Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Rapport om utsatta barn och unga

Fakta om utsatta barn och unga i samhället, hur Frälsningsarmén möter dem och vad Frälsningsarmén i sin verksamhet erbjuder utsatta barn och unga.

Läget, vad Frälsningsarmén ser

Allt fler barn lever i ekonomiskt utsatta familjer i Sverige som följd av att de har sjuka eller arbetslösa föräldrar som kanske står utan a-kassa eller sjukpenning. Mest utsatta är exempelvis barn till ensamstående föräldrar, unga föräldrar och/eller föräldrar med utländsk härkomst.

Fakta barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer, år 2015

  • Barn i ekonomiskt utsatta familjer: 16 % (år 2014: 16 %)
  • Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd år: 7 % (år 2014: 8 %).
  • Antal barn som levde i fattiga familjer: 194 3982 st. (år 2014: 190 9172)

Källa: Barnombudsmannen

Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer blir oftare utsatt för mobbning, får sämre resultat i skolan och får inte tillgång till en meningsfull fritid på grund av kostnader för transporter, utrustning och övriga avgifter. Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa som inte sällan hör samman med oro för familjens ekonomi.

Källa: Rädda barnen

Fakta nedsatt psykiskt välbefinnande i åldern 16-29 år, 2016

  • Andelen bland de olika åldersgrupperna var störst i den yngsta åldersgruppen, 16-29 år: 23 %.
  • Vid senaste mätningen, år 2013/2014, beträffande minst två former av frekventa psykiska och somatiska besvär uppgav 57 % av de 15-åriga flickorna och 31 % av pojkarna att de hade det. Det var en ökning med 9 % bland flickorna och 7 % bland pojkarna sedan mätningen 2009/2010.
  • De som mår dåligt är ofta tonåringar som uppfattar familjens ekonomi som dålig.
  • Mellan 2006-2016 hade antalet med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat i de flesta åldersgrupper utom i gruppen med eftergymnasial utbildning.
  • När det gäller ängslan, oro eller ångest som kan leda till svårt lidande och nedsatt funktionsförmåga har antalet som lider av det, bland dem som är 16-29 år, ökat mellan år 2006 och 2016. År 2016 var siffran 43 %.
  • Bland dem i åldern 15-29 år är självmord den vanligaste dödsorsaken. I Sverige har det totala antalet självmord minskat över lag men fortfarande tar minst 1000 personer sitt eget liv årligen. År 2015 var det 10 per 100 000 personer av dem i åldern 15-29 år som begick självmord och det är samma siffra som år 2006.

Med psykiska problem avses nedstämdhet, dåligt humör eller sömnsvårigheter. Somatiska (kroppsliga) symtom kan vara magont, huvudvärk eller yrsel.

Fakta: Folkhälsomyndigheten

Ökning med 100 procent på tio år

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år.
Det är framförallt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av psykisk ohälsa. I takt med att den psykiska ohälsan ökat har också utskrivningen av olika antidepressiva läkemedel tagit fart.

Siffrorna bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister och omfattar perioden 2006-2016. De barn och ungdomar som finns med i statistiken är de som vid minst ett tillfälle har fått slutenvård eller specialiserad öppenvård eller fått psykofarmaka utskriven.

Källa: Socialstyrelsen

Allt fler föräldrar med barn under 18 år hemlösa

Socialstyrelsens hemlöshetrapport som kom i november år 2017 visade att de som levde i akut hemlöshet under mätveckan var 5900 personer, vilket är en ökning med 1500 personer sedan år 2011 då en motsvarande rapport kom ut. Av dessa är 900 föräldrar med barn under 18 år och den gruppen har ökat med 60 procent. Det innebär att minst 24 000 barn har föräldrar som lever i hemlöshet, detta trots att Barnkonventionen lyfter fram barns rätt till en skälig levnadsstandard.

År 2015 vräktes 472 barn från sina hem enligt Barnombudsmannen och under detta års första halva har, enligt Kronofogden, 188 barn fallit offer för vräkning. I de kortsiktiga boendelösningarna saknas det ofta plats för lek, likaså en lugn plats för vila och läxläsning. Alla dessa faktorer för med sig rädslor, känslor av otrygghet, oro för framtiden, stress och sömnsvårigheter. En följd är också att barn får svårt att delta i fritidsintressen på grund av alla flyttar, att ta hem kompisar och att prestera bra i skolan. Även behovet av läkarbesök kan bli eftersatta och en del barn kommer inte iväg till någon förskola under långa perioder på grund av alla flyttar.

