Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Rapport om utsatta barn och unga

Fakta om utsatta barn och unga i samhället, hur Frälsningsarmén möter dem och vad Frälsningsarmén i sin verksamhet erbjuder utsatta barn och unga.

Foto: Jonas Nimmersjö

Läget, vad Frälsningsarmén ser

En hel del barn lever i ekonomiskt utsatta familjer i Sverige som följd av att de har sjuka eller arbetslösa föräldrar som kanske står utan a-kassa eller sjukpenning. Mest utsatta är exempelvis barn till ensamstående föräldrar, unga föräldrar och/eller föräldrar med utländsk härkomst.

Fakta barn i familjer med ekonomiskt bistånd

  • Antal barn i biståndshushåll under år 2018: 139 356 st (-3% sedan år 2017).
  • Antalet barn i hushåll med långvarigt bistånd år 2018: 50 031 st. (+ 1 % sedan år 2017 och har varit relativt konstant de senaste nio åren).

Källa: Socialstyrelsen

Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer blir oftare utsatt för mobbning, får sämre resultat i skolan och får inte tillgång till en meningsfull fritid på grund av kostnader för transporter, utrustning och övriga avgifter. Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa som inte sällan hör samman med oro för familjens ekonomi.

Källa: Rädda barnen med flera

Fakta: Psykisk ohälsa bland barn och unga

  • Andelen som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande är högre bland unga i åldern 16–24 år än bland andra åldersgrupper.
  • År 2018 uppgav 35 procent av de unga kvinnorna och 20 procent av de unga männen ett nedsatt psykiskt välbefinnande. År 2012 var motsvarande siffror cirka 25 procent, respektive 15 procent.
  • År 2018 uppgav 46 procent av kvinnorna och 33 procent av männen i åldern 16–24 år att de hade lätta besvär av ängslan, oro eller ångest. Denna andel har i flera år legat på ungefär samma nivå. Däremot har andelen unga som uppger svåra besvär ökat. Störst har ökningen varit bland unga kvinnor.
  • Högst andel med återkommande psykosomatiska besvär finns bland 15-åriga flickor, med 62 procent år 2017/18. Bland 15-åriga pojkar var andelen 35 procent. Lägst förekomst fanns bland 11- och 13-åriga pojkar där andelen låg runt 30 procent.
  • Andelen 13- och 15-årigar som uppger psykosomatiska besvär har ökat under 2000-talet, och vid mätningen 2017/18 sågs även en ökning bland 11-åringarna.
  • Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor som kom 2016 visade att det i hela världen är en relativt hög andel skolbarn som uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär. Sverige låg dock något över världsgenomsnittet och betydligt högre än andra nordiska länder.
  • Med psykosomatiska besvär avses psykiska eller fysiska besvär till följd av exempelvis stress såsom huvudvärk, magont, ryggont, yrsel, irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter.

    Källa: Folkhälsomyndigheten

Allt fler föräldrar med barn under 18 år hemlösa

Socialstyrelsens hemlöshetrapport som kom i november år 2017 visade att de som levde i akut hemlöshet under mätveckan var 5900 personer, vilket är en ökning med 1500 personer sedan år 2011 då en motsvarande rapport kom ut. Av dessa är 900 föräldrar med barn under 18 år och den gruppen har ökat med 60 procent. Det innebär att minst 24 000 barn har föräldrar som lever i hemlöshet, detta trots att Barnkonventionen lyfter fram barns rätt till en skälig levnadsstandard. http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet

År 2015 vräktes 472 barn från sina hem enligt Barnombudsmannen. År 2008 var siffran 716 så utvecklingen ser ut att gå åt rätt håll men fortfarande är det långt ifrån den nollvision som finns. I de kortsiktiga boendelösningarna som man kan bli erbjuden eller tvingas in i saknas det ofta plats för lek, likaså en lugn plats för vila och läxläsning. Alla dessa faktorer för med sig rädslor, känslor av otrygghet, oro för framtiden, stress och sömnsvårigheter. En följd är också att barn får svårt att delta i fritidsintressen på grund av alla flyttar, att ta hem kompisar och att prestera bra i skolan. Även behovet av läkarbesök kan bli eftersatta och en del barn kommer inte iväg till någon förskola under långa perioder på grund av alla flyttar.

Små barn får kanske inte tillräckligt med stimulans och hindras i sin utveckling när det kommer till motorik och språk, medan de äldre kan visa tecken på psykisk ohälsa som att de blir tillbakadragna, skamsna eller utåtagerande. Om föräldrarna mår dåligt påverkar det även barnen då rutiner och omsorgsförmåga försämras.

https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/inget_rum_for_trygghet_2016_final.pdf

Fler barnfamiljer i Stockholm med osäkra boendeförhållanden

En kartläggning av Stockholms stad visar att socialtjänsten under den aktuella perioden april månad 2019 hade kontakt med 364 barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden. Vid föregående kartläggning i januari 2017 var antalet 342 familjer. Ensamstående kvinna med barn är den vanligaste familjekonstellationen, 65 procent av målgruppen består av denna konstellation jämfört med 70 procent i 2017 års kartläggning. Konstellationen sammanboende par med barn (23 procent) utgör ungefär samma andel som 2017 då andelen var 22 procent.

