logotype
Hjälp människor i nöd - ge en gåva nu

Gud uppenbarade sig på hennes sjukbädd

Johanna Francis hade en barnatro men efter ett dödsfall i familjen ville hon inte ha mer med Gud att göra. För ett par år sedan när hon låg hemma allvarligt sjuk så upplevde hon plötsligt Gud både hörbart och fysiskt. Hon har blivit stärkt i sin kropp och fått en helt ny glädje och mening i livet.

Johanna Francis växte upp i Västerås med föräldrar som var ateister och någon gudstro diskuterades inte hemma. Däremot var hennes farfar präst i Svenska Kyrkan och Johanna sjöng i en barnkör där.

— Jag hade en bön ovanför min säng från mitt dop och jag brukade be den i smyg på kvällarna, den låg mig varmt om hjärtat, berättar hon.

Besvikelsen på Gud

När Johanna var åtta år blev hennes mormor sjuk i cancer och trots att Johanna bad att hon skulle bli frisk så dog hon. Johanna blev så besviken att hon tog avstånd från allt som hade med Gud att göra.

— Jag tänkte att han inte finns och blev väldigt anti när han kom på tal. Jag hade kristna klasskamrater men jag snäste av dem och sa att det de sa inte kunde vara sant, minns hon.

Ändå lät hon konfirmera sig men det var mest för att hennes kusin och några vänner gjorde det och för att hon var med i kyrkans ungdomskör. Men hon kände ingenting i sitt hjärta utan det hela var mest en ceremoni för henne.

Trots det kom konfirmationsbibeln att betyda någonting för Johanna. Hon flyttade till Stockholm vid 17 års ålder och har därefter flyttat 18 gånger till och då har alltid Bibeln fått följa med. Hon gifte sig och när det kom barn till världen bestämde sig familjen för att flytta till hus i Västerås. Efter flera år och många visningar hittade de ett boende som kändes helt rätt.

— Men så fort vi flyttade in började jag få extremt jobbig värk i huvud och nacke och väldigt stora stresspåslag, säger Johanna.

”Jag har aldrig övergivit dig”

En dag när hon satt och skrev vid sin dator så svimmade hon av på köksgolvet och vaknade flera timmar senare av en granne som kommit dit. Läkarna trodde att hon gått in i väggen på grund av att ena sonen har autism. Johanna hade dessutom en tuff arbetssituation. Hon blev sjukskriven och gick från att vara väldigt vital och självständig till att inte kunna ta hand om sig själv och med ett stort behov av omsorg från andra.

— Jag fick panik och undrade vad jag kommer kunna göra framöver och vad som var meningen med livet, förklarar hon.

Det här var två år sedan när Johanna var 32 år gammal. Men en dag när hon låg ensam i tystnaden och frös under täcket så var det som om Gud väckte henne i anden.

— Hela min kropp fick liv och började pirra och jag blev helt varm. Det kunde inte vara någon annan än Gud och jag hörde honom säga: ”Jag har aldrig övergivit dig.”, utbrister Johanna.

— Det var som om jag kastades tillbaka till det där rummet där jag som liten beslutade mig för att Gud inte fanns och jag grät för det var en så stark och totalt överväldigande upplevelse. Som om jag varit blind och plötsligt kunde se. Hela min existens fick en ny mening, fortsätter hon.

Plötsligt fick hon en sådan längtan efter att läsa Bibeln och när hon hittade den i ett skåp kändes den som en dyrbar skatt för henne. Johanna slog upp den och ögonen fastnade på den vers som konfirmationsledaren hade skrivit i den; ”Hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus” (Psaltaren 36:10).

— Jag kände hur det bara klickade till i mig när jag läste det, säger Johanna.

Svärfadern hade bett för Johanna i flera år

När hennes amerikanska svärfar var på besök gick de tillsammans till pingstkyrkan där det tolkades till engelska. Väl där gick Johanna fram för förbön och upplevde då hur den helige Ande flyttade in i henne, som hon uttrycker det själv.

— Alla murar jag byggt upp bara bröts sönder och jag kunde känna Guds nåd, att jag var accepterad och älskad för den jag är. Det var ett lyckorus att känna att jag hade kommit hem, att ha hittat pusselbiten jag saknat hela livet och ha funnit den sanna kärleken som bara Gud kan ge, säger Johanna.

— Det blev ett före och ett efter stunden när jag hade den andliga upplevelsen, fortsätter hon.

Det visade sig att svärfadern hade bett för Johanna i flera år att hon skulle komma till tro. När han var på besök så läste de Bibeln tillsammans. Han läste högt om Jesus i Nya testamentet och psalmer som han tänkte skulle styrka henne.

— Det var så vackert, som poesi, och hela min kropp sög i sig orden. Jag ville inte att han skulle sluta, säger Johanna.

”Jag bad mig igenom ångesten”

Men dagen efter händelsen i kyrkan fick Johanna en träbjälke i huvudet och hjärnskakningen gjorde hennes hälsa ännu sämre så under lång tid kunde hon bara vistas hemma, vilket gjorde henne isolerad. Hon var känslig för ljud och ljus och drogs in i ett vakuum där det bara var hon och Gud och han var hennes enda livlina.

— Först undrade jag hur Gud tänkte när han skickade ner mig i ett ännu större mörker men sen insåg jag att det kanske fanns en anledning, att jag skulle förlita mig på hans frid och stöd, säger Johanna.