Små barn får kanske inte tillräckligt med stimulans och hindras i sin utveckling när det kommer till motorik och språk, medan de äldre kan visa tecken på psykisk ohälsa som att de blir tillbakadragna, skamsna eller utåtagerande. Om föräldrarna mår dåligt påverkar det även barnen då rutiner och omsorgsförmåga försämras.

Barnombudsmannens rapport

Barnombudsmannen kom den 21 mars 2018 år ut med rapporten "Utanförskap, våld och kärlek till orten". Rapporten beskriver situationen för barn och ungdomar som växer upp i utsatta områden där det finns förhållandevis lågt ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. Det kan handla om ekonomi, boendemiljö, utbildning och hälsa, politiskt deltagande samt utsatthet för våld. Barnens berättelser ger en bild av en vardag där otrygghet, utanförskap, stökiga miljöer och hopplöshet inför framtiden blandas med en kärlek till den plats där man växer upp. Även barnen i glesbygdskommuner känner ett utanförskap och en hopplöshet inför framtiden.

Ur rapporten:

"Studier pekar på att ojämlikheten bland barn i landet ökar på flera områden. Det handlar exempelvis om skillnader i barns skolresultat, ekonomi och hälsa som är kopplade till bland annat var de bor. Nya siffror visar på de största inkomstskillnaderna i Sverige sedan Statistiska centralbyrån (SCB) började sina mätningar 1991. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten har varit god har inkomstklyftorna sedan 90-talet växt snabbare i Sverige än i de flesta OECD-länder. Den ökade ekonomiska ojämlikheten drabbar framförallt familjer med de lägsta inkomsterna som haft liten eller ingen ekonomisk utveckling. Det har inneburit att de fattigaste barnfamiljerna relativt sett har fått det sämre."

Fyra utmaningar/problem som barnen visar på i rapporten:

  1. Utanförskap och brist på framtidstro:
    Både barnen i förorten och barnen i glesbygden uttrycker en känsla av utanförskap. Detta i sin tur leder till brist på framtidstro. Många har redan som barn tappat hoppet om att kunna få ett jobb. Barnen i glesbygden menar att de som tar besluten finns i storstaden och inte bryr sig om deras område. Barnen i förorten uttrycker att de måste flytta därifrån för att kunna få en bättre framtid.
  2. Låga förväntningar från vuxenvärlden:
    Barnen uttrycker att de vuxna de möter har låga förväntningar på dem. De vuxna tror inte att de ska lyckas få en bättre framtid. Om detta säger barnombudsmannen: "Jag som barnombudsman kan inte acceptera att det finns barn i Sverige som möts av låga förväntningar från vuxenvärlden, oavsett var de bor. Om vi vuxna inte tror på barns förmåga och ger dem möjligheter att utvecklas kommer barnen att göra denna negativa bild till sin egen och anpassa sig efter den."
  3. Oro och rädsla på grund av våld och kriminalitet:
    Flera barn berättar att de inte får gå ut och leka på sin gård på grund av att det kan vara farligt. Barn beskriver också hur de sett skottlossning, stenkastning och bilbränder. De uttrycker rädsla för våld och droghandel.
  4. Otryggt och stökigt i skolan vilket leder till sämre förutsättningar för en god inlärning:
    Barnen beskriver hur bristen på lugn och ro i skolan gör att de har svårt att lära sig. De berättar också om trakasserier och om rädsla i skolan.

I rapporten framgår att barnens svar på problemen är att de vuxna och de som bestämmer behöver lyssna på barnen och ungdomarna, komma och se hur de har det samt göra barnen och ungdomarna delaktiga i lösningarna.

Barnombudsmannens förslag på åtgärder:

  • Säkerställ barnets rätt till skydd mot våld, kränkningar och trakasserier.
  • Anta en samlad nationell handlingsplan för att motverka våld mot barn.
  • Säkerställ likvärdig utbildning för alla barn.
  • Säkerställ kontinuitet och kvalitet i barnets lärande.
  • Skriv in i läroplanerna att alla skolor och förskolor ska informera barn och vårdnadshavare om den hjälp och det stöd barn har rätt till.
  • Stärk studie- och yrkesvägledningen i utsatta kommuner och förorter.
  • Stärk barnets rätt till delaktighet och en meningsfull fritid.
  • Säkerställ jämförbar statistik över barns levnadsvillkor.
  • Säkerställ att barn har likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter oavsett kön, bakgrund och bostadsort.
  • Skapa lokala forum för inflytande där barn kan söka medel för att förverkliga egna projekt och aktiviteter.