Källa: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1968630

Barnombudsmannen kom den 21 mars 2018 år ut med rapporten ”Utanförskap, våld och kärlek till orten”.

Rapporten beskriver situationen för barn och ungdomar som växer upp i utsatta områden där det finns förhållandevis lågt ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. Det kan handla om ekonomi, boendemiljö, utbildning och hälsa, politiskt deltagande samt utsatthet för våld. Barnens berättelser ger en bild av en vardag där otrygghet, utanförskap, stökiga miljöer och hopplöshet inför framtiden blandas med en kärlek till den plats där man växer upp. Även barnen i glesbygdskommuner känner ett utanförskap och en hopplöshet inför framtiden.

Ur rapporten:

”Studier pekar på att ojämlikheten bland barn i landet ökar på flera områden. Det handlar exempelvis om skillnader i barns skolresultat, ekonomi och hälsa som är kopplade till bland annat var de bor. Nya siffror visar på de största inkomstskillnaderna i Sverige sedan Statistiska centralbyrån (SCB) började sina mätningar 1991. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten har varit god har inkomstklyftorna sedan 90-talet växt snabbare i Sverige än i de flesta OECD-länder. Den ökade ekonomiska ojämlikheten drabbar framförallt familjer med de lägsta inkomsterna som haft liten eller ingen ekonomisk utveckling. Det har inneburit att de fattigaste barnfamiljerna relativt sett har fått det sämre.”

Fyra utmaningar/problem som barnen visar på i rapporten:

  1. Utanförskap och brist på framtidstro:

    Både barnen i förorten och barnen i glesbygden uttrycker en känsla av utanförskap. Detta i sin tur leder till brist på framtidstro. Många har redan som barn tappat hoppet om att kunna få ett jobb. Barnen i glesbygden menar att de som tar besluten finns i storstaden och inte bryr sig om deras område. Barnen i förorten uttrycker att de måste flytta därifrån för att kunna få en bättre framtid.

  2. Låga förväntningar från vuxenvärlden: Barnen uttrycker att de vuxna de möter har låga förväntningar på dem. De vuxna tror inte att de ska lyckas få en bättre framtid. Om detta säger barnombudsmannen: ”Jag som barnombudsman kan inte acceptera att det finns barn i Sverige som möts av låga förväntningar från vuxenvärlden, oavsett var de bor. Om vi vuxna inte tror på barns förmåga och ger dem möjligheter att utvecklas kommer barnen att göra denna negativa bild till sin egen och anpassa sig efter den.”
  3. Oro och rädsla på grund av våld och kriminalitet: Flera barn berättar att de inte får gå ut och leka på sin gård på grund av att det kan vara farligt. Barn beskriver också hur de sett skottlossning, stenkastning och bilbränder. De uttrycker rädsla för våld och droghandel
  4. Otryggt och stökigt i skolan vilket leder till sämre förutsättningar för en god inlärning:

    Barnen beskriver hur bristen på lugn och ro i skolan gör att de har svårt att lära sig. De berättar också om trakasserier och om rädsla i skolan.

I rapporten framgår att barnens svar på problemen är att de vuxna och de som bestämmer behöver lyssna på barnen och ungdomarna, komma och se hur de har det samt göra barnen och ungdomarna delaktiga i lösningarna.

Barnombudsmannens förslag på åtgärder:

  • Säkerställ barnets rätt till skydd mot våld, kränkningar och trakasserier.
  • Anta en samlad nationell handlingsplan för att motverka våld mot barn.
  • Säkerställ likvärdig utbildning för alla barn.
  • Säkerställ kontinuitet och kvalitet i barnets lärande.
  • Skriv in i läroplanerna att alla skolor och förskolor ska informera barn och vårdnadshavare om den hjälp och det stöd barn har rätt till.
  • Stärk studie- och yrkesvägledningen i utsatta kommuner och förorter.
  • Stärk barnets rätt till delaktighet och en meningsfull fritid.
  • Säkerställ jämförbar statistik över barns levnadsvillkor.
  • Säkerställ att barn har likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter oavsett kön, bakgrund och bostadsort.
  • Skapa lokala forum för inflytande där barn kan söka medel för att förverkliga egna projekt och aktiviteter.

https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vart-arbete/arsrapporteringar/utanforskap-vald-och-karlek-till-orten-2018/

