logotype
Du kan minska hemlösheten - ge en gåva nu

Sagahemmet i Uppsala - stödboende och härbärge

Sagahemmet är ett stödboende med utslussningslägenheter, bostäder där man kan bo tills man är redo för att återvända till en egen bostad. Men Sagahemmet har också härbärge, ett så kallat akutboende, för kvinnor.

Ett vardagsrum på Sagahemmet i Uppsala. I rummet står det två mindre röda soffor runt ett soffbord i glas. och i hörnet av rummet står det ett akvarium. Mittemot sofforna står det en tv på en tv-bänk, och bredvid bänken står det ett vitrinskåp.
Frälsningsarméns stödboende Sagahemmet i Uppsala. Foto: Jonas Nimmersjö
Sagahemmets fasad. På gården står det cyklar uppställda vid ett cykelställ.
Frälsningsarméns stödboende Sagahemmet i Uppsala. Foto: Jonas Nimmersjö
Ett vardagsrum på Sagahemmet i Uppsala. I rummet står det två mindre röda soffor runt ett soffbord i glas. och i hörnet av rummet står det ett akvarium. Mittemot sofforna står det en tv på en tv-bänk, och bredvid bänken står det ett vitrinskåp.
Frälsningsarméns stödboende Sagahemmet i Uppsala. Foto: Jonas Nimmersjö
Sagahemmets fasad. På gården står det cyklar uppställda vid ett cykelställ.
Frälsningsarméns stödboende Sagahemmet i Uppsala. Foto: Jonas Nimmersjö

I Uppsala har Frälsningsarmén sedan 1893 haft arbete för att hjälpa hemlösa och fattiga. Arbetet med Sagahemmet i Uppsala startade 1966 och år 1989 flyttades boendet in i de lokaler man har idag. Sagahemmet är hyresgäst i en bostadsrättsförening i samma kvarter och på samma gård där Frälsningsarméns gamla härbärge låg.

Pandemin har förändrat verksamheten

Under coronapandemin har mycket av verksamheten förändrats, och man är mycket försiktig för att inte sprida smitta mellan boende eller till personalen.

Per Arenlid som är verksamhetschef på Sagahemmet. Han ler mot kameran. I bakgrunden hänger det en rosa blomväxt från en balkong.
Per Arenlid

– Det handlar om att hålla avstånd, avstånd i köket, ha färdigserverad mat, inga utflykter och ingen bilskjuts, berättar Per Arenlid som är verksamhetschef på Sagahemmet.

– Allt är paketerat, frukosten är färdiggjord, man får inte längre ta smör och pålägg själv. Det enda man tar själv är kaffe ur termos. Vi har avståndsmarkeringar inne, som visar hur nära man får gå sjuksköterska och personal och så.

I början så ställdes andakterna in, men man hade planer på att återinföra dessa genom att de boende sitter med avstånd från varandra i i två rum, och den som håller andakten står i mitten, i öppningen mellan rummen.

Karantänslägenhet

Det har varit fullt på boendet, och man har sedan sommaren 2020 en etta för boende med misstänkt smitta.

– Om en boende säger sig ha ont i halsen eller är förkyld, får den personen flytta in i den lägenheten och isolera sig och ombeds beställa tid för provtagning och får man ett negativt svar så kan man flytta tillbaka till sin egen lägenhet, berättar Per.

-Skulle det visa sig att personen har corona, så får personen stanna kvar i isoleringen tills den blir frisk, eller behöver sjukhusvård.
I de befintliga lägenheterna bor det flera personer, med egna låsbara rum, men de delar kök och toalett. Därför har det varit viktigt att få till lösningen med karantänslägenheten. Rent ekonomiskt missar man två placeringar genom att ha denna tvåa som karantänslägenhet, men man tar hellre den kostnaden än drabbas av smitta som sprids i boendet och till personalen.

