Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Integration på kåren i Malmö

I Malmö får många flyktingar, främst familjer, hjälp hos Frälsningsarmén. Allt fler av dessa väljer att bli kårmedlemmar. Denna integrationsprocess har näst intill omvandlat kåren (församlingen) till en arabisktalande församling med bredd gällande både bakgrund och generationer.

Maher och Carmencita, numera gifta med varandra träffades på Frälsningsarméns kår i Malmö. Maher kom då som flykting från Syrien och Carmencita arbetade på kåren. Nu är de bägge anställda av Frälsningsarmén och ansvarar över en mottagning för asylsökande och nyanlända. Foto: Jonas Nimmersjö

Frälsningsarméns kår i Malmö har länge mött människor som flytt till vårt land och som har behov av olika slag. När den stora flyktingvågen kom år 2015 startades ett språkcafé med upp till 30-40 deltagare per tillfälle. Det finns inte kvar i samma form längre på kåren men däremot har det uppstått andra hjälpfunktioner.

Maher Bou Ezz kom hit som flykting och hittade till Frälsningsarmén där han fick stöd och så småningom anställning. Han blev medlem i kåren och gifte sig med Carmencita som arbetar med det sociala arbetet där. År 2016 initierade de två en mottagning för asylsökande och nyanlända. Då Maher är arabisktalande ansvarar han nu för integrationsarbetet i den gruppen och håller i en del undervisning, andakter och predikningar på sitt hemspråk. En stor del av de flyktingar som får hjälp hos Frälsningsarmén i Malmö är från länder som Syrien, Irak, Iran och Jordanien.

— Vi jobbar för stadens bästa. En kår brukar ju spegla staden den är i och här är det många från mellanöstern, säger Carmencita.

— Alla kulturer har sina sidor så det är jättekul och jag är jätteglad över att få uppleva detta, fortsätter hon.

Berättelser om våldtäkter, tortyr och flykt från krig

De hjälpsökande utgörs ofta av stora familjer eller frånskilda kvinnor med barn och man brukar börja med ett inledande samtal. Enligt Carmencita är det sällan behov av enbart mat och kläder. De som kommer vill gärna berätta vad som har hänt dem och hur dåligt de mår. Och när de kan göra det på sitt eget språk så känner de sig trygga och vågar öppna upp sig. Carmencita får höra om våldtäkter, tortyr och flykt ifrån krig. Ofta bär de asylsökande även på oro gällande framtiden, bostadssituationen och vårdnadstvister. En del ensamstående mödrar har stora svårigheter med sina söner som har trauman i bagaget och som är utåtagerande och riskerar att hamna i trubbel här.

Hjälp med kontakt med myndigheter

En viktig aspekt som ny i Sverige är att få förståelse för vårt samhälle och personalen på kåren kan hjälpa till i kontakten med Migrationsverket, Socialtjänsten, läkare och sjukhus, något som man också inom dessa instanser är tacksam för. Kåren samarbetar även med andra organisationer som är av nytta för målgruppen.

— Ofta har de vi möter en misstro mot myndigheter men vi hjälper dem att få förtroende för dem och förklarar vad exempelvis Socialförvaltningen gör och varför, säger Carmencita.

— De litar mycket på mig och min man, delvis för att Maher är arabisktalande och för att han är gift med mig som är svensk, fortsätter hon.

Många från dessa länder har blivit en del av kårens gemenskap och de flesta nöjer sig inte med att bli civilmedlemmar utan vill invigas till frälsningssoldater. Detta även om det är ett större beslut då man lovar lite mer i sina soldatlöften.

— De vi möter har ett behov av att tillhöra en grupp där de får dela sin tro i trygghet. Mitt i svårigheterna har de ett sammanhang, menar Carmencita.

— Och jag tror att det Jesus-relaterade och nåden betyder väldigt, väldigt mycket för dem. Att man får förlåtelse och en personlig relation med Jesus. Det är allvar för dem och en del tycker nog att soldat är det finaste man kan vara, fortsätter hon.

Carmencita och Maher i samtal med en hjälpsökande förälder.

Vill bli en internationell församling

Pandemin har fått kårens äldre att dra sig tillbaka så sett till nationaliteten på mötesbesökarna på sistone så har församlingen nästan omvandlats till en arabisktalande sådan. Men redan innan pandemin var 75 procent av medlemmarna från mellanöstern även om vissa är från Rumänien och Turkiet medan andra är spansktalande eller engelsktalande.

