Tillsammans för en bättre missbruksvård

Per-Johan Fernström och Johan Lahne berättade om Frälsningsarméns vision för vårdkedjan. Personer i missbruk tillfrisknar i högre grad om vårdtid- och eftervårdstiden är längre och hänger ihop under samma kontaktpersoner.

Frälsningsarmén stod som värdar för ett förmiddagsseminarium på Vasakåren i Stockholm där behovet av en bättre och effektivare missbruksvård lyftes fram. Per-Johan Fernström, regional verksamhetschef för missbruksbehandling inom Frälsningsarmén, berättade om hur man i Sverige generellt sett är bra på missbruksvårdens olika delar, men att länken mellan aktörerna ofta saknas. Detta försämrar resultaten för den enskilda klienten, ökar lidandet och kostar mer pengar för kommuner och landsting.

Sammanhållen vårdkedja har gett goda resultat i andra länder

Efter en tjeckisk modell för lyckad missbruksvård vill Frälsningsarmén i Sverige initiera en så kallad vårdkedja, en sammanhållen vård− och eftervårdsinsats under en längre period. Arbetet med att sjösätta projektet har pågått under några år och den första oktober öppnar Halvvägshuset vid Ropsten, med 40 lägenheter för personer som kommit från behandlingshem. Här får klienterna eftervård med boendecoach under 6−12 månader och står sedan i vidare kontakt med sin kurator under tiden ut mot eget boende. För hela vårdkedjan finns 148 vårdplatser.

Upphandlas genom ett enda stort avtal

− Det är väldigt många aktörer kring en person i missbruk och för klienten är det nästan omöjligt att hantera. Vårdkedjan upphandlas istället vid ett tillfälle genom ett enda stort avtal, säger Per−Johan Fernström.

Han betonar en person i missbruk måste få bygga upp ett nätverk för att orka hela vägen genom behandling. Att återknyta till familjen och andra viktiga personer kan minska risken för återfall när man skrivs ut från behandling.

− Har man ett 18-månadersbeslut om en vårdplats blir det otroligt mycket lättare att skapa motivation till att orka kämpa, säger Per−Johan Fernström.

Framgångsrikt exempel på samarbete kring hemlöshet i Bristol

Från Frälsningsarmén i Storbritannien kom Jeff Rowland och Hilarie Watchorn som visade ett färskt brittiskt exempel på en upphandlad vårdkedja. I staden Bristol, som sett en kraftig ökning av antalet personer i hemlöshet, startade man partnerskap tillsammans med sex leverantörer inom vård, socialtjänst och missbruksbehandling.

Med Frälsningsarmén som projektledare för programmet Pathway (Vägen), fångades de mest utsatta och hemlösa upp och fördes genom nivåer av hjälp och behandling. Gruppen av aktörer samarbetade tätt och tog tillvara på varandras kompetens genom hela resan, för bästa möjliga resultat.

− Inför varje nytt steg utvärderade vi hur långt klienten hade kommit på vägen ut mot en fungerande hälsa och vardag och en på sikt en ordnad boendeform. Programmet med nivåerna pågick bara så länge just den individen behövde det, säger Jeff Rowland.

Minskad beroendeproblematik, bostadslöshet och kriminalitet hos 62 procent av klienterna

Från idéstadiet formades projektet på fem månader och för Storbritannien var detta ett helt nytt sätt att arbeta på. Målen sattes tillsammans och man var gemensamt ansvarig för resultatet.

− Därför var kommunikationen oss aktörer emellan oerhört viktig, säger Hilary Watchorn.

Projektet har uppvisat många goda resultat. 115 av 185 personer som rapporterats med beroendeproblem har fått hjälp, färre har behövt specialistvård, antalet personer i tillfälliga boendelösningar har minskat, liksom antalet vräkningar och polisingripanden. Dessutom har arbetet gett en högre kostnadseffektivitet för kommunerna.

Nacka kommun inspirerades av Frälsningsarméns seminarium

Under kaffepausen minglade gästerna och delade sina erfarenheter. Elin Sylvan är kvalitetsutvecklare i Nacka kommun och arbetar med hela beroendeområdet.