En slutsats i rapporten som påvisar att Frälsningsarmén har en viktig uppgift att fylla:

”Samtidigt ser vi hur barn som är delaktiga inom olika organisationer eller fritidsverksamheter känner en större tillit till samhället och en ökad känsla av att kunna påverka sin situation…En rik fritid med möjlighet till eget inflytande är viktig för barnens personliga välmående på en lång rad områden. Fritid bidrar till förbättringar inom hälsa, personliga relationer, samarbete, sociala kompetenser och identitetsutveckling. Trots detta visar en rapport från SCB att barn i socioekonomiskt utsatta familjer, barn med ensamstående föräldrar och barn till utlandsfödda föräldrar har en mindre aktiv fritid än andra barn.”

Fattigdom ökar risken att bli offer för människohandeln

Frälsningsarmén möter också de som lurats till Sverige för att här bli offer för människohandel såsom prostitution, tiggeri och arbete under slavlika förhållanden. Då de inte alltid vågar ta hjälp av myndigheter är Frälsningsarmén och dess nätverk ofta deras första kontakt. De som är extra sårbara för att utsättas för människohandel är asylsökande, papperslösa och ensamkommande unga.

Detta erbjuder Frälsningsarmén utsatta barn och unga

  • Familjecenter där barn och unga erbjuds samtal enskilt eller i grupp. Exempelvis Vårsol familjecenter och familjecentret i Göteborg. Även på kårerna brukar det finnas möjlighet till stödsamtal.
  • Utrednings- och behandlingshemmen/HVB-hemmen FAM-huset i Fristad, Borås, och Vårsol i Jönköping.
  • Ekonomisk stöttning i form av matkassar, presentkort på mat och hjälp med att täcka vissa utgifter hos ensamstående mödrar och deras barn, men även stöttning och avlasting på andra sätt.
  • Förskolor och öppna förskolor. Ofta med mindre grupper vilket bidrar till en lugnare miljö.
  • Babysång.
  • Fritidsgårdar, exempelvis Con Dios i Södertälje. Läxhjälp.
  • Fritidsaktiviteter till låg kostnad, såsom scouting, tjejkvällar, pyssel, möjlighet att lära sig spela gitarr, piano och brassinstrument, barn- och tonårskörer, brassorkestrar för barn med mera. Förra året fanns det 27 musikgrupper för barn.
  • Kollon och läger på en mängd orter för barn och unga men även för ensamstående föräldrar med barn, ibland med inriktning på exempelvis musik, sport eller äventyr. Det erbjuds sommarkollon men även kolloverksamhet under resten av året, ibland med övernattningar men också dagkollon. Även sportlovsläger/aktiviteter. Totalt var det år 2019: 27 scoutgrupper, 57 läger/hajker och liknande med totalt 1214 deltagare.
  • Utflykter för barn och unga och/eller ensamstående föräldrar med barn.
  • Familjemiddagar och familjegudstjänster.
  • Stödboendena Locus i Stockholm och Vårsol i Jönköping, för unga som behöver stöttning av olika slag.
  • Två skyddade boenden för kvinnor och män, ibland med barn, som utsatts för våld i nära relationer och för dem som fallit offer för människohandel.
  • Språkkurser/språkverkstäder för invandrare/flyktingar.
  • FFA, Football for all Global; fotbollsträningar, för främst asylsökande killar, på flera orter. Detta i kombination med ”Lifeclass” då de får stöd på olika vis och lär sig goda värderingar och om det svenska samhället. Syftet är att underlätta integration och göra dem till goda samhällsmedborgare och ge dem vuxna förebilder och en träffpunkt för att göra väntan på asylbeskeden till en meningsfull tid.
  • Projektet "Starta om" där man talar med ungdomar om porrberoende.
  • Kylskåpsradion”; en pod med nytt avsnitt varje vecka och syftet att nå unga med goda värderingar.

I en trygg miljö

Redan innan Barnkonventionen blev lag arbetade Frälsningsarmén med den som utgångspunkt i verksamheterna för barn och unga. I Barnkonventionen ingår 54 artiklar om barns rättigheter i samhället och den 31:a artikeln säger att ett barn har rätt till fritid, lek och rekreation.

Alla som kommer i kontakt med barn och unga inom Frälsningsarméns verksamheter ska gå utbildning i ITH, I trygga händer. Det är Frälsningsarméns riktlinjer för hur man bemöter barn och unga för att alla former av övergrepp ska förebyggas och förhindras. Personalen får även lämna utdrag från brottsregistret. All verksamhet är fri från alkohol och droger och kan bidra till att unga inte hamnar i kriminalitet eller annan destruktiv livsstil.

Text: Teresia Jansson

Publicerat: 2020-06-09Skriv ut