Hjälp en person i hemlöshet – ge din gåva nu

Här kan våldsdrabbade kvinnor få hjälp och finna ro

Frälsningsarmén har två skyddade boenden för kvinnor med barn som utsatts för hot och våld. I en trygg miljö får de praktisk hjälp, samtalsstöd och hopp inför framtiden.

Ofta har även barnen varit utsatta för våld

Frälsningsarméns skyddade boende, Skogsbo, har plats för 15 våldsutsatta kvinnor och 21 barn.

- Ofta har även barnen varit utsatta för våld men att bevittna misshandel är också ett trauma och ibland är det just barnen som ringer polisen, säger Helena Andersson, verksamhetschef vid Skogsbo.

- Men samtidigt så är det ju deras pappa det handlar om och barnen behöver bearbeta det som har hänt och därför har vi även en särskild kurator för dem, fortsätter hon.

”Det kan vara den trevligaste man du känner”

Enligt henne handlar det inte om någon specifik grupp av kvinnor eller män som är en del i detta. De existerar i alla åldrar och samhällsklasser.

- Det kan vara den trevligaste man du känner men som har en förvriden kvinnosyn och bär på en stark svartsjuka och ett stort kontrollbehov, menar Helena Andersson.

- Det går inte att svara på vad som är den utlösande faktorn men det hela kan ta sig i uttryck både ekonomiskt, fysiskt, psykiskt och sexuellt, fortsätter hon.

När kvinnan lämnat sin partner

Ofta har misshandeln pågått i flera år och trappas upp när kvinnan har beslutat sig för att lämna sin partner och i värsta fall kan det sluta med döden. Vanligtvis bor kvinnorna på Skogsbo i 3-4 månader, men det varierar beroende på situationen. Ofta har de utsatta bott tillsammans med förövaren och är därför i behov av ett annat boende, vilket som bekant inte är helt enkelt att ordna fram med kort varsel.

Kuratorer som hjälper

De som kommer till Skogsbo har främst behov av att känna trygghet, värme och kärlek och att de blir sedda och inser att de har ett värde, tvärtemot vad de har hört från mannen som har trakasserat dem. Därför finns det kuratorer på plats.

- Naturligtvis mår de utsatta inte bra och det kan vara svårt att sätta ord på det man varit med om. Det kan också ta tid att landa i hur farlig situationen är/har varit, säger Helena Andersson.

- Det kan ta flera samtal innan kvinnan känner sig trygg nog att öppna sig, och berättelsen kan komma stegvis, fortsätter hon.

Högt säkerhetstänk

Säkerhetstänket är högt, såsom att eliminera möjligheten för männen att ta reda på var kvinnorna befinner sig, om de exempelvis har aktiverat gps-funktionen i partnerns telefon eller om de berörda delar appar med varandra. De utsatta får praktisk hjälp och stöd i kontakten med myndigheter, såsom polis och vårdcentral och i rättsprocesser. Det gäller även byte av förskola/skola för barnen så att de vanliga rutinerna kommer någorlunda på plats igen.

Ofta en stor skam och skuldkänsla

Men att lämna ett destruktivt förhållande för gott är ofta inte helt okomplicerat, enligt Helena Andersson. En del i det hela kan vara att kvinnorna vet vad de har i den relationen och även om den innebär risker så ger den trots allt en form av ”trygghet” i motsats till den nya situationen då framtiden känns oviss. Skammen och skuldkänslan kan vara stor eftersom de fått höra att allt är deras eget fel.

- En del kvinnor tänker att det är dem det är fel på och många män som slår ber om förlåtelse och lovar att inte göra om det, påpekar Helena Andersson.

- Vissa kan känna att det kanske ändå är bäst att återgå till relationen eftersom en del män hotar med att ta livet av sig om de blir lämnade. De kan även rikta hot mot familj och vänner, fortsätter hon.

”Jag tror att vi alla har någon i vår närhet som är utsatt”

Personalen på boendet arbetar med empowerment, det vill säga att stötta och stärka kvinnorna till att stå på egna ben, och själva vara aktiva i processen. Det finns möjlighet för kvinnorna att ha kontakt med boendet även efter utflytt.

- Jag hoppas att de känner sig styrkta och att vi lyssnar och tror på dem, säger Helena Andersson.

- Jag tror att det är jätteviktigt att ställen som detta finns för tyvärr så är det ett stort problem med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Jag tror att vi alla har någon i vår närhet som är utsatt, fortsätter hon och nämner dokumentären om sångerskan Josefin Nilsson som visats nyligen och som har öppnat upp till debatt på området.

Socialtjänsten som beslutar om dessa placeringar

Helena Andersson påpekar även Frälsningsarméns grundare William Booths välkända citat från 1800-talet: ”Så länge kvinnor måste lida och gråta – vill jag kämpa, så länge barn och ungdom saknar skydd och vård – vill jag kämpa…”

- Det är ett självklart uppdrag för Frälsningsarmén och detta är ett väldigt meningsfullt och livsviktigt arbete, menar hon.