— Men vi har pratat om att bli en internationell församling för vi vill inte dela upp oss i olika delar utan vara så inkluderande som möjligt, säger Carmencita.

— Och våra äldre är otroligt fina, vi är så ledsna över att de inte kan vara med just nu. De och den arabisktalande gruppen älskar och betyder mycket för varandra, fortsätter hon.

Carmencita pratar om att kanske ha vissa moment under söndagarna på separata språk men att det samtidigt är viktigt att fira gudstjänst tillsammans som en familj. Flera av de arabisktalande är också ivriga att lära sig det svenska språket. Enligt Carmencita liknar inte kåren en traditionell kyrka numera. Kikar man in i köket exempelvis är det inte äldre damer man ser där utan snarare ett gäng killar.

— De är så generösa och ansvarsfulla och så glada för församlingen, säger Carmencita.

— Mottagningen vi startade för fyra år sedan har förändrat allt, fortsätter hon.

Bibelskola på arabiska och trafficking-centret Safe Havens

I samarbete med Ågesta folkhögskola drog kåren igång en bibelskola på arabiska i början av året och även om Corona-pandemin har gjort att en del träffar ställts in så pågår nu andra terminen med ett tiotal elever.

För ett år sedan startade Frälsningsarmén i Malmö trafficking-centret Safe Havens. Det är ett EU-projekt som stöttar människohandelns offer genom vägledning och information om deras juridiska rättigheter. Detta tillsammans med den kyrkliga, ideella föreningen Hela Människan/Noomi. Det har bland annat mynnat ut i att en grupp afrikanska kvinnor som väntar på uppehållstillstånd har fått en träffpunkt. Flera av dem har kristen bakgrund.

— De är så coola och häftiga tjejer! Det är svårt för dem men de har en sådan överlevnadsinstinkt och glädje. De imponerar på mig privat också med sin starka tro, sitt kraftfulla böneliv och sin sprudlande energi, utbrister Carmencita.

Asylsökande transsexuella är väldigt utsatta

Den grupp som har det absolut sämst, enligt henne, är asylsökande transsexuella. Ofta utsätts de för hot och hedersrelaterat våld och de kan inte räkna med hjälp från sina landsmän. De löper stor risk att bli offer för människohandel av sexuell karaktär. Carmencita menar på att de ofta klumpas ihop här så att de som fötts som kvinnor måste bo tillsammans med manliga HBTQ-personer.

— De blir väldigt utsatta och flera har fått fly från Migrationsverket. Det är fruktansvärt hur de har det, säger hon.

Kåren stöttar dem ekonomiskt med mat, kläder, hygienprodukter och med ett kontaktnät innefattande andra kyrkor, soppkök med mera. I soppköken är det viktigt att dessa personer känner personalen för att minska risken för hot från andra gäster. Speciella besökstider för dem är också ett alternativ för att öka tryggheten.

Marcus Andersson, ansvarig för kårens arbete bland döva och synskadade och själv synskadad hjälper en kvinna hur hon ska använda sin blindkäpp.

Hjälp till synskadade

Kåren möter även nyanlända som är synskadade eller på annat sätt funktionshindrade. Vuxna har inte rätt till hjälpmedel här om de inte fått uppehållstillstånd och därför delas blindkäppar ut till behövande som också får lära sig hur de används.

En utmaning tycker Carmencita är att de har så pass mycket olika hjälpinsatser på kåren.

— Det är lite spretigt för vi gör så mycket och det kan kännas lite jobbigt för att det är svårt att räcka till, säger hon.

— Men vårt kontaktnät är guld värt och vi kan inte göra allt men vi kan göra mycket tillsammans. Det är roligt och glädjande, fortsätter hon.

Tidigare hade man en friare utdelning av matkassar och kläder på kåren men pandemins framfart har lett till ändrade rutiner så numera får behövande boka tid. Gemenskapscentret, soppluncherna på onsdagarna och öppna förskolan har hållits stängda. Före pandemin erbjöds även praktikplats med möjlighet till språkträning på kåren. Nu har man fått dra ner på personal, vilket har påverkat verksamhetens omfång.

Text: Teresia Jansson

Hjälp någon som lever i utsatthet

SWISHA HÄR

Exempel på hur din gåva kan hjälpa

  • 50 kr - Kaffe och smörgås
  • 80 kr - Sängkläder för en natt
  • 150 kr - Mössa och vantar
  • 250 kr - En varm jacka
  • 500 kr - Liten matskasse
  • 1000 kr - Stor matskasse

swishbild.jpg Swisha till 900 48 05

Publicerat: 2021-01-12Skriv ut