När det gäller akutboendet, så släpper man inte in personer med symptom. I övrigt har man infört försiktighetsåtgärder för alla. De som kommer in utifrån måste börja med att tvätta händerna. Och om möjligt så får gästerna sova i varsitt rum. Som mest tar man emot fyra gäster per natt, då är det två i varje rum, men med avstånd mellan sängarna.

Hittills har ingen boende visat sig smittad även om de vid symtom har använt isoleringslägenheten. Dock har fem i personalen testats positivt men två av dem är tillbaka i tjänst.

Halvvägshus i Uppsala

Uppsala kommun har bett Sagahemmet att inrätta ett motivationsboende, alltså boende för personer som gått igenom behandling, som ett tolvstegsprogram eller liknande och som är i behov av tillfälligt boende i väntan på jobb och egen bostad.– Detta ställer högre krav på oss som jobbar, säger Per Arenlid. När det gäller samtalsgrupper, hjälp med arbetsförmedling och bostadsökning. Men vi står nu i startgroparna för detta och väntar  på beslut från kommunen. På sikt vill vi förändra Sagahemmet.

Per Arenlid kallar detta för ett Halvvägshus i miniformat och de planerar att använda ett av de fyra våningsplanen eller den största lägenheten för detta.

Socialtjänsten i Uppsala

Sagahemmets stödboende vänder sig i första hand till människor som på grund av missbruk eller psykosociala orsaker blivit bostadslösa. Verksamheten ger gästerna ett aktivt stöd i boendet. En del har bott på stödboendet i många år. Andra bor där mycket kortare tid.

– Men det beror mycket på hur livet ser ut utanför, säger  Per Arenlid. Någon har familj, men bor på stödboendet en tid för att sedan åka tillbaka till sin familj. Andra kanske har en lägenhet som står och kostar pengar. Och när de tycker att det är dags, eller när Socialtjänsten tycker att ”nu är det dags för dig att flytta tillbaka”, då gör de det.

Det är Socialtjänsten som bestämmer, berättar Per. På stödboendet har man satt en tidsgräns på max fem år, men det finns de som bott där längre.  Det finns också de som bara bor där i exempelvis tre månader. Per säger att det är den ansvarige handläggaren på Socialtjänsten som beviljar tiden.

Hjälp med praktiska saker

Sagahemmet har ett stort samarbete med de sociala myndigheterna i Uppsala och alla boende har en handläggare på socialkontoret. Det finns ett stort problem när det gäller utflytt från boendet. Att Uppsala är en studentstad med många studenter gör det inte lättare att hitta små billiga lägenheter.

– Vi kör aldrig ut någon härifrån, säger han. Det är Socialtjänsten som köper vår tjänst, som bestämmer tiderna. Vi gör vårt bästa för att hjälpa de personer som bor här, och det gör vi genom att hjälpa till så mycket som möjligt med kontaktmannaskap, hur man ställer sig i bostadsförmedling, skaffar e-post adress, hur det går till att söka jobb.

Nolltolerans på alkohol och droger

På Sagahemmets stödboende ger man även råd och tips till de boende hur de ska kunna behålla sin nykterhet och drogfrihet. Sagahemmet är inget behandlingshem utan ett stödboende för män och kvinnor och ett härbärge för kvinnor. Men personalen som arbetar där har stor erfarenhet av arbete med personer med missbruk.

– Vi har nolltolerans på alkohol och droger på stödboendet, säger Per Arenlid. Vi har dagliga utandningsprov och stickprov på narkotiska preparat. Sedan har även Socialtjänsten krav på en del av dem som bor här att de ska lämna prov på deras enhet ett par gånger i veckan. Men det är inget som hindrar oss från att ta stickprov, eller att ta prov vid misstanke.

– Är det då så att man blåser positivt vid utandning, eller lämnar ett positivt urinprov, då får man lämna stödboendet och komma tillbaka när man kan påvisa att man är nykter och drogfri, säger Per Arenlid. Och om någon missköter sig så ”larmar” vi till Socialtjänsten och har vi ett möte med dem. Antingen blir det uppstyrning, eller så är det så att det här stället inte passar för just den personen.

