Plötsligt sa kroppen ifrån helt
Då Andreas har fightats emot ångest under flera år så var han van vid att hantera den typen av påfrestning. Och han har alltid haft mycket energi och de gånger han åtog sig helgjobb kunde han vara trött men det var inget som hindrade honom till en början. Han körde på ändå men ångesten växte, han tappade aptiten och stresspåslaget var tillslut så stort att han var tvungen att ägna sig åt långa yoga-pass för att varva ner på kvällarna. Plötsligt sa kroppen ifrån helt och Andreas gick in i väggen.
− Jag försökte genomföra projekt och arbetsuppgifter oavsett resurser eller om det var möjligt eller inte för att jag var rädd att misslyckas, att inte känna tillhörighet eller bli erkänd och bekräftad, säger han.
− Två veckor innan jag blev sjukskriven minns jag att jag sa till en kompis att ”det är lite stressigt nu, men jag har koll”, fortsätter han och skrattar åt det hela.
Kom till Frälsningsarmén i Malmö för arbetsträning
Andreas var sjukskriven i nästan tre år. En bekant till honom som varit i ungefär samma situation hade arbetstränat på Frälsningsarméns kår i Malmö och talat så gott om tiden där så Andreas sökte sig också dit. Han nämner att han inte visste mycket om Frälsningsarmén alls förutom att det finns en hel del musikanter inom samfundet. Och även om han inte har någon utpräglad gudstro så är han öppensinnad och han kom att trivas väldigt bra på kåren.
Där vistades han i knappt ett år och fick hjälpa till med lite av varje, såsom praktiska sysslor i kårens café, att baka, dela ut mat till behövande, gräva på gården i Höllviken och annat. Till en början var han där 7-8 timmar i veckan och mot slutet lite mer än halva dagarna. Syftet var att pröva vilken arbetsförmåga han hade.
Värme och omsorg istället för prestation och deadlines
− Men för mig blev det så mycket mer än så. Det blev som en rehab-period då jag insåg att om jag hade bränt ut mig så måste jag ha gjort något som jag inte borde göra, menar Andreas.
− Jag kom från en organisation där prestation och deadlines är allt men inom Frälsningsarmén är det inte alls så. Där finns så mycket mer värme och omsorg än jag har upplevt på någon annan arbetsplats, fortsätter han.
Samtidigt som han upplevde den ”krocken” som lite förvirrande så fick den honom att tänka till. Han ger också en eloge till Carmencita Bou Ezz, medarbetare inom kårens sociala arbete, som han samtalade mycket med under dessa månader. Carmencita var tidigare projektledare för ”Framåt till livet” som är en kurs samt stöd- och samtalsgrupp ämnad för att stötta just långtidssjukskrivna/arbetslösa att förändra sin situation och komma vidare i livet.
− Carmencita har betytt jättemycket för mig och har varit väldigt bra på att ge stöd och hjälp med att titta på hela min personlighet, vem jag är på en arbetsplats och vad som var anledningen till att jag hamnade där jag gjorde. För mig handlade det mycket om hur jag hanterade relationer på arbetsplatsen, förklarar Andreas.
− Om man inte identifierar de ohälsosamma drivkrafterna så faller man tillbaka igen och på kåren fick jag chansen att träna mig i att bli hälsosam och hållbar i min roll, fortsätter han.
Exempel på vad Andreas lärt sig genom arbetsträningen
Han nämner några lärdomar han fått i den process han befinner sig i. Bland dem finns att:
- inte ta ansvar för deadlines som han inte har kontroll över, eller för arbetsuppgifter som egentligen inte är hans, utan att istället lägga ansvaret där det ska vara,
- inte göra nödlösningar eller dölja något för att rädda upp en situation utan hellre låta ett problem komma fram i ljuset för det är först då det kan bli ändring i ett företag,
- det är ingen idé att sträva efter bekräftelse och vänskap med mera där det inte är tillgängligt,
- att våga be om hjälp eftersom ensam inte är stark.
Vidare så är ens hälsa och välbefinnande aldrig värd att offra för ett företag eller en arbetsplats. Andreas nämner att han har spelat fotboll och har därmed erfarenhet av devisen att man måste offra sig för laget.
− Då kunde man vara skadad men man fick en dunk i ryggen när man slet trots det. På så vis var det ett perfekt ställe för mig att vara på men det funkar inte i arbetslivet. Ingen tackar en när man offrar sin hälsa på en arbetsplats och det ska ingen göra heller, påpekar han.
Arbetssökande på heltid
Andreas tid som arbetstränande tog slut i september så han är nu arbetssökande på heltid men i dagsläget har han inga planer alls på att gå tillbaka till den bransch som förde honom in i utbrändhet. Han vistas på kåren en hel del fortfarande och deltar i aktiviteter och gör volontärinsatser där det behövs.
− Jag har ju mycket tid över och kåren är ett ställe dit jag kan gå och det känns viktigt, säger han.
− Som utbränd känner man sig väldigt utlämnad och man blir inte erbjuden så mycket hjälp mer än KBT och jag tror att det skulle behövas rehab-platser som dessa dit man kan komma tillbaka och få hjälp, fortsätter han.
Han nämner en svensk läkare som arbetade i Nigeria som kirurg och som menat att den andliga nöden i Sverige är större än den materiella nöden i Afrika. Andreas berättar att han själv är inne i någon form av existentiell kris/utveckling och att vi alla söker efter mening, lycka, samhörighet och tillhörighet men att det är en kamp där vi ofta söker på fel ställen.
− Det kan vara genom att prestera och tjäna mycket pengar. Man renoverar sitt kök och köper ny bil men vi kommer aldrig att hitta något genom det, anser han.
Vill föreläsa om sårbarhet – med fokus på män
Men den inre resa han har gjort på grund av allt detta har gett honom passionen att lyfta frågor och få igång samtal om det hela. Han skulle vilja föreläsa om sårbarhet och vikten av att vara mer ärlig, öppen och autentisk som person. Gärna med fokus på män då han tror att de har svårare att bygga nära relationer sinsemellan, att bevara dem och att bli burna av ett broderskap.
− Jag hoppas att jag kommer ha modet att prata om det offentligt. Och att jag får frid, det är väl det som är lycka. Att kunna släppa taget om kampen och lägga det i livets eller Guds famn, avslutar han.
Text och foto: Teresia Jansson
Arbetsträning hos Frälsningsarmén
Frälsningsarmén finns på cirka 90 platser i Sverige. På ett 20-tal platser finns det möjlighet att få göra arbetsträning eller praktik i en trygg miljö. Arbetsträning i olika former som t ex caféverksamhet, vaktmästeri, lättare produktion och lager, sy-grupp och andra verksamheter.
Upplägg och innehåll bestäms i samråd med den arbetslöse och handläggare med ansvarig myndighetskontakt. Ta kontakt med Frälsningsarmén lokalt för förfrågan.
Arbetslöshet ›
Frälsningsarmén har 1890-talet verkat för att ge arbetslösa meningsfull sysselsättning.
Vårt arbete mot arbetslöshet ›
Frälsningsarmén vill hjälpa de som har kommit i en arbetslöshetssituation och har olika verksamheter och flera arbetsmarknadsprogram för att möta de olika målgruppernas behov. I våra verksamheter har vi fått se långtidssjukskrivna människor tillfriskna och växa, och arbetslösa som genom vårt kontaktnät och insatser har fått en starkare ställning på arbetsmarknaden.
Arbetsträning på Myrorna ›
Vi vill erbjuda en kvalitativ arbetspraktik, vara en seriös aktör på marknaden och långsiktigt utveckla våra tjänster.