Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa bland barn och unga

Att vara barn i en ekonomiskt utsatt familj för med sig en större risk för mobbning och avsaknad av en meningsfull fritid. Den psykiska ohälsan har ökat mycket bland barn och unga och ofta är det förknippat med just dålig ekonomi eller låg utbildningsnivå.

Foto: Jonas Nimmersjö

Större risk för mobbning och sämre resultat i skolan

Antalet barn i Sverige som lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat något på sistone, och unga med dålig psykisk hälsa har ökat stort. Orsaker till att barn lever i ekonomisk utsatthet kan vara att de har arbetslösa, deltidsarbetande eller sjuka föräldrar och att det saknas skydd som a-kassa eller sjukpenning. Det kan också finnas barn med särskilda behov i familjen.

Mest utsatta är barn med ensamstående föräldrar, föräldrar med utländsk härkomst eller unga föräldrar. Risken är större för dessa barn att utsättas för mobbning, få sämre resultat i skolan och inte få möjlighet till en meningsfull fritid på grund av kostnader för transport, utrustning och övriga avgifter.

Ett samband mellan grad av utbildning och psykisk ohälsa

Enligt Folkhälsomyndigheten kan bristen på pengar även leda till att dålig psykiskt hälsa hos barn och unga just på grund av att de uppfattar familjens ekonomi som dålig. Det går även att se ett samband mellan grad av utbildning och psykisk ohälsa då det kan vara direkt förknippat med hur livsvillkoren ser ut. Detta då högre utbildning kan göra det lättare att komma in på arbetsmarknaden.

Ökning med närmare 190 000 barn och unga vuxna

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Siffrorna bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister och omfattar perioden 2006-2016.

Fakta barn i familjer med ekonomiskt bistånd

  • Antal barn i biståndshushåll under år 2018: 139 356 st (-3% sedan år 2017).
  • Antalet barn i hushåll med långvarigt bistånd år 2018: 50 031 st. (+ 1 % sedan år 2017 och har varit relativt konstant de senaste nio åren).

Källa: Socialstyrelsen

Fakta: Psykisk ohälsa bland barn och unga

  • Andelen som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande är högre bland unga i åldern 16–24 år än bland andra åldersgrupper.
  • År 2018 uppgav 35 procent av de unga kvinnorna och 20 procent av de unga männen ett nedsatt psykiskt välbefinnande. År 2012 var motsvarande siffror cirka 25 procent respektive 15 procent.
  • År 2018 uppgav 46 procent av kvinnorna och 33 procent av männen i åldern 16–24 år att de hade lätta besvär av ängslan, oro eller ångest. Denna andel har i flera år legat på ungefär samma nivå. Däremot har andelen unga som uppger svåra besvär ökat. Störst har ökningen varit bland unga kvinnor.
  • Högst andel med återkommande psykosomatiska besvär finns bland 15-åriga flickor, med 62 procent år 2017/18. Bland 15-åriga pojkar var andelen 35 procent. Lägst förekomst fanns bland 11- och 13-åriga pojkar där andelen låg runt 30 procent.
  • Andelen 13- och 15-årigar som uppger psykosomatiska besvär har ökat under 2000-talet, och vid mätningen 2017/18 sågs även en ökning bland 11-åringarna.
  • Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor som kom 2016 visade att det i hela världen är en relativt hög andel skolbarn som uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär. Sverige låg dock något över världsgenomsnittet och betydligt högre än

Med psykosomatiska besvär avses psykiska eller fysiska besvär till följd av exempelvis stress såsom huvudvärk, magont, ryggont, yrsel, irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Barnombudsmannens rapport; "Utanförskap, våld och kärlek till orten"

Barnombudsmannen kom den 21 mars 2018 år ut med rapporten "Utanförskap, våld och kärlek till orten". Rapporten beskriver situationen för barn och ungdomar som växer upp i utsatta områden där det finns förhållandevis lågt ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. Det kan handla om ekonomi, boendemiljö, utbildning och hälsa, politiskt deltagande samt utsatthet för våld. Barnens berättelser ger en bild av en vardag där otrygghet, utanförskap, stökiga miljöer och hopplöshet inför framtiden blandas med en kärlek till den plats där man växer upp. Även barnen i glesbygdskommuner känner ett utanförskap och en hopplöshet inför framtiden.

Ur rapporten:

"Studier pekar på att ojämlikheten bland barn i landet ökar på flera områden. Det handlar exempelvis om skillnader i barns skolresultat, ekonomi och hälsa som är kopplade till bland annat var de bor. Nya siffror visar på de största inkomstskillnaderna i Sverige sedan Statistiska centralbyrån (SCB) började sina mätningar 1991. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten har varit god har inkomstklyftorna sedan 90-talet växt snabbare i Sverige än i de flesta OECD-länder. Den ökade ekonomiska ojämlikheten drabbar framförallt familjer med de lägsta inkomsterna som haft liten eller ingen ekonomisk utveckling. Det har inneburit att de fattigaste barnfamiljerna relativt sett har fått det sämre."

Fyra utmaningar/problem som barnen visar på i rapporten:

  1. Utanförskap och brist på framtidstro: En känsla av utanförskap leder till brist på framtidstro. Många har redan som barn tappat hoppet om att kunna få ett jobb.
  2. Låga förväntningar från vuxenvärlden: Barnen uttrycker att vuxna i deras närvaro inte tror att de ska lyckas få en bättre framtid.
  3. Oro och rädsla på grund av våld och kriminalitet: Flera barn berättar att de inte får gå ut och leka på sin gård på grund av att det kan vara farligt. Barn beskriver också hur de sett skottlossning, stenkastning och bilbränder. De uttrycker rädsla för våld och droghandel.
  4. Otryggt och stökigt i skolan vilket leder till sämre förutsättningar för en god inlärning: Bristen på lugn och ro i skolan gör att barnen har svårt att lära sig. De berättar också om trakasserier och om rädsla i skolan.

Vårt arbete för barn och ungdomar Stöd vårt arbete för barn och ungdomar

På gång, verksamheter och material

Skriv ut