Härbärget för kvinnor

Den första januari 2019 öppnades Frälsningsarméns härbärge för kvinnor på Sagahemmet i Uppsala. Året innan hade Uppsala kommun sett att behoven för akutboende när det gäller män inte var så stort att det behövdes två härbärge, därför sade man upp avtalet med Sagahemmet. För män hade man tio platser och för kvinnor har man idag två trebäddsrum.

– Det är inte samma tryck när det gäller kvinnor, säger Per Arenlid. På härbärget för kvinnor som kommunen drev i Librobäck hade de bara fyra platser. Men det föll sig naturligt att när vi hade två rum med en hall och en toalett på härbärget att vi inrättade det på det sätt vi gjorde.

Ett av härbärgets rum med tre bäddar. I rummet står det två svarta stolar.
Ett av härbärgets rum med tre bäddar.

Dörrarna till akutboendet har öppet från 18:30 till 22:30, därefter släpper man inte in någon. Det går inte att boka platser utan det är först till kvarn som gäller. Det finns inget krav på nykterhet, men de som kommer måste vara någorlunda nyktra och talbara och är de för stökiga och bråkiga släpps de inte heller in. Det finns också krav på att droger, alkohol eller tobak inte får tas med in på boendet. Därför måste alla som kommer in till akutboendet passera en sluss, där de får lämna sina tillhörigheter i en plastlåda som de inte har tillgång till när de är på boendet. Möjlighet att duscha finns för den som vill. Är man på akutboendet, får man inte gå ut utanför dörrarna förrän på morgonen när man lämnar boendet. Nattgästerna får vara kvar fram till klockan 12 på lördagar och söndagar.

Måltider på Sagahemmet

Varje dag inleds med en morgonandakt med efterföljande frukost, de spelar en andlig sång, läser en text och avslutar med bön.

De som bor på stödboendet får äta lunch varje dag klockan 12, för 40 kronor som de måste betala i förskott. De har även möjlighet att få en enklare frukost på morgonen, te eller kaffe med en ost- eller skinksmörgås. Övriga måltider ansvarar de för själva i sina lägenheter. Ibland serveras det någon kvällsmacka, beroende på tillgång.

Kvinnorna på härbärget får middag och senare på kvällen en kvällsmacka med kaffe eller te. På morgonen innan de måste lämna akutboendet klockan 7:30 får de frukost.

All mat som serveras är i dag färdigserverad på tallrikar, smörgåsarna är redan bredda och vid måltiderna sitter de max två personer per bord, på varsin sida, med plexiglasskärm som delar bordet på mitten.

Sagahemmets matsal. I matsalen står det flera bord med stolar och på varje bord står det en lampa. I bakgrunden syns ett stort fönster med gröna blomväxter.
Matsalen på Sagahemmet.

På torsdagar hade man före pandemin återvändardagar för dem som har bott på Sagahemmet tidigare men flyttat ut. De får då komma dit, äta lunch och vara där så länge de vill. Och de får en matlåda med sig hem. Dessa träffar har dock lagts på is från mars 2020.

– Före pandemin hade vi också olika aktiviteter, till exempel matlagningskurs varannan vecka, utflykter, pingis på Frälsningsarméns kår (församling) en gång i veckan, grillkvällar både på Sagahemmet och på kåren, och gudstjänstbesök, berättar Per Arenlid. Men allt detta är i stor sett lagt på is på grund av pandemin.

Kontaktpersonens ansvar

Alla boende på Sagahemmets stödboende har en kontaktperson och en reservkontaktperson i personalgruppen. Kontaktpersonen har huvudansvar för den boende och ska göra genomförande-planer. Per menar att det finns inget som säger att det är just kontaktpersonen som måste ha den bästa kontakten med den boende.

