte att dyka upp varje vecka men trots sina regelbundna kyrkbesök hade Elias svårt att skaka av sig tvivlet. Tron kän­des mest begränsande och han tvivlade på om det verkligen var något som går att leva efter, sånär gymnasiet var över bestämde sig Elias för att gå bibelskola för att fritt kunna söka svar på sina frågor. Det var där som tron fördjupades och han kunde stå för sin tro på ett nytt sätt som han inte kunnat tidigare.

— Tiden på bibelskolan bidrog till en vetskap om att tron är förnuftig. Dessutom fick jag möta massor av kristna människor och fick insikten att om över en miljard människor runt om i hela världen valt att ägna sina liv åt Jesus kan det inte vara nå­gon galen liten sekt. Även om Gud mot all förmodan inte skulle ha funnits hade jag levt ett gott liv, i hopp och kärlek gentemot mina medmänniskor och mig själv.

Bestämde sig för att bli döpt

Under Elias bibelskoleår i Mariannelund och Uppsala bestämde sig hans föräldrar för att bli kårledare och flytta till Tranås, en kår med främst äldre medlemmar. Sånär han sommaren 2022 kom hem igen var det till ett nytt hus i en ny stad och till en ny kår där ingen var i Elias ålder.

— Det är väldigt spännande att få första parkett på ett sådant jobb med att få liv i kå­ren och få in nya generationer. Dock känner jag mig lite ensam som är själv i min ålders­grupp. Det är samtidigt väldigt berikade att ta del av de äldres klokhet, säger Elias. Det är väldigt tufft faktiskt och även om kärleken är stor från de äldre, så saknar man sitt eget sociala sammanhang med andra som är lite närmare i ålder.

Hans tro är dock mer benfast än någonsin och förra året bestämde han sig för att döpa sig.

— Jag känner att jag står mer fast än nå­gonsin på det jag tror är sant. För att bli frälst behöver man munnens bekännelse och hjär­tats tro, mitt första ja på konfirmation var munnens bekännelse och mitt dop kände jag var ett ja till att mitt hjärta nu också tror, sä­ger Elias.

Text: Kiki Broms
Foto: Alfred Carlsson

Artikeln är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 3 - 2023

Elias tips

Särskilt värdefullt

Vad har varit särskilt värdefullt för dig för att behålla tron genom tonåren?

Kunskap och fördjupning. Jag är en logisk person så jag behövde mycket apologetik. Jag fann en trygghet i att kristen tro håller och har riktigt bra svar till vår samtid.

Bibelskola. Fick se att det finns andra i min ålder som verkligen brinner för tron, och under­visning och andakter har verkligen varit centrala för hur min tro ser ut just nu.

Andra kristna. Att höra andras vittnesbörd är så mäktigt – man får små glimtar av hur Gud agerar och är aktiv i denna värld.

Engagemang i församling. Vi är Jesus kropp och inte Jesus stol, vi ska alltså vara hans för­längda arm in i världen och inte bara sitta och mysa i våra nya IKEA-fåtöljer. I Halmstad i ton­åren följde jag till exempel med ut på gatorna och delade ut bullar och kaffe. I början var det jobbigt men jag blev förvånad över hur glada människor blev. Jag fick också erfarenheten att personer upplever något när vi ber för dem.

Vad vill du ge för råd till unga som är ensamma på sin kår?

Lyssna verkligen på de äldre, lär dig av dem, bli in­spirerad av deras resa med Gud, visa dem kärlek.

Prata med dina kårledare och leta efter fler i din ålder – kanske kan ni starta något samar­bete med andra kyrkor som har mer utvecklad ”ung-vuxen-grupp” där ni ibland är på kåren och ibland i andra lokaler.

Våga ta saker i egna händer, starta en hem­grupp, fråga kompisar som inte brukar gå i kyrkan om att hänga med. Man kan till exempel läsa Bibeln, diskutera vad man läst och avsluta med att be.

Hur tror du att man som vuxen bäst hjälper unga att själv mogna i tron?

Engagera dem – Jag tror det som ungdomar saknar mest är goda sammanhang där de får vara sig själva och växa.

Uppmuntra och gör det lätt för dem att gå på söndagsgudstjänst – Även om jag många gånger har tyckt att predikanten pratar lite för länge eller att fikat är mer lockande än den sista lovsången så lär vi oss genom imitation. Unga behöver få en mångfald av förebilder i tro. Om de bara deltar i tonårssamlingar går de miste om detta. Även om tonårsgruppen är väldigt viktig behövs ett kristet socialt sam­manhang över generationsgränserna.

Ta tid för att lyssna, visa medkänsla och bara vara där med Jesu kärlek – Att alla i församlingen är ärliga så det inte blir någon ”må bra-kult” där ungdomarna känner att de inte passar in. Vi kan dela tvivel, funderingar och jobbiga situationer – det är mycket sånt när man är ung – få förbön, snacka med någon och sedan bara tillbe. Det är en bra loop helt enkelt som fick mig att vara kvar och kan vara en av många nycklar för hålla kvar andra.

Ta tid för frågor – det blir en stund för dig att lista ut saker som du kanske inte har svar på. Att man får en vidare förklaring på sina sön­dagsskoleberättelser och en mer nyanserad bild av Gud och inte endast ”nallebjörnsbilden” (du är så fin, Gud älskar dig etc). För barnatro kan börja kännas oförnuftig när man blir lite äldre.

Mindre underhållning och mer tjänade – Lista ut vad de unga älskar att göra och hitta en roll i församlingen där de får lov att göra det. Det var en avgörande faktor till att jag stannade kvar i församlingen, jag kände en meningsfull­het när jag hjälpte folk med mina gåvor.

Vill du be till Gud?

Herrens bön eller Fader vår som den är mer känd för att heta, är den mest centrala bönen inom kristendomen. I den nya översättningen heter bönen Vår fader.

Enligt Bibeln var det Jesus själv som lärde ut den här bönen på ett berg i Galileen, som en del av sin bergspredikan. Händelsen beskrivs i Matteusevangeliet (Matteus 6:9-12).

Vår fader 

Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen.

Vill du gå en alphakurs om kristen tro?

En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta gärna kontakt med Frälsningsarmén på din ort eller en annan församling, om vi inte finns på din ort.