logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

Kan vi bekämpa missbruk med Harm reduction?

Begreppet Harm reduction (skademinskning) omfattar en rad insatser för att begränsa missbrukets skador. Det kan handla om sprututbyte, injektionsrum eller legal förskrivning av exempelvis heroin, medicinsk behandling med metadon eller subutex med mera. Kan man utifrån en kristen utgångspunkt komma till olika slutsatser kring användandet av Harm reduction?

Att hjälpa människor ur missbruk och beroenden är en grundläggande del av Frälsningsarméns arbete, utifrån tron på Guds kärlek och allas unika värde. Synen på vilken väg som är den bästa kan dock skilja sig åt.

Begreppet Harm reduction (skademinskning) omfattar en rad insatser för att begränsa missbrukets skador. Det kan handla om sprututbyte, injektionsrum eller legal förskrivning av exempelvis heroin, medicinsk behandling med metadon eller subutex med mera. I Sverige är det i dag straffbart att bruka narkotika, medan substitutionsbehandling är tillåten.

Vi har frågat Christina Vaukhola, chef för Frälsningsarméns sociala division, och Per-Johan Fernström verksamhetschef för Frälsningsarméns missbrukarvård i Stockholm som båda brinner för att minska drogmissbruket och återupprätta människor. Kan man utifrån en kristen utgångspunkt komma till olika slutsatser?

Per-Johan Fernström
Per-Johan Fernström

Vill öppna för Harm reduction

För mig är det viktigt att möta människor där de är för att hjälpa dem till ett bättre liv. Därför behöver vi kunna ta emot dem som fortfarande missbrukar eller får substitutionsbehandling. Jag har också sett de positiva effekterna av sprutut­bytesprogram och anser att lagen behöver ändras när det gäller eget bruk av narkotika. Medicinsk substitutionsbehandling räddar liv och länder där Harm reduction används har kunnat minska HIV- och hepatit-sjukdomar och antalet som dött av injektionsmissbruk.

Sverige är bland de mest konservativa länder­na i Europa när det gäller avkriminalisering och Harm reduction. Samtidigt är andelen människor som dör av narkotika i Sverige bland de högsta i Europa (källa EUs narkotikabyrå EMCDDA). Slutmålet måste förstås vara nykter­het och återintegrering i samhället, men allt för strikta regler motverkar syftet. Det kan till ex­empel leda till att en person lämnar ett boende för att gå och injicera heroin, och kanske tar en överdos. 98 procent av alla narkotikabrott är ut­ifrån eget bruk. Att det är kriminellt att använda narkotika styr samhällets resurser till att jaga in­jektionsmissbrukare och leder till att många inte vågar söka hjälp. Jag tror också att det är viktigt att inte skambelägga en beroendesjukdom, eller moralisera så att de känner sig värdelösa.

/Verksamhetschef för Frälsningsarméns missbrukarvård Stockholm, Per- Johan Fernström

Christina Vauhkola
Christina Vauhkola

Harm reduction är en farlig väg

Jag ställer mig bakom regeringens noll­vision för ett narkotikafritt samhälle, baserat på att narkotika är skadligt både för den enskilda och samhället. Det innebär att jag också är emot en avkriminalisering av narkotikabruk, tveksam till sprutbytesprogram och tror inte att substitu­tionsbehandling i sig löser alla problem.

Men vi måste följa med i utvecklingen av effektiva och evidensbaserade behandlings­metoder. Jag håller med om att vi måste möta människor där de är utan skambeläggande och stigmatisering. Men beroendeproblem är kom­plexa och varken nollvision eller Harm reduction har hela lösningen.

Som kristna behöver vi tro på fullt återupp­rättande genom Guds kraft, och får inte nöja oss med att reducera risken för dödsfall. Under vägen mot ett tillfrisknande behövs det mycket stöd under en lång tid, men hela tiden måste må­let vara fullt tillfrisknande. Vi får inte tumma på slutmålet, inte ge upp inför missbruket, inte sluta kämpa emot.

/Christina Vaukhola, chef för Frälsnings­arméns Sociala division.

Artikeln är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 4 - 2022