– Men det är den personen som har ansvaret för månadsrapportering till Socialtjänsten, kontaktmanna-samtal, genomförande-planer, att följa uppdraget, att skriva journaler och sådant, säger Per Arenlid. Det är kontaktpersonens ansvar att allt som vi erbjuder blir gjort.

När två i personalen arbetar parallellt under dagen kan den ena ägna sig åt sitt kontaktpersons-arbete, både administrativt samt sitta och prata med den de är kontaktperson för. Den andra personen är serviceperson i huset och lämnar ut nycklar och sådant.

Kvinnorna är oftast inte missbrukare utan bostadslösa på grund psykisk ohälsa

På boendet är det två personer som ansvarar för natten. En anställd som är vaken hela natten och en som sover i jourlägenheten på plan fyra i trappuppgången.

– Om man får problem så ringer man i första hand till sin kollega för att få hjälp, berättar Per Arenlid.

Ofta är det inga problem på nätterna menar han.

– De kvinnor som kommer hit är ofta så tacksamma. Och har de varit här några gånger så vet de att här får de vara i fred. Här får de mat och får sova i lugn och ro, säger Per.

Per berättar att fler av de kvinnor som kommer till härbärget inte är missbrukare utan bostadslösa på grund psykisk ohälsa. Dagtid kan man finna dessa kvinnor i något centrum, på bibliotek eller på pendeltåg.

– Det är blandat både missbruk och psykisk sjukdom som kommer hit, säger Per. Men man kan säga att det är svårt att få hit kvinnor som bara har ett missbruk. Vi försöker vara vaksamma på dem och märker vi något, om vi ser några behov hos kvinnorna så kontaktar vi Socialtjänsten för vidare handläggning. Om vi ser någon som farit riktigt illa och blivit utsatt för något är det viktigt att det förs vidare till Socialtjänsten.

Försöker fånga upp kvinnorna även dagtid

– De här kvinnorna som besöker oss har ingenstans att vara, man åker pendeltåg och kanske sitter på biblioteket och så, säger Per Arenlid i en intervju med Lisa Selander P4 Uppland.

På Sagahemmet vill man därför erbjuda kvinnorna något annat och har med tillsammans med Frälsningsarméns kår i Uppsala börjat med dagverksamhet för dem. En eller två personer från kåren möter upp kvinnorna när de lämnar Sagahemmet. Och kan sedan försöka hjälpa dem med den hjälp de kan behöva som att söka försörjningsstöd eller hitta bostad.

– Flera av de kvinnorna vi har haft är lite under radarn på det sättet. De går i sin ensamhet på dagarna. Det är dem vi försöker fånga upp. Och det har vi gjort några gånger. Så några av de tjejer eller kvinnor vi har haft har också fått hjälp med bostad eller annan omsorg som de behövt, berättar Per Arenlid för P4 Uppland.

Etisk rådgivare - kaplan

Sedan drygt ett år finns även en kaplan på plats som arbetar som etisk rådgivare och knyter en del av de boende till kåren. Ambitionen är också att kaplanen ska ha en samtalsgrupp på Sagahemmet med kristna förtecken. Till exempel att utifrån en bibeltext reflektera över vad som kommer upp. Vidare och när tid finns deltar kaplanen i Sagahemmets dagliga arbete.

Fakta - Frälsningsarméns sociala arbete i Uppsala

  • 1893 Kåren i Uppsala öppnar en slumstation
  • 1966 Härbärget Sagahemmet öppnas
  • 1989 Sagahemmet får nya lokaler
  • 1994 Sagahemmet öppnar natthärbärge i modernare form
  • 2018 Härbärget stänger för män
  • 2019 Härbärget öppnar för kvinnor
  • 2021 Halvvägshus i miniformat (enligt önskan från kommunen)

Denna artikel publicerades första gången 2019-10-30.

Läs mer