Mot slutet av 1992 höll drottning Elisabeth II ett tal där hon erkände att hon inte skulle se tillbaka på det året ”med outspätt nöje” – en typiskt brittisk underdrift som innebär att det inte skulle finnas något nöje alls, bara smärta när hon tittade tillbaka. Vid ett annat tillfälle hade hon kallat året ett “annus horriblis” ... en latinsk fras som betyder ett hemskt år, ett år av fasor.
Det året hade kungafamiljen drabbats av en serie tragedier: tre av drottningens fyra barn upplevde allvarliga äktenskapliga svårigheter, en brorson hade tragiskt begått självmord, flera skandaler fick omfattande medietäckning och en brand i Windsor Castle orsakade skador för nära 40 miljoner pund.
2020 måste rankas som ett ”år av fasor” för många ... inte bara för en viss familj, kunglig eller inte, utan för miljontals människor över hela världen. Vem kunde föreställa sig vad vi skulle möta när vi hälsade våra nära och kära ett gott nytt 2020, när klockorna ringde och fyrverkerierna blinkade över himlen? Pandemin påverkade hela världen kraftigt under hela året, och en hemsk incident på en gata i Minneapolis, Minnesota, gav upphov till en rörelse mot rasism som svepte runt världen. Det har skett en mätbar ökning av en mängd sociala och personliga problem, såsom fattigdom, ensamhet, arbetslöshet, psykisk ohälsa, spänningar och stridigheter.
Dessa världsomspännande fenomen har orsakat allvarliga utmaningar för samhälls- och kyrkolivet. Vi har konfronterats med saker som utmanat våra värderingar, våra prioriteringar och våra val. Många har kommit att förstå att strävan efter materiella saker och aktiviteter är mindre viktigt än familj och goda relationer. Kyrkan har förändrats då vi har tvingats ändra vårt sätt att leva ut vår tro och uttrycka vår tillbedjan. Vårt ”annus horriblis” har gjort det möjligt för oss att se över våra liv och vår livsstil, och även om det har varit smärtsamt och utmanande i många avseenden, har det också hjälpt oss att kliva av livets löpband och börja på nytt.

Vi är medvetna om att effekterna av 2020 följer oss in i 2021 när vi börjar detta nya år. Våra liv har förändrats, våra kyrkor har förändrats och våra samhällen har förändrats. Några av dessa förändringar har varit förvirrande, andra
har varit stimulerande. Jag litar på att vi, för att citera Paulus i sitt första brev till Tessalonikerna 5:21-22, kommer att fortsätta att ”pröva allt, behålla det goda och hålla oss borta från allt slags ont”. Jag vill inte önska dig ett lyckligt nytt år, eftersom lycka ofta är förknippat med våra omständigheter, och vem vet vad detta nya år kommer att medföra av utmanande och förändrade omständigheter? Istället önskar jag dig ett välsignat år, för det är inte beroende av omständigheterna utan av Guds nåd och godhet. Må det vara så!
Kommendör Clive Adams
Ledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland
Ledaren är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 1 - 2021