Marika klipper hemlösa
På Frälsningsarméns Sociala Center i Stockholm har hemlösa i fem år haft möjlighet att få sitt hår klippt. En av initiativtagarna är Marika Lindahl som tillsammans med sin kollega Sandra Eriksson blev inspirerade av en frisör i New York som börjat klippa hemlösa i parkerna. ”Då slog det oss att vi också kan göra skillnad”, säger Marika.
Marika berättar att de båda kommer från familjer med olika missbruk och att de hemlösa, som ofta har liknande bakgrund och problem, ligger dem väldigt varmt om hjärtat. Det är skönt att få hjälpa någon i liknande situation utan att vara känslomässigt bunden till dem som med familjemedlemmar, menar Marika. De kontaktade Bodil Nilsson, på Sociala Centret, i Stockholm, för att fråga om de kunde göra något.
Klipper nu varannan vecka på Sociala Centret
Marika och Sandra arbetar i en egen frisörsalong i Malå, i södra Lappland. Men under de senaste fem åren har de en gång per år åkt till Stockholm för att hjälpa dem som besöker Frälsningsarméns sociala center i Hornstull. I augusti 2018 flyttade Marika ner till Stockholm med sin familj. Hon är numera timanställd på Sociala Centret som frisör och pendlar till salongen i Malå varannan vecka.
– Sedan i oktober är jag faktiskt på Sociala Centret onsdag, torsdag och fredag varannan vecka då jag har ledigvecka. Då fixar vi i ordning en liten ”salong” här på centret. Ställer fram blommor och tänder ljus för att få det mysigt. Sen så brukar det annonseras att vi/jag ska komma och kunderna får skriva upp sig på bokningslistor.
Glädjetårar och kramar
Det är dock inte alla som kommer ihåg sina bokningar. Salongen är ändå fullt utnyttjad och många som kommer förbi frågar om det finns lediga tider. Då frågar Marika dem om de kan vänta vid fikaborden och säger att hon hämtar dem om det blir en liten lucka. Så viss dropp-in är det också. Ofta hinner hon med små jobb som skäggtrimning eller hårtrimning mellan de bokade kunderna.
– Jag får många förfrågningar varje gång, säger Marika. Och sen ha man ju också fått några stammisar. Reaktionerna är positiva och det är allt från glädjetårar till stora kramar när de är klara.
- Jag tror det är just en sån sak som driver mig, berättar Marika. Att jag med mitt yrke kan göra sådan skillnad i någons vardag. Men jag skulle ibland behöva klona mig då efterfrågan ibland är större än jag kan behaga.
Text och foto: Jonas Nimmersjö
Denna artikel publicerades första gången 2018.