Det är personer inom Socialtjänsten som beslutar om dessa placeringar. Det är också dem som har kontakt med förövarna och avgör vad som ska gälla beträffande vårdnaden av barnen och om det är aktuellt med skyddade identiteter exempelvis.  

Kvinnor utsatta för människohandel

Det andra skyddade boendet som Frälsningsarmén har är mindre än Skogsbo men där finns det lägenheter med plats för fyra kvinnor och barn som behöver en tillflykt. Lyktan, som boendet kallas, har funnits i fem år och detta är i första hand avsett för dem som har fallit offer för olika former av människohandel. Men om behov uppstår kan också den som tillhör den tidigare nämnda gruppen få skydd på Lyktan.

Även fem av platserna på Skogsbo är numera avsedda för dem som utsatts för just människohandel. Majoriteten av dessa har utländsk härkomst och precis som kvinnorna på Skogsbo har även dem utsatts för våld, och då kanske främst sexuellt, även om det inte alltid sker i nära relationer.

- Men det är vanligt att kvinnor som tvingas till prostitution har en relation med sin hallick och som det är svårt att lämna. Vi har även mött svenska flickor som utsatts för detta och en av dem såldes till och med av sin egen far, säger Kremena Hultby, verksamhetsansvarig för Lyktan.

Chans till arbetsträning och praktik

Förutom att bearbeta det gamla och lära sig att hantera vardagen på nytt så erbjuds klienterna där att delta i diverse aktiviteter. De får även chans till arbetsträning och praktik.

- Istället för att sitta ensam och tänka över sin situation så är det viktigt att träffa andra och vara i ett sammanhang, säger Kremena Hultby.

- Att bidra till något och se att det ger resultat får kvinnorna att växa och det i sig är väldigt rehabiliterande, fortsätter hon.

Hur länge kvinnorna bor på Lyktan varierar från några dagar upp till ett antal år, beroende på hur saker och ting utvecklar sig. De som är svenska medborgare och/eller har fått uppehållstillstånd kanske lyckas ordna jobb och eget boende. Andra kan få en placering via Socialtjänsten men de som är papperslösa eller befinner sig i en asylprocess har inga rättigheter på det sättet och riskerar då att hamna på mindre lämpliga ställen. Exempelvis boenden där det även finns män eller där det finns grupper som har stridigheter sinsemellan, vilket innebär att de redan sårbara kvinnorna hamnar i en ny utsatt situation. Läs mer om Frälsningsarméns arbete mot människohandel

Text: Teresia Jansson

Länk till svt:s artikel om våld i nära relationer

Läs mer om vårt arbete för utsatta kvinnor

Halva ansiktet av en kvinna som tittar in i kameran.

Utsatta kvinnor får hjälp och stöd

Frälsningsarmén har sedan rörelsen grundades arbetat för människor som har det svårt. I stor utsträckning har fokus varit på de utsatta kvinnorna, något som dessvärre fortfarande är nödvändigt. De utsatta kvinnor vi möter i våra verksamheter idag behöver bemötas och få hjälp på olika sätt.

En teckning på Vårsol Samtalscenter. Nere i högra hörnet på teckningen står det "Pojke 5 år".

Samtalsstöd för våldsutsatta kvinnor och barn

På Frälsningsarmén Vårsol samtalscenter får kvinnor och barn bearbeta och komma vidare ur upplevelser av våld. Att berätta och få redskap till att hantera vardagen är livsviktigt, både enskilt och med hela familjen.

Ryggtavlorna på en mamma och hennes två barn som går uppför en trappa. Mamman går i mitten och håller i barnens händer.

Det började med fula ord

Linda hade varit ihop med mannen i ett år och de bestämde sig för att flytta ihop. Allt verkade bra i början och hon älskade honom. Linda hade då ett barn får ett tidigare förhållande som också flyttade med. ”Jag var tidigare en tjej med skinn på näsan” berättar Linda. ”Men allt det försvann och jag bröts ner mer och mer när de fula orden började komma, som sedan övergick i slag. ”

Ryggtavlorna på en kvinna och hennes dotter. De har juldiadem på huvudena.

Jul på skyddat boende

Ögon som glittrar, förväntan och spänning ligger i luften. Tomten slår sig ner på fällen, öppnar säcken och tar fram julklapp efter julklapp, ”God jul Oskar!” ”God Jul Anna!” ”God Jul Kalle!” ”God jul Emma!” Barnen kommer fram tar emot julklapparna, skyndar tillbaka till sina mammor och öppnar – eller, hinner inte öppna förrän namnet ropas upp igen. ”Nämen! Det är ju jag igen! Mamma, jag fick en till!!”. Det är jul på Frälsningsarméns skyddade boende.