Hjälp en person i hemlöshet – ge din gåva nu

”Att hjälpa medmänniskor i hemlöshet är en hjärtesak för oss”

Hårda trapphus och kylslagna cykelförråd. Stinkande toaletter och sena nattbussar. Vardagen för människor i akut hemlöshet är extremt tuff. Många kämpar dessutom med svåra psykiska diagnoser och grava missbruksproblem. "Att hjälpa medmänniskor i akut hemlöshet och att förebygga att fler hamnar där är en hjärtesak för oss på Frälsningsarmén", säger Leif Bergström, kommunikations- och insamlingschef.

Livet är tufft för den som befinner sig i akut hemlöshet. Den gångna vintern, med sträng kyla och stora mängder snö, har tillvaron varit extra tuff. Inte minst för alla de människor som lever sina liv utomhus. Enligt Socialstyrelsens senaste räkning lever fler än 4 400 personer i Sverige sina liv under broar, på gator, i trappuppgångar, i källarförråd eller liknande. Varje vecka möter Frälsningsarmén många av de här personerna.

– När det är så kallt som det har varit under vintern är det riktigt farligt att vara hemlös, konstaterar Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

De senaste månaderna har Frälsningsarmén i Södertälje märkt att behoven bland personer i hemlöshet har ökat. Kåren har därför förstärkt hjälpinsatserna. Fler än vanligt har till exempel fått ta emot vinterkläder och varma kängor.

– Många har kommit med trasiga sulor, vilket gör att vatten och snö rinner rätt in i skorna. Det värmer i hjärtat när någon tar på sig ett par hela kängor och sedan spricker upp i ett leende, säger Leif Öberg.

Högt tryck på Frälsningsarméns akutboenden

Frälsningsarmén driver flera akutboenden runtom i landet. Hit kan personer i akut hemlöshet komma för att sova och äta. På Klippangården i Sundsvall finns ett av Frälsningsarméns akutboenden. Trycket på platserna är högt, berättar Anders Fagerblom, biträdande verksamhetschef på Klippangården.

– I perioder har vi haft över hundra procents bokningsöverläggning. Det är inte så svårt att förstå, för när det är 15 minusgrader är det inte särskilt roligt att sova utomhus.

Akutboendet på Klippangården är öppet mellan halvsju på kvällen och halvåtta på morgonen. Gästerna får äta både kvällsmat och frukost. Alla nya som kommer till Klippangården erbjuds dessutom ett samtal, för att personalen ska kunna kartlägga deras situation och erbjuda bästa möjliga hjälp vidare. Det kan till exempel handla om missbruksvård.

– Vi samarbetar med Socialtjänsten i Sundsvalls kommun för att hjälpa människor att komma in på avgiftning och missbruksvård, förklarar Anders Fagerblom.

På Klippangården i Sundsvall finns dessutom ett stödboende och ett utslussningsboende. Här kan personer få stöd och hjälp att lämna en destruktiv livsstil. Många som kommit till Klippangårdens akutboende har fått hjälp att komma tillbaka till ett fungerande liv igen.

– Vi hjälper även till med myndighetskontakter och i kontakter med olika vårdgivare. Allt för att våra klienter ska få den hjälp de behöver och komma ut ur hemlöshet och missbruk, berättar Anders Fagerblom.

Hjälp en person i hemlöshet

Cancersjuk man räddades från att kastas ut i kylan

Nästan alla som kommer till Klippangårdens akutboende lider antingen av psykisk ohälsa eller är fast i någon typ av missbruk.

– Oftast finns det en samsjuklighet, med både psykiska diagnoser och missbruk, säger Anders Fagerblom.

På senare tid har även en del äldre personer kommit till Klippangården. Anders Fagerblom berättar bland annat om en cancersjuk man i åttioårsåldern, som höll på att hamna på gatan. Mannens fru hade dött hastigt. Och eftersom hon hade skött alla räkningar hade hyran förblivit obetald. Så efter cancerbehandlingen var mannen vräkt och hänvisad till gatan.

– Vi på Frälsningsarmén var hans sista halmstrå. Det här var mitt i vintern, så hade vi inte hjälpt honom hade han kastats ut i kylan, berättar Anders Fagerblom.

Egentligen tar akutboendet i Sundsvall enbart emot människor över natten. Dagtid är boendet stängt. Men här fanns ömmande skäl, som gjorde att Frälsningsarméns medarbetare ändå ordnade en plats i värmen för den cancersjuke mannen.

– Vi vill aldrig säga nej till människor som riskerar att kastas ut i snön, och än mindre om någon dessutom är svårt sjuk i cancer. Då får vi helt enkelt hoppas på att någon betalar för vistelsen, säger Anders Fagerblom.

”Oacceptabelt att människor riskerar att frysa ihjäl”

Frälsningsarméns kår i Södertälje möter inte enbart personer som redan lever i hemlöshet. På senare tid har allt fler som riskerar att vräkas och hamna i hemlöshet sökt sig till kåren. Fattigpensionärer och ensamstående föräldrar med barn är mest utsatta. Många av de drabbade saknar såväl ekonomisk buffert som sociala nätverk.

– För den som redan är sårbar behövs inte särskilt mycket för att hela livet ska slås omkull, förklarar Leif Öberg.

I Södertälje finns ingen tak-över-huvudet-garanti, som exempelvis i Stockholm. Det gör att personer som vräks riskerar att hamna på gatan. De många minusgraderna gör att det vräkningsförebyggande arbetet ibland är på liv och död.

– Den som blir hemlös i den kyla som varit under vintern riskerar på riktigt livet. Så det är självklart att vi vill vara med och förebygga hemlöshet och ta strid för alla människors rätt till en bostad, säger Leif Öberg.

Han är starkt kritisk till att en del kommuner – likt Södertälje – inte garanterar alla invånare tak över huvudet.

– Det måste vara totalt oacceptabelt att vi skickar människor ut i akut hemlöshet, där de riskerar att frysa ihjäl. Det är inte värdigt vårt land, säger han med eftertryck.

”Utan Frälsis hade jag inte orkat en dag till...”

Stefan är en av alla de personer i hemlöshet som brukar komma till en av Frälsningsarméns sociala verksamheter. Där kan han bland annat duscha, byta kläder, äta och få hjälp med myndighets- och sjukvårdskontakter. Stefan lever sitt liv på gatan, men när det blir alldeles för kallt brukar han sova någon natt på ett av Frälsningsarméns akutboenden. Han är tacksam över all den hjälp han får.

– Jag hade inte orkat en dag till utan er på Frälsis, säger han, innan han ger sig ut i kylan igen.

På Frälsningsarmén i Södertälje räknar man med mer arbete framöver. Varje vecka möter Leif Öberg och hans kollegor människor som lever på burksoppa och tvingas vända på varje krona. Det vräkningsförebyggande arbetet blir därför allt viktigare.

– Så länge människor riskerar att kastas ut på gatan tänker vi fortsätta med det vräkningsförebyggande arbetet. Vi vet hur tufft livet är för den som är hemlös, så det vill vi förhindra till varje pris, säger Leif Öberg.

Text: Lukas Berggren
Foto: Jonas Nimmersjö

Ge en gåva

Välj engångsbelopp

Vill du bli månadsgivare? Klicka här

Om du vill få skatteavdrag för din gåva behöver du uppge ditt personnummer på tacksidan.

Välj betalsätt

Plusgiro 90 04 80-5 | Bankgiro 900-4805 | Swish 9004805

Läs mer om vårt arbete