logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

"Nu vill jag bara ha lugn och ro"

En egen bostad gör enorm skillnad för en pensionär med ett handikapp. Efter många år i hemlöshet har Rune med hjälp av Frälsningsarméns sociala center vid Hornstull i Stockholm fått en lägenhet. ”Jag tror att livet blir bra nu”, säger han.

Rune är 66 år och pensionär. Han har tillbringat många år i hemlöshet. Ibland har han sovit utomhus, ibland hos kompisar eller bekanta. Eller som nu, i ett tillfälligt boende i Åkersberga, flera mil utanför Stockholm. Rune har en förlossningsskada som gör att han går illa och inte kan använda vänsterhanden.

När vi sågs på Frälsningsarméns sociala center på Hornstull i Stockholm för ett par månader sedan berättade han om sin utsatthet och hur osäkert det är att inte ha en bostad. Som handikappad har han dessutom blivit rånad och nedslagen flera gånger, både nattetid och på dagen. Men sedan dess har Rune fått hjälp.

Fick en enrumslägenhet med hjälp av kuratorn

-Maria här på centret har hjälpt mig, säger han med svag finlandssvensk brytning. Jag får en etta på Farsta bostadshotell och kan flytta in den här veckan. Tjugosex kvadratmeter på bottenplan bara för mig!

Lägenheten är visserligen ett ettårskontrakt via SHIS Bostäder som är Stockholm stads bostadssociala resurs, men Rune hoppas på förlängning.

Snårskog att söka bostad som hemlös ålderspensionär

Vägen till ett boende är lång och snårig, saknar man eget hem är det ironiskt nog extra svårt att agera gentemot beslutsfattare, biståndshandläggare och bostadsförmedlare. Som ålderspensionär gäller dessutom plötsligt nya regler när man söker hjälp. Här kan kuratorerna på Frälsningsarméns sociala center visa framåt och guida sina gäster genom snårskogen av regler och ge värdefulla kontakter med till exempel de sociala myndigheterna.

-Det är lätt att tappa sugen i det här, säger Rune medan han  plockar upp informationsskrifter och blanketter ur en brun läderväska som han fått på centret.

- Men kuratorn här var med mig hela tiden och motiverade mig. Man måste söka ekonomiskt bistånd för att kunna söka bostad - och jag fick avslag efter flera olika beslut, suckar han.

"Jag kan inte beskriva hur det känns att hålla egna nycklar i handen", säger Rune.

”Jag kan inte beskriva hur det känns”

Maria på sociala centret hjälpte honom att överklaga beslutet, Rune fick sitt bistånd och hade därmed rätt att söka bostad som pensionär. Och då lossnade det. Idag har han hämtat nycklarna till bostaden. Han plockar upp en nyckelknippa ur väskan och väger den i handen.

-Det här ... jag kan inte beskriva hur det känns att hålla egna nycklar i handen. Han ler med tandlös mun.

-Ja, det är helt tomt här inne säger han och pekar mot käken. Planen är att få mina tänder tillbaka så snart det bara går.

Hoppas kunna laga tänderna nu

Han berättar hur han tidigare föll illa eftersom benet inte riktigt hänger med. Han slog i marken med munnen före, protesen gick i flera bitar och kunde inte lagas. Nu ska han söka stipendium för att klara de 9000 kronor som en ny protes kostar med egenavgift. Han räknar med att få avbetala  dem med en tusenlapp varje månad ovanpå hyresavgiften på drygt 3500 kronor i månaden.

Tillvaron i Farsta hoppas han ska bli trygg. Han står med båda fötterna på jorden och vill bara ha lugn och ro.

”De är underbara här, skriv det”

Rune

-Jag är för gammal för rörighet, bråk och stök.  Blandar jag mig inte med folk så kanske jag slipper bli skjuten, säger han och skrattar.

Rune lägger ner sin nyckelknippa, som är fästad ett extra varv kring väskans handtag. Han reser sig och gör sig beredd att åka till skattemyndigheten vid Lindhagensplan. Han pekar på sina ytterkläder och berättar att allt är skänkt till honom från Sociala Centret.

-De är underbara här, skriv det. Jag är här med min kompis varenda dag. Det betyder så mycket.

Text och foto: Carina Tyskbo

Läs mer