"Gud ger frid mitt i stormen"

Att växa upp som enda barnet med en alkoholiserad pappa har satt men för livet hos Christer Håkansson. Hans mor gav honom trygghet och kärlek men då hon arbetade mycket kunde Christer få spendera hela tolv timmar i sträck hos sin dagmamma. På grund av faderns periodiska drickande svävade Christer hela tiden i ovisshet kring hur dagarna skulle arta sig. Om pappan var full fick Christer ljuga ihop någonting inför sina kompisar om varför de inte kunde vara i hans hem.

- Alkoholism är ju skammens sjukdom så jag lärde mig tidigt att ljuga. Jag fick en skampersonlighet redan som liten som etsade sig fast, säger Christer.

Under de nyktra månaderna skötte fadern sitt jobb inom skomakeri och nyckelservice och han hade till och med egen firma en tid. Men när han söp gjorde han det med råge och blev i princip alkoholförgiftad med jämna mellanrum. Det gjorde att Christer blev tvungen att ta på sig någon form av föräldraroll över sin egen far.

- Jag fick torka upp spyor och jag var också den som ringde efter ambulansen, minns han.

- Även om pappa inte var våldsam så blev jag en medberoende med ständig stress inom mig, något som ett barn inte ska behöva vara med om, forsätter han.

Tog droger för att slippa känna så mycket

Denna tragik har gjort att Christer burit på mycket rädslor för petitesser och lidit av katastroftankar. Tidigt utvecklade han själv ett substansberoende och började med stölder och rån. Fram till dess hade han varit en väldigt duktig fotbollsmålvakt och spelat pingis men när han som tolvåring började sniffa lim tog det bara någon vecka innan livet började gå utför på allvar.

- Många unga testar droger och mår man väldigt dåligt under uppväxten och upptäcker att drogerna får en att slippa känna så mycket så vill man ha mer av det, förklarar Christer.

- Kontaktlimmet är så starkt och det ruset är inte likt något annat. Jag kunde se horn växa ut på en kompis skalle och en annan satt som förstelnad en halv dag för att han fick för sig att han inte kunde röra sig, fortsätter han.

"Att ta droger är som att dansa med djävulen"

I sjunde klass började Christer dricka mycket vin och i slutet av det läsåret, vid 14 års ålder, hade han gått från amfetamin i pulverform till injektioner. Socialtjänsten grep in och Christer har haft en rad placeringar i familjehem och ungdomsvårdsskolor. Amfetaminmissbruket pågick dock tills han var 26 år. Han var oerhört mager och då han delat sprutor med andra insjuknade han i hepatit C som orsakade tumörer på levern. Christers brott blev alltmer våghalsade, som om han struntade i om han åkte fast eller inte. I princip slutade han att bry sig om det mesta då han var så pass nedbruten.

- Jag ville inte leva, jag ville mest vara medvetslös och indirekt försökte jag nog ta mitt liv. Någon gång stoppade jag i mig 100 valiumtabletter men jag dog ändå inte av det, berättar Christer.

- Det är skönt och glamoröst i början när man tar droger men man måste ha mer och mer. Det är som att dansa med djävulen, fortsätter han.

Blev vän med en kristen familj

Efter en tid hamnade han i Strängnäs där han lyckades få jobb i en blomsterbutik och pengarna därifrån planerade han att använda till hasch och öl. När han krattade och planterade på gården blev han uppmärksammad av en pensionär som påpekade att Christer verkade vara bra på sin uppgift. Han undrade därpå om inte Christer ville komma hem till honom och hjälpa till med liknande sysslor, och så blev det. Mannen visade sig vara en tidigare nazistsoldat under Hitler men han hade lyckats fly till Sverige och blivit en kristen.

- Han och hans familj är otroligt fina, kristna människor. De bad bordsbön och när jag firade jul med dem så sjöng de julpsalmer. De gav mig mat och de bad säkerligen för mig också, säger Christer.

Stal vännens tabletter och försökte råna Systembolaget

De blev goda vänner och Christer kände till vart reservnycklarna till familjens hus fanns så när tillfälle gavs tog han sig in där. Han visste nämligen att den äldre mannen använde starka sömntabletter av sorten Rohyponol så Christer stal dessa och satte i sig tio stycken tillsammans med lika många burkar öl.

Därefter följde en minneslucka tills han vaknade upp på polishuset i Eskilstuna. Under ruset hade han gått in på Systembolaget, tagit sig till kassaskåpet och plockat på sig en miljon kronor i sedlar och slagit en kvinnlig anställd medvetslös. Påföljden blev 15 månaders fängelse.

- Där fick jag ett vykort skickat till mig av mannen som förstått att jag snott hans tabletter. Han var arg och kallade mig för fårskalle men i nästa mening skrev han: ”Vi ber för dig, Christer, och vi ska se till att Gud greppar dig.” Och från den dagen har jag inte behövt ta några droger mer, säger Christer.