En slutsats i rapporten som påvisar att Frälsningsarmén har en viktig uppgift att fylla:

"Samtidigt ser vi hur barn som är delaktiga inom olika organisationer eller fritidsverksamheter känner en större tillit till samhället och en ökad känsla av att kunna påverka sin situation...En rik fritid med möjlighet till eget inflytande är viktig för barnens personliga välmående på en lång rad områden. Fritid bidrar till förbättringar inom hälsa, personliga relationer, samarbete, sociala kompetenser och identitetsutveckling. Trots detta visar en rapport från SCB att barn i socioekonomiskt utsatta familjer, barn med ensamstående föräldrar och barn till utlandsfödda föräldrar har en mindre aktiv fritid än andra barn."

Fattigdom ökar risken att bli offer för människohandeln

Frälsningsarmén möter också de som lurats till Sverige för att här bli offer för människohandel såsom prostitution, tiggeri och arbete under slavlika förhållanden. Då de inte alltid vågar ta hjälp av myndigheter är Frälsningsarmén och dess nätverk ofta deras första kontakt. De som är extra sårbara för att utsättas för människohandel är asylsökande, papperslösa och ensamkommande unga.

Detta erbjuder Frälsningsarmén utsatta barn/unga

Idag har Frälsningsarmén verksamheter för barn och unga på omkring 50 orter. År 2016 fanns det 82 grupper för dem i åldern 0-14 år och 19 grupper för dem som är 15-30 år. Det var då 36 205 samlingstillfällen för de olika grupperna. Motsvarande siffra för ledare var 5546 stycken.

  • Familjecenter där det barn och unga erbjuds samtal enskilt eller i grupp. Exempelvis Vårsol familjecenter och familjecentret i Göteborg. Även på kårerna brukar det erbjudas stödsamtal.
  • Utrednings- och behandlingshemmet/HVB-hemmet FAM-huset i Fristad, Borås.
  • Ekonomisk stöttning i form av matkassar, presentkort på mat och hjälp med att täcka vissa utgifter hos ensamstående mödrar och deras barn, men även stöttning och avlasting på andra sätt.
  • Öppna förskolor för både svenska medborgare och asylsökande. Ofta har man där mindre grupper vilket bidrar till en lugnare miljö.
  • Babysång.
  • Fritidsgårdar, t ex Fästet i Norrköping och Con Dios i Södertälje. Läxhjälp.
  • Fritidsaktiviteter till låg kostnad, exempelvis scouting, tjejkvällar, tonårsgrupper, pyssel, lektioner i exempelvis gitarr, piano och brassinstrument, barnkörer, brassorkestrar för barn med mera.
  • Kollon på en mängd orter för barn och unga men även för ensamstående föräldrar med barn, ibland med inriktning på exempelvis musik, sport eller äventyr. Det erbjuds sommarkollon men även kolloverksamhet under resten av året, ibland med övernattningar men också dagkollon. Även sportlovsläger/aktiviteter. Totalt var det år 2016 58 läger/hajker och liknande med totalt 2038 deltagare.
  • Utflykter för barn och unga och/eller ensamstående föräldrar med barn.
  • Familjemiddagar och familjegudstjänster.
  • Stödboendet Locus i Stockholm för unga som behöver stöttning av olika slag.
  • Språkkurser/språkverkstäder där många ensamkommande flyktingungdomar deltar.
  • Hem för asylsökande ungdomar, exempelvis Vårsol/SARA i Jönköping.
  • FFA, Football for all Global; fotbollsträningar för asylsökande killar på åtta orter i kombination med "Lifeclass" då de får stöd på olika vis och lär sig goda värderingar och om det svenska samhället. Detta för att underlätta integration och göra dem till goda samhällsmedborgare och ge dem vuxna förebilder och en träffpunkt för att göra väntan på asylbeskeden till en meningsfull tid. Nu finns även motsvarande initiativ för tjejer fast med danslektioner som utgår från Kungsholmskåren.
  • Tre skyddade boenden för kvinnor och män som utsatts för våld i nära relationer och för dem som fallit offer för människohandel.