— Jag bad mig igenom ångesten och jag tänkte att jag aldrig mer skulle kunna gå eller leka med barnen men samtidigt hade jag en sådan frid i hela bröstkorgen, som om Gud sa: ”Jag har en plan för dig, var inte orolig”, fortsätter hon.

När det fanns ork plockade hon ur flyttkartongerna och en dag hittade hon två glastavlor med bibelverser på som hon tror kommer från svärfadern. På den ena stod: ”Trust in the Lord with all your heart. Do not lean on your own understanding.” (Ordspråksboken 3:5) På den andra fanns texten: ”Be still and know that I am God” (Psaltaren 46:11)

— Det kändes väldigt träffande, som om Gud talade till mig genom de orden. Typ: Slappna av, låt mig få visa dig vem jag är, jag har kontrollen!, menar Johanna.

Ett år senare vaknade hon och kände att hon hade kraft i benen igen efter att hon knappt hade kunnat gå till brevlådan ens. Det var en märklig känsla för henne.

— Det en så stor gåva och jag kände en enorm tacksamhet för vad Gud kan göra för varje människa, säger Johanna.

Omvändelsen har gett glädje och energi

Hon lät vuxendöpa sig och gick med i pingstförsamlingen i Västerås. Dopet innebar en viktig symbolik för henne då hon tagit beslutet att följa Jesus och hon ville offentliggöra sin tro på honom. I församlingen mötte hon en värme hon inte var van vid och hon tyckte om gudstjänsterna även om hon går till andra samfund också. Att berätta om sin omvändelse för föräldrar och syskon var inte helt lätt då de inte tog det så bra men med tiden har de tinat upp och de har ju sett hur mycket mer glädje och energi Johanna har fått i livet. Hon började engagera sig i församlingens lovsång eftersom hon tidigare sjungit i kör.

— Det är så fint med lovsång för jag upplever att man kommer så nära Gud då, säger hon.

— Det har varit två väldigt starka år och senaste året med pandemin har jag inte känt någon oro alls. För jag vet att Gud har kontrollen och jag har en inre varm frid och en visshet om att allt kommer lösa sig vad som än händer, och det är bara Gud som kan ge detta, menar Johanna.

Passionen för att skriva

Innan hon blev sjuk och bodde i Stockholm var hon marknadsansvarig på ett it-bolag och på senare tid har hon frågat Gud vad hon ska göra nu. Vid ett tillfälle kom hennes mamma med Johannas handskrivna dikter och berättelser från när hon var 7-9 år och då väcktes passionen inom henne att det kanske är sådant hon ska hålla på med. Vid åtta års ålder var ett av drömyrkena författare och för ett tag sedan kom hon i kontakt med sin gamla lågstadielärare och när Johanna berättade om sina hittade alster så påpekade läraren att hon alltid tyckt att det varit så kul att läsa dem.

— Det kändes som en bekräftelse och jag började skriva på min första bok förra året. Nu har jag tre färdigskrivna råmanus; två romaner och mitt eget vittnesbörd, säger Johanna.

— Och det är så häftigt för jag glömmer väldigt mycket annars och är känslig för stökiga miljöer men när jag skriver fungerar min hjärna jättebra, fortsätter hon.

”Min tro har blivit det finaste och starkaste jag har”

Johanna har även gått en del kurser i att skriva och redigera texter och har kontakt med likasinnade i ett nätverk. Hon har också anlitat en lektör som hjälper henne att bearbeta materialet. På grund av pandemin blev hon av med sin dåvarande anställning men det innebär att hon kan ägna hela den kommande våren åt att skriva medan hon får lön. Hon har nu sju böcker till som hon vill skriva, även kristen litteratur, och någon för den yngre generationen om syftet med livet och att vara älskad för den man är.

— Jag var på djupaste botten och trodde att jag varken skulle kunna gå eller arbeta men Gud har stöttat och burit mig och väckt liv i en dröm jag hade som barn, utbrister Johanna.

— Min tro har blivit det finaste och starkaste jag har. Gud är så omfamnande och kärleksfull, han öppnar dörrar och kommer med välsignelser och jag får vishet och insikter varje dag, fortsätter hon.

Hon brinner särskilt för utsatta människor i vårt samhälle och fascineras av att lyssna till deras livshistorier. Hennes favoritberättelse i Bibeln är den om den barmhärtige samariten. Vid ett tillfälle var Johanna på ett ekumeniskt möte och hamnade då i samtal med en representant från Frälsningsarmén, en kyrka och organisation som Johanna inte visste så mycket om.

— Han berättade om Frälsningsarméns sociala arbete och jag kände ”Oj, vad fint! Det skulle jag på sikt vilja bli delaktig i!, säger Johanna.

— Genom att jag har mött många människor som lever i periferin på grund av exempelvis psykisk ohälsa, utanförskap och hemlöshet så har jag fått se bristerna i samhällssystemet. De utsatta vill jag ge en röst i mina böcker, avslutar hon.

Text: Teresia Jansson

Ska vi be för dig?

Vill du be till Gud?

Herrens bön eller Fader vår som den är mer känd för att heta, är den mest centrala bönen inom kristendomen. I den nya översättningen heter bönen Vår fader.

Enligt Bibeln var det Jesus själv som lärde ut den här bönen på ett berg i Galileen, som en del av sin bergspredikan. Händelsen beskrivs i Matteusevangeliet (Matteus 6:9-12).

Vår fader 

Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen.

Vill du gå en alphakurs om kristen tro?

En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta gärna kontakt med Frälsningsarmén på din ort eller en annan församling, om vi inte finns på din ort.