Ute från fängelset: ”Nej tack, jag tackar nej till droger!”

Men redan när han muckade från fängelset kom första frestelsen. Christer väntade på sin flickvän men innan hon dök upp kom en man som skulle hämta en annan person som frigetts samma dag. Den chauffören hade mängder av amfetamin i sin bil och tjatade på Christer att följa med honom istället och ta för sig av drogerna.

- Då hör jag mig själv säga: ”Nej tack, jag tackar nej till droger!” Men jag kände att det inte var jag själv som uttalade de orden med mänsklig kraft, det var någon annan och jag tror att det var Gud, menar Christer.

Tolvstegsprogrammet gav en trygghet

Snart påbörjade han ett tolvstegsprogram och fick ett socialt sammanhang med likasinnade, något som gjorde honom tryggare och tog bort mycket av rädslorna från de trauman han varit med om. I programmet uppmanas man att hitta en högre kraft men till en början hade Christer svårt att konkretisera den till Gud.

- Men jag var ju också tvungen att ta ett beslut om att ha en relation med en högre kraft och Gud är ju gemenskap utan droger, säger han.

- Jag började leva ett rikt liv och det var en härlig känsla, fortsätter han.

Tjänsten som kyrkogårdsvaktmästare

Christer utbildade sig till trädgårdsmästare och drev egen firma under sju år. Han gifte sig och fick en son. Men äktenskapet sprack och sonen flyttade med sin mor till Örebro. I samma veva tog en av Christers anställda, som också var hans bästa vän, livet av sig. Som en följd av detta började företaget gå allt sämre och Christer minns hur han låg hemma på soffan och mådde uselt.

- Jag var så knäckt och nedbruten och visste inte vad jag skulle ta mig till men då hörde jag en röst inom mig som sa åt mig att gå till kiosken och köpa Strängnäskuriren. När jag sen öppnade den såg jag en annons om att Svenska Kyrkan sökte en kyrkogårdsarbetare och jag kände att den var till mig, säger Christer menande.

Hur gudstron började växa fram

Han sökte tjänsten och efter flera intervjuer och utgallring bland intressenterna så fick han den och dessutom en fin vaktmästarbostad som renoverades för hans skull. På så vis kom Christer in i kyrkans värld och var med under gudstjänsterna även om han inte direkt bekände sig som kristen då. Samtidigt kände han någon slags fascination av atmosfären och efter något år vaknade han plötsligt mitt i natten.

- Jag satte mig rakt upp i sängen och kände av en röst som sa: ”Du behöver aldrig mer vara rädd, Christer.” Och det var en sådan power i rummet som inte går att förklara men det var som om jag var inkapslad i en dimma av frid, berättar han.

Från den dagen började en gudstro växa fram inom Christer för han förstod att det var just Guds närvaro och inte någon mänsklig känsla han upplevt den natten. Han medger att han givetvis drabbats av rädslor ibland efter detta men inte alls på samma sätt och denna hälsning från Gud har haft en stor betydelse för honom.

Dop och konfirmation

Christer har gått en vuxenvariant av konfirmation i Svenska Kyrkan och fick en söndag inför församlingen bekräfta sitt tidigare dop, motivera varför och förklara vad kyrkan och Jesus har gett honom.

- Jag sa bland annat att jag nu kan lämna mina bekymmer till Gud, att jag inte behöver ha kontroll på allt. Där och då bekände jag mig som kristen, berättar Christer.

Kom till Frälsningsarmén

För några år sedan hamnade han på bibelstudium som leddes av Frälsningsarméns kårledare i Strängnäs, Daniel Viklund. En av Christers tidigare anställda är aktiv i kåren där. Nu har Christer blivit civilmedlem och planen är att så småningom invigas till frälsningssoldat.

I över 22 år har han varit drogfri och menar själv att han inte har behövt åstadkomma mycket alls i egen kraft, utan det har Gud tagit hand om. För 6,5 år sedan gifte han om sig och tillsammans med sin älskade hustru har han hittills haft ett 20-tal personer familjehemsplacerade hos sig. Christer är även verksamhetsansvarig för ett socialt företag inom nykterhetsrörelsen IOGT-NTO som bland annat erbjuder människor arbetsträning.

För ett par år sedan fick han behandling för sin hepatit och är nu friskförklarad. Och hans kristna tro växer för varje dag.

- Gud är kärlek och den frid han ger oss kan man känna om man bara tar sig tiden och sätter sig ner med honom, påpekar Christer.

- Det kan storma och blåsa och kännas som att livet är en katastrof. Man kan ha destruktiva tankar kring exempelvis hur ens pengar ska räcka till, men allt sådant bleknar omedelbart när vi vänder oss till Gud, avslutar han.

Text: Teresia Jansson