Allt detta sker i en trygg miljö då alla som kommer i kontakt med barn och unga inom Frälsningsarméns verksamheter ska gå utbildning i ITH, I trygga händer, som är Frälsningsarméns riktlinjer för hur man bemöter barn och unga för att alla former av övergrepp ska förebyggas och förhindras. Personalen får även lämna utdrag från brottsregistret. All verksamhet är fri från alkohol och droger och kan bidra till att unga inte hamnar kriminalitet eller annan destruktivitet.

– Den största bristen hos barn och unga i utsatthet är en grundtrygghet då de grundläggande behoven inte är tillgodosedda. Det saknas även en framtidstro och trygga och goda förebilder. Ett stort problem är också att många skolor inte har en lugn och trygg miljö, säger Ewa-Marie Kihlagård, metodstödjare för barn och unga vid Frälsningsarmén.

Förutom aktivitetera i sig så finns det i verksamheterna vuxna som fångar upp barn och unga som lever i utsatthet, de som exempelvis har föräldrar som lever i missbruk. Personalen kan därmed bistå med psykosocialt stöd för dem med sin närvaro och genom samtal.

– Det viktigaste i vårt arbete med barn och unga är att erbjuda trygga mötesplatser där barnen får växa i självkänsla och vara med och påverka den verksamhet de deltar i. Att vi även ger möjlighet till möten mellan olika generationer är något som ofta saknas i vårt samhälle. Hos oss kan de unga också få utforska det andliga, något som barnkonventionen stödjer. Att kontinuerligt utbilda och stötta våra ledare är också viktigt, säger Ewa-Marie Kihlagård.

Idag har 13 av Frälsningsarméns kårer som bedriver barn- och ungdomsverksamhet kontakt med totalt över 30 skolor i närområdena. Tolv av dessa skolor har man kontakt med varje vecka. Kårernas medarbetare agerar rastvakter och extra resurser och erbjuder lek och läxhjälp. Barnen bjuds även in till fritidsgårdar, kollon, scoutverksamhet, körsång och annat.

Ewa-Marie Kihlagård påpekar att man inom Frälsningsarméns arbete med barn och unga nu riktar in sig mot just utsatta miljöer och områden. Ett nytt projekt är "Starta om" då man talar med ungdomar om porrberoende. Ett annat går under namnet "Kylskåpsradion" som är en pod med ett nytt avsnitt varje vecka. Syftet är att nå unga med goda värderingar via den och andra sociala medier.

År 2020 beräknas Barnkonventionen bli en del av svensk lagstiftning. I den ingår 54 artiklar om barns rättigheter i samhället och den 31:a artikeln säger att ett barn har rätt till fritid, lek och rekreation. Frälsningsarmén arbetar redan med Barnkonventionen som utgångspunkt i sina verksamheter för barn och unga men Karin Bondesson, samordnare för ITH, I trygga händer, som handlar om förhållandesättet gentemot barn, välkomnar att den nu blir lag.

– Vi har mycket verksamheter som rör barns fritid och det kan betyda jättemycket att få komma iväg på något av alla våra kollon eller någon annan av våra aktiviteter, säger hon.

Detta erbjuder Frälsningsarmén dem som fallit offer för människohandeln

Frälsningsarmén jobbar förebyggande mot människohandeln genom information, utbildning och opinionsbildning men också praktiskt genom att erbjuda tio platser för dessa utsatta på våra tre skyddade boenden, hjälp och stöd vid exempelvis polisanmälan och i asylprocessen eller möjlighet att på ett tryggt sätt återvända till hemlandet. Vi arbetar tillsammans med andra frivilligorganisationer men också globalt då Frälsningsarmén finns i 128 länder. EU-projektet Safe Havens är ett exempel på det och är ett samarbete med Frälsningsarmén och ECPAT i Holland.

Ensamkommande ungdomar kan delta i FFA, football for all, Global som under den påfrestande väntan på asylbeslut förutom fotbollsträningar kan delta i så kallad Life class som innebär coaching, undervisning och vägledning framåt för att lättare anpassa sig till livet här. Vi driver även boenden för den målgruppen och har uppsökande verksamhet för dem som i princip bor på gatan.

Vi hjälper utsatta att integreras i vårt samhälle. På Akalla kvinnocenter träffas ett stort antal nyanlända kvinnor för gemenskap, språkträning, aktiviteter av olika slag och där får de också lära sig om hur det svenska samhället fungerar. Vi har språkkurser och språkcaféer på många ställen runtom i landet. EU-centret på Kungsholmen i Stockholmen erbjuder förutom fika och gemenskap juridisk rådgivning och stöd av olika slag.

Teresia Jansson

Publicerat: 2018-06-29Skriv ut