Operation Hedvig ger kvinnor och barn en ny start

Det finns ögonblick i det sociala arbetet inom Frälsningsarmén som etsar sig fast hos mig. Till exempel när en kvinna, efter måna­der eller år av rädsla och osäkerhet, äntligen låser om sig i en lägenhet som är hennes. Då ett barn för första gången på länge får känna tryggheten att inte behöva flytta med kort varsel till nästa svarta tredjehandskontrakt eller lägenhetshotell med ockerhyra.

Men det finns också de ögonblick som ska­ver. När en kvinna står med väskan i handen efter att lämnat en farlig och destruktiv rela­tion och vi vet att hon gjort allt rätt – ändå riskerar hon att tillsammans med sina barn kastas in i en strukturell hemlöshet med bo­ende på lägenhetshotell. När vi tvingas se hur modiga kvinnor och deras barn faller mellan stolarna för att bostadssystemet inte är byggt för deras verklighet. Den här verkligheten gäller över 500 mammor i Stockholms län och många fler i övriga Sverige.

Det var så här Frälsningsarmén Bostad först, ”Operation Hedvig” föddes.

Hedvig Lagercrantz såg nöden som den var

Operation Hedvig bär sitt namn efter Hedvig Lagercrantz, en av Frälsningsar­méns tidigaste sociala pionjärer. Under sin tid i England 1888–89, mötte hon en fattig­dom som kom att prägla hennes kallelse för livet. När hon återvände till Sverige riktade hon blicken mot de allra mest utsatta i sin egen stad.

Det var Hedvig som, efter att ha vandrat genom de trångbodda och smutsiga kvarte­ren på Södermalm, sade orden som fortfa­rande ekar genom Frälsningsarméns sociala historia:

”Således, vi hava slum i Stockholm.”

Med dessa ord blottlade hon en verklighet som dåtidens Stockholm helst ville blunda för. Hennes arbete formade Frälsningsar­méns grundsyn: att se nöden som den är – och att stanna kvar tills något förändras.

Kvinnor lämnar våld – men möts av hemlöshet

När Radio Stockholm nyligen gjorde ett reportage om kvinnors och barns hemlöshet i länet fick jag själv möjlighet att medverka och berätta om den verklighet vi möter varje dag. Jag beskrev hur vi ser kvinnor som gjort allt rätt, de har lämnat våldet, skyddat sina barn, tagit modiga steg mot ett nytt liv. Men när de lämnar det skyddade boendet står de ofta inför en brutal paradox: de är trygga nog att lämna – men samhället har inte en trygg plats att ta emot dem på. De ekonomiska kra­ven på hyresnivåer och garantier som ställs av allmännyttan och privata fastighetsbolag hindrar en normal framtid för dessa kvinnor och barn som vi möter.

I reportaget sa jag:

”Det är orimligt att kvinnor som överlevt våld ska riskera att hamna i hemlöshet på grund av bostadsbristen. Barn som har flytt borde få landa – inte fortsätta leva med väs­kan packad.”

Ett hem är början – inte slutet

Här blir Operation Hedvig en avgörande skillnad. Ett hem ska inte vara slutpunkten för den som redan kämpat sig fri – det ska vara startpunkten.

Operation Hedvig bär Hedvig Lager­crantz mod, hennes blick och hennes över­tygelse om att varje människa har rätt till trygghet. När en kvinna och hennes barn äntligen får nyckeln till ett hem – då lever Hedvigs arv vidare i den moderna Fräls­ningsarméns regi.

Per-Johan Fernström, biträdande divisionsledare.

Krönikan har publicerats i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 2-2026