Stödboendet har nolltolerans
Natthärbärget är ett lågtröskelboende, för dem som akut behöver tak över huvudet. Stödboendet är mer för dem som vill förändra sin situation därför råder det nolltolerans mot droger och alkohol på där. Man har 13 platser och två utslussningslägenheter.
– De boende beviljas tillstånd att bo där från en månad till flera år, berättar Tiina. Men då det är svårt att hitta boende är det många som bor kvar länge. Behovet för de boende att bo här omprövas regelbundet, man har uppföljningsmöten med socialsekreterare och personalen på Klippangården.
Samarbetet med Sundsvall kommun har flera år på nacken och relationerna är goda, berättar Tiina.
– Kommunen ser Klippangården lite som sin egen institution.
På stödboendet har de boende egna rum med egen dusch och toalett. All mat serveras i matsalen och kocken Peter Fischer lagar tillräckligt med mat så det räcker till nattgästerna på akutboendet som kommer senare på kvällen. De boende får frukost, fika, lunch, fika, middag/kvällsmat och frukt. På gården finns en permanent grill, gasol-grill/fat som ibland används för gemensam grillning och där finns också en eldkorg för värme och extra mysfaktor. Gården har dessutom två växthus, ett för odling och ett för att sitta i utan att bli blöt av regn. För de boende arrangeras många aktiviteter.
– Ibland spelar vi brännboll på en plan i närheten, berättar Tiina. Vi gör utflykter i mindre grupper, som ett besök på bilmuseet i Härnösand, vi åker på fisketur ibland, vi går på julkonserter på tonhallen, spelar bowling med mera.
De två lägenheterna är mer självständiga. De boende har samma kontrakt med nolltolerans mot droger och alkohol, men de har egna kök, samt tvätt- och torkmöjligheter. De får sköta sitt hushåll själva, dock har de fortfarande stöd från Klippangården.
– De är välkomna i verksamheten, säger Tiina. Men de ska vara självgående. Ibland kan de bli bjudna på mat. Tanken är att de ska sköta allt självständigt. Fungerar det inte, så får de ansöka om hemtjänst. De ska få det de behöver för eget boende.
Man har regelbundna tester och utandningsprover. Har de varit på stan då blir det alltid ett utandningsprov, ibland blir det även urinprov.
– Även besökare måste blåsa ibland, avslöjar Tiina. Det blir många tester varje dag. Problematiken de har är att de har ett missbruk i bagaget och deras bostadssituation. Kan de inte ta reglerna vi har då får de bo någon annanstans.
Men Tiina säger att det aldrig varit några bekymmer för de som kommer hit vet om sin problematik. Och i utredningar som gjorts av socialsekreterare har de flesta själva ansökt om placering på Klippangården. Ibland kommer personer på studiebesök tillsammans med en socialsekreterare för att se om boendet är något för dem. Men många känner redan till boendet menar Tiina Svelander.
Kaplan på Klippangården
Två dagar i veckan, tisdagar och fredagar är Ulrica Karlsson från Frälsningsarméns kår i Sundsvall på Klippangården. Kåren brukar även ha gudstjänster på Klippangården och personalen på Klippangården får vid behov besöka kåren för att lära sig mer om Frälsningsarméns arbete.
Text och foto: Jonas Nimmersjö
Fakta Klippangården
- 1948 byggdes Klippangården
- 1981 gjordes det till ett stödboende
- 2019 byggdes två utslussningslägenheter på gården
- 13 platser på stödboendet
- 2 utslussningslägenheter
- 8 platser i natthärbärge vintertid varav två är för kvinnor
- 6 platser i natthärbärge sommartid varav två är för kvinnor