På Frälsningsarméns webbplats används cookies. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera kommer att sparas i din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa ökar bland barn och unga

De barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer har ökat på senare år. Det i sig för med sig en större risk för mobbning och avsaknad av en meningsfull fritid. Även den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga och ofta är det förknippat med just dålig ekonomi eller låg utbildningsnivå.

Foto: Jonas Nimmersjö

Större risk för mobbning och sämre resultat i skolan

Antalet barn i ekonomiskt utsatta familjer och unga med dålig psykisk hälsa har ökat i Sverige på sistone. Orsaker till att barn lever i ekonomisk utsatthet kan vara att de har arbetslösa, deltidsarbetande eller sjuka föräldrar och att det saknas skydd som a-kassa eller sjukpenning. Det kan också finnas barn med särskilda behov i familjen. Mest utsatta är barn med ensamstående föräldrar, föräldrar med utländsk härkomst eller unga föräldrar. Risken är större för dessa barn att utsättas för mobbning, få sämre resultat i skolan och inte få möjlighet till en meningsfull fritid på grund av kostnader för transport, utrustning och övriga avgifter.

"Jämför familjens ekonomiska situation med andra"

Bristen på pengar kan även leda till att dålig psykiskt hälsa hos barn och unga. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av den psykiska hälsan hos befolkningen och framför allt är det barn och unga i åldern 15 år och uppåt som uppger att de mår psykiskt dåligt, en företeelse som har ökat under senare tid. De som mår dåligt är ofta tonåringar som uppfattar familjens ekonomi som dålig. Jenny Telander, utredare vid Folkhälsomyndigheten, menar att rådande livsvillkor är en grundläggande aspekt i sammanhanget.

– Det kan handla om att man upplever att man har det sämre eller att man borde ha det bättre när man jämför sig med andra, säger hon.

De med lägre utbildning mår sämre

Mellan 2006-2016 har antalet med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat i de flesta åldersgrupper utom i gruppen med eftergymnasial utbildning, något som också kan vara direkt förknippat med hur livsvillkoren ser ut.
– Mönstret ser likartat ut när det gäller ojämlikhet i hälsa på många områden, det vill säga att de som endast har förgymnasial utbildning mår sämre. De med högre utbildning har oftare lättare att komma in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan bidra till en högre levnadsstandard, säger Jenny Telander.

Självmord bland unga

I genomsnitt är det omkring 255 unga i åldern 15-29 år som varje år tar sitt liv, om man räknar både de konstaterade fallen av självmord och de fall där det finns misstanke om att det rör sig om det. I den åldersgruppen är självmord också den vanligaste dödsorsaken, vilket Jenny Telander förklarar har mycket att göra med att personer i ung ålder inte dör i sjukdomar eller åldersmässiga åkommor i samma utsträckning som äldre.
– Orsakerna till självmord är en komplex fråga där många olika saker kan spela in men att en ung människa inte orkar leva längre och tar sitt liv är en tragedi och ett misslyckande för samhället, säger hon.

Sedan 2008 finns en nollvision när det gäller självmord och Jenny Telander påpekar att för att den ska kunna uppnås behöver de förebyggande insatserna riktade mot unga med psykisk ohälsa trappas upp på alla nivåer i samhället.

Fakta barn i ekonomiskt utsatta familjer (enligt senaste statistiken)

  • Barn i ekonomiskt utsatta familjer år 2014: 20 % (år 2000: 12 %)
  • Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd år 2015: 2,6 %. Siffran har minskat något sedan år 2011.

Källa: Barnombudsmannen och Rädda barnen

Fakta nedsatt psykiskt välbefinnande i åldern 16-29 år, 2016

  • Andelen bland de olika åldersgrupperna var störst i den yngsta åldersgruppen, 16-29 år: 23 %.
  • Vid senaste mätningen, år 2013/2014, beträffande minst två former av frekventa psykiska och somatiska besvär uppgav 57 % av de 15-åriga flickorna och 31 % av pojkarna att de hade det. Det var en ökning med 9 % bland flickorna och 7 % bland pojkarna sedan mätningen 2009/2010.
  • När det gäller ängslan, oro eller ångest som kan leda till svårt lidande och nedsatt funktionsförmåga har antalet som lider av det, bland dem som är 16-29 år, ökat mellan år 2006 och 2016. År 2016 var siffran 43 %.
  • I Sverige har det totala antalet självmord minskat över lag men fortfarande tar minst 1000 personer sitt eget liv årligen. År 2015 var det 10 per 100 000 personer av dem i åldern 15-29 år som begick självmord och det är samma siffra som år 2006. (Siffran för 2016 kommer i början av september. Ska vi invänta den eller så stryker vi den här meningen som är inom parentes?)

Med psykiska problem avses nedstämdhet, dåligt humör eller sömnsvårigheter. Somatiska (kroppsliga) symtom kan vara magont, huvudvärk eller yrsel.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Vårt arbete för barn och ungdomar Stöd vårt arbete för barn och ungdomar

På gång, verksamheter och material

Skriv ut Dela