−Jag är här på seminariet för att se om vi kan tänka annorlunda inför kommande upphandlingar i vår kommun. Jag var nyfiken på det internationella exemplet från Storbritannien och vill gärna ta med mig de tankarna till jobbet. En inspirerande förmiddag! säger hon.

Bostadslöshet och psykisk ohälsa är grunden till mångas problem

Hon berättar att man i Nacka tillsammans med socialtjänsten har gjort en inventering av ärenden utifrån klienternas behov och vilka åtgärder som behövs. Resultatet var slående, menar Elin Sylvan:

− En otroligt hög procent av dessa klienter hade ingen egen bostad och minst 80 procent led av psykisk ohälsa i någon form som ett grundproblem. Det betyder att den målgruppen vi arbetar med inte har ett övergående problem. Det räcker inte "att bli nykter", vi måste tänka längre än så, säger hon.

Avgiftningstiderna generellt för korta

Hon bekräftar Per-Johan Fernströms tankar om längre behandlings- och eftervårdstid, samt att avgiftningstiderna generellt sett är för korta. Få klienter har kraft och tid att söka bostad under en intensiv behandling och utan referenser och fast jobb är det dessutom oerhört svårt att slå sig in på bostadsmarknaden, med en galopperande prisbild och få nybyggen av hyresrätter.

− Det är otroligt svårt att rehabilitera någon som inte har en fast punkt att återgå till. Oavsett halvvägshus, träningslägenhet eller boendestöd så kommer man någon gång till punkten att man måste klara sig själv, säger Elin Sylvan.

"Vi vet hur vi ska förändra människors liv till det bättre."

Innan den avslutande lunchen hölls ett panelsamtal mellan Per-Johans Fernström, Johan Lahne, områdeschef ekonomi och offentlig upphandling på Frälsningsarmén, och Mattias Sylvan, jurist och specialist på offentlig upphandling. Per-Johan lyfte det faktum att 100 kommuner just nu har larmat regeringen om sina budgetproblem. Utmaningen för all missbruksvård och bostadslöshet blir att göra saker på ett smartare och bättre sätt.

− Traditionen har hindrat oss från att göra ett bra jobb. Men vi vet hur vi ska förändra människors liv till det bättre. Och vi kan visa på positiva exempel, säger Per−Johan Fernström.

Samverkan mellan vårdaktörer kräver gott ledarskap

Seminariet rundades av med sopplunch och vid ett av borden satt Erika Pohjanen, tjänstedesigner på Upphandlingsmyndigheten. Hon tyckte att dagen var väldigt intressant och att det var inspirerande att se hur fler aktörer kan samarbeta. Anna Lönnerberg, strateg från Upphandlingsmyndigheten, menade att samarbete ofta kräver en hel del av de inblandade, men att själva upphandlingen sällan är problemet.

− Nej, det handlar snarare om att hitta ett sätt att samverka inom regelverket. Här behövs god juristhjälp och ledning, säger hon och får medhåll av Mattias Sylvan, som ansåg att problem i partnerskapsprojekt oftast handlar om metodik och samverkanskoordinering.

− Inblicken i det brittiska exemplet gav verkligen flera nya tankar på hur vi skulle kunna arbeta, säger Erika Pohjanen, innan gruppen bröt upp och gick ut i augustivärmen.
 
Text och foto: Carina Tyskbo

Fakta Halvvägshuset

• Nytt eftervårdsboende i Ropsten med 40 lägenheter och 38 platser.
• Öppnar 1 oktober 2019.
• Välkomnar vuxna över 18 år som genomgått behandling för alkohol- och drogmissbruk.
• Bygger på tanken om en vårdkedja, det vill säga en sammanhållen vård och coachning mot eget boende som följer klienten genom hela behandlingen.
• Egen bostad med möjlighet till stöd av boendestödjare.
• Särskilt fokus på individens egen motivation för en alkohol- och drogfri livsstil, på väg mot sysselsättning och försörjning.