logotype
Hjälp barn i utsatthet - ge din gåva nu

Kåren i Borås - en himmelsk multifamilj

Mor och dotter som flytt Ukraina, rysk familjefar och volontär, tröjstickande farbror och slutkörda småbarnsföräldrar. Frälsningsarmén i Borås erbjuder gemenskap, samtal och stöd i det särskilt utsatta området Norrby. Här vill man vara en positiv kraft och multifamilj, lite som i himlen.

Solen lyser över Norrby torg denna vardagsförmiddag. Bakom Odd Tandbergs kantiga betongskulptur ”Treklang” reser sig de åtta våningar höga, blå ”bananhusen”. Mittemot dem, i en låg byggnad i brunt med grönt plåttak, har Frälsningsarmén sin adress. För fyra år sedan var läget mer centralt. I stadsdelen, som av Polisen klassas som särskilt utsatt, är många av invånarna från Somalia, Bosnien-Hercegovina, Afghanistan, Libanon, Irak, Finland och forna Jugoslavien.

– Vi flyttade ut hit för att vi ville bygga relationer med barnfamiljer och olika nationaliteter. Vi vill bidra till en bättre miljö med aktiviteter för alla som bor här, säger Mathias Blomberg, ledare på Boråskåren och ansvarig för det sociala arbetet.

Marie Blomberg, kårledare med verksamhetsansvar, nämner att man de senaste somrarna bjudit in föräldrar och barn i utsatthet till familjekollo.

– Vi tycker att det är bättre att hjälpa tio familjer framåt i stället för att dela ut 250 matkassar, förklarar hon.

Plats för skratt. Marie växar några ord med Fardowsa, en mamma engagerad i olika samverkansgrupper för stadsdelen.

Vid ett par gungor utanför leker en grupp varmt klädda barn under uppsikt av mammor i hijab. De små kastar nyfikna blickar och föräldrarna hälsar glatt.

– När det är varmt tar vi med oss kaffe hit och sätter oss på bänken, då får vi kontakt med många. För att vara en så liten plätt så är det väldigt mångkulturellt och vi älskar det, utbrister Marie.

– Att få vara här och hitta vägar tillsammans med Gud är fantastiskt. Men vi har landat i att vi inte är kallade hit för att omvända alla muslimer, utan för att möta dem som Gud ger oss, fortsätter hon.

Lisbeth Östling, socialarbetare på kåren, har ett brokigt förflutet men efter att hon fått en praktikplats i kårens kafé för omkring 15 år sedan blev Frälsningsarmén hennes trygga borg.

– Nu kan jag inte tänka mig ett liv utan Jesus, han bär mig och ger mig frid. Vi är en härlig blandning av människor här och jag tackar Gud varje dag att jag funnit en ”familj” på nykter nivå, säger hon.

Hon kan relatera till dem som mår psykiskt dåligt och har svårt att få pengarna att räcka till.

– Min viktigaste uppgift är att lyssna och ibland kan jag använda mig av erfarenheter ur mitt eget liv. Det känns väldigt meningsfullt, påpekar hon.

Lisbeth Östling, kårens socialarbetare, släpper in kunderna till Kyrkornas Matbutik, som är inrymd i en plåtklädd länga under en spektakulär väggmålning. Till höger: Marie och volontären Hildegard vispar grädde till minisemlorna som ska serveras under Öppen Kyrka

Billig mat och umgänge i Kyrkornas matbutik

Ekumeniken i omnejden är utbredd och sedan fyra år tillbaka driver ett tiotal församlingar Kyrkornas Matbutik tillsammans. Där säljs livsmedel med kort bäst före-datum, skänkta av diverse matkedjor. Denna onsdagskväll har ett 60-tal personer samlats utanför den grå plåtbyggnaden. De flesta är medelålders kvinnor med utländsk bakgrund, som står beredda med sina shoppingvagnar. Lisbeth tar emot vid butikens ingång och Mathias packar ner varorna i påsar efter att Marie tagit betalt i kassan. De möts av glada hälsningar och tacksamma kommentarer.

– Mötet med kunderna är fantastiskt och det är kul att vi känner så många av dem nu, säger Marie och ler.

Ensamstående mamman Qayuim från Afghanistan är svartklädd och bär en vinröd sjal runt huvudet.

– Det är svårt att klara av livet med bara en lön. Min ena son har adhd/autism och det är dyrt med medicin. Här kan jag handla billigt och det betyder mycket, förklarar hon.

En pensionerad kvinna från Kroatien visar upp en stor, gul förpackning med jäst.

– Den kostade bara fem kronor! Kan du tänka dig hur mycket jag kan baka med detta, utbrister hon glatt.

Basila från Palestina, i färggrann blus och sjal, har inte hunnit få så stort umgänge i Borås.

– Jag går hit ibland och pratar med folk. Jag handlar ibland men tycker att andra behöver det bättre, menar hon på.

Även för Manuel från Colombia är matbutiken en viktig träffpunkt. Han har bott i Norrby i elva år och har varit med och drivit igenom bygget av en multisportspark i området.

– Vi vill ge Norrby ett ansiktslyft och få stadsdelen att bli attraktiv igen. Vi vill få tillbaka kvarterspoliserna och förbättra relationen mellan dem och invånarna, säger han.

Bland matbutikens kunder samlar han in underskrifter med anledning av detta. På fredagar håller även Kafé Snackis öppet på Frälsningsarmén i huset intill och kunderna bjuds in till bland annat Öppen Kyrka på kåren.

"Att komma hit ger mig trygghet, frid och lugn"

Följande morgon vispas det grädde till minisemlor i kårens kök. Marie, Lisbeth och pensionären Hildegard Simonsen förbereder för just Öppen kyrka. Hildegard började som volontär på Frälsningsarmén runt år 2002 och blev så småningom medlem.

– Det är så roligt att ha det här stället att gå till för annars skulle jag bara sitta hemma, säger hon.

Very good place! De har kärlek i hjärtat, säger Anna från Ukraina som tillsammans med sin dotter Taisia hugger in på minisemlorna som serveras under Öppen kyrka.

Afanasii från Ryssland avnjuter en kopp kaffe på Kafé Snackis. Via en volontärssida på nätet blev han kårens allt i allo och här kan han också träna sin svenska.

– Frälsningsarmén är mycket bättre än kyrkorna i Ryssland. Där är allt så politiskt men här kan man lita på människorna, säger han.

Anna och dottern Taisia berömmer semlorna de just satt tänderna i. Efter att ha flytt kriget i Ukraina kom de till södra Sverige och på kåren i Halmstad fick de vänner, språkträning och hjälp med sina basbehov. De blev glada över att hitta Frälsningsarmén även här.

– Very good place! De har kärlek i hjärtat, säger Anna på knackig engelska och för handen till bröstet.

– And Lisbeth is a friend! We are very happy!, fortsätter hon och uttrycker sin tacksamhet över inbjudan till matbutiken igår.

Anna nyper i sin svarta tröja och pekar på sina grå tights och dotterns orange tröja.

– All this from Salvation Army. Vi fick en ”happy chock” över all hjälp, säger hon lyckligt.

Strax intill stickar 63-åriga Uffe på en färgglad tröja till sig själv. Hans ögon tåras när han berättar om sin framlidne mor.

– Med henne behövde man aldrig känna sig orolig för när hon pratade med Herren så löste sig allt. Min tro fick jag tack vare henne och den har verkligen burit mig under livet, säger han och fortsätter:

– Jag har inte trivts i någon kyrka förrän jag kom till Frälsningsarmén. Man kan komma hit som man är och känner sig alltid välkommen.

På golvet leker Delayah, 18 månader, medan 22-åriga mamman Ebba får en fikapaus. Under en tuff period blev hon hänvisad hit och i mörka tider ber hon en bön till Gud.

– Jag tror att Gud gör så att jag orkar med allting. Jag vet inte hur jag ska förklara det men jag känner en slags närvaro. Här kan jag prata om allt och har fått mycket stöd och hjälp. Att komma hit ger mig trygghet, frid och lugn, säger Ebba.

Kenneth, 88 år, bär stolt Frälsningsarméns uniform så gott som varje dag.

"Kåren finns till för de sargade familjerna"

Snart har en handfull damer och herrar anslutit till dagledigträffen. Kenneth Atlantigburg, 88 år, blev föräldralös som 16-åring och sökte sig till kåren i Borås som han har tillhört sedan dess. Under 28 år har han regelbundet stått utanför Coop Forum och samlat in pengar till det sociala arbetet. Han bär Frälsningsarméns uniform och tillhörande skärmmössa.

– Jag är klädd så här 90 procent av min tid för då förstår folk att det är Frälsningsarmén som är ute och går. De måste ju tänka att mannen som står där år efter år med sin bössa har en stark tro på en Gud som ser till att världen kommer bli bättre i stället för sämre, påpekar Kenneth.

Mathias och Gunilla Trygg, tidigare omsorgsofficer, greppar varsin gitarr och stämmer upp till sång: ”Oh store Gud” och ”Det enda som bär”. Sedan talar Mathias kring bibeltexten i Psaltaren 46, som handlar om att vi inte behöver oroa oss utan inse att Gud är vår borg.

Vid ett av borden sitter Johan Sundstedt. När kåren flyttade till Norrby var han med och hjälpte till och numera deltar han aktivt i kåregemenskapen.

– Då kände jag att det är här jag vill vara; i en familj där man kan dela livets smärtor, sår och glädjeämnen. Kåren växer och finns till för de sargade familjerna och jag tror det är viktigt med sådana platser, säger han.

Marie kommenterar varmt:

– Det är så här vår kår är, en blandning av åldrar, kulturer och bakgrunder; en multifamilj och mångfald av människor som delar livet tillsammans, som i himlen.

Text och foto: Teresia Jansson

Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 3 - 2024

Fakta - kåren i Borås

  • Startades: År 1900 i centrala Borås, flyttade till Norrby hösten 2020.
  • Anställda: 2 kårledare, 1 socialarbetare.
  • Medlemmar: 45.
  • Juniorsoldater: 2.
  • Gudstjänstbesökare: 10-35.
  • Kårens motton: Vi går in genom de dörrar Gud öppnar. Vi arbetar med de människor Gud ger oss. Vi talar till det friska i människor. Vi vill hjälpa människor vidare.
  • Aktiviteter: Öppen kyrka, familjekvällar, hembesök, samtalsstöd.
  • Medverkar och stödjer: De ekumeniska samarbetena ”Kyrkornas Matbutik” & ”Kafé Snackis” samt ”Tillsammans utvecklar vi Norrby” – ett samarbete mellan boende, civilsamhället och Borås stad som anordnar vuxenvandring, miljö­dagar, fritidsaktiviteter och familjeevent.