Mammor och barn tvingas fly sina hem

Maja är bara sju år. Vi mötte henne alldeles nyligen. Tillsammans med sin mamma Hanna hade hon tvingats fly från sin pappa. För med alkohol i kroppen var Majas pappa inte snäll.

Åratal av psykiskt och fysiskt våld hade tvingat Hanna in i en sjukskrivning. Med bara några kronor på kontot hade hon inte råd att köpa mat.

– När vi mötte Maja och Hanna var de hungriga. Och det var bara dagar kvar tills elen skulle stängas av, berättar Frälsningsarméns medarbetare på den lokala kåren.

För Maja hade hela livet kastats omkull. Hon hade lämnat alla sina vänner och sin gamla skola. Nu levde hon och mamma med skyddad identitet på annan ort.

– Mamma är rädd att pappa ska hitta oss, förklarade Maja när hon satt med mamma Hanna vid fikabordet på Frälsningsarmén.

Barnen som flytt sina hem saknar det kompisarna tar för självklart

Att fler mammor och barn lever i våldsamma relationer bekräftas även av BRIS – Barnens rätt i samhället. Enligt BRIS ökade samtalen från barn om fysiskt våld med hela 52 procent mellan sommaren 2024 och 2025. Av det totala antalet till BRIS handlade cirka 16 procent om våld, övergrepp och kränkningar, enligt organisationen.

För de barn som tvingats fly från sina hem och byta skola är vardagen ofta väldigt tuff. Deras mammor gör allt de kan för att skapa en trygg vardag. Men en kraftigt begränsad ekonomi gör att barnen får betala ett högt pris i vardagen.

– De kan sakna saker som deras kompisar tar för självklara, som kläder, skor och mobiltelefon. Och de har inte möjlighet att följa med på aktiviteter eller utflykter. Det blir ganska snabbt ett utanförskap, berättar Annika Dahlberg, familjekonsulent på Frälsningsarméns Kår 393 i Stockholm.

Gemenskap och aktiviteter – för både mammor och barn

För den här gruppen kan Frälsningsarmén göra stor skillnad. Barnen som kommer till de lokala kårerna får följa med på roliga aktiviteter, läger och kollon. Och storleken på föräldrarnas plånbok är inte viktig.

– Jag märker att föräldrarna gör allt de kan för att barnen ska få en så bra uppväxt som möjligt. Men det är klart att ekonomin begränsar. Då känns det roligt att kunna erbjuda barnen gemenskap och roliga aktiviteter tillsammans med kompisar, säger Annika.

Gemenskapen på kåren är viktig även för mammorna, konstaterar Annika.

– Många kommer inte bara för att få ekonomisk hjälp, utan också för att det finns en gemenskap. Det betyder mycket att få komma till en plats där man kan känna lite frid.

”Barnen tvingas leva med konsekvenserna varje dag”

För den som varit utsatt för våld kan en fridfull plats vara avgörande. Våldet upphör nämligen sällan i samband med att relationen bryts. Hot, kontroll, trakasserier och andra former av så kallat eftervåld kan fortsätta under lång tid. Det kan handla om hotfulla meddelanden via sociala medier, telefon och mejl. Men kvinnorna kan också bli uppsökta där de befinner sig.

– Det tar liksom inte slut. Du blockerar, men då skapar de nya konton. De hittar sina vägar och använder alla sätt de kan för att fortsätta med hot och trakasserier. Ibland kan de stå precis där du är, men så långt bort att det fortfarande är lagligt, berättar Micéla, som är socialkonsulent på Frälsningsarmén Södra Vätterbygden.

Många mammor och barn tvingas in i ett liv med skyddad identitet. I andra fall får de våldsamma männen kontaktförbud. Men det är inte alltid skyddsåtgärderna hjälper. Både mammorna och barnen lever i en osäker och otrygg vardag, och de är ständigt på sin vakt. Livsutrymmet krymper – även för barnen, konstaterar Micéla.

– Barnen har inte valt det här. Men de får leva med konsekvenserna varje dag, säger hon.

Hjälpen från samhället räcker inte fram

Långa väntetider och stelbent byråkrati gör att många kvinnor som lämnat en våldsam relation inte får den hjälp de behöver. Det är då de i stället söker sig till Frälsningsarmén.
– Det är tyvärr väldigt vanligt att de inte får hjälp i tid. För den som har små marginaler kan en utdragen handläggningstid på Försäkringskassan göra att man står helt utan pengar till mat, hyra och elräkningar, förklarar Micéla.

Och om någon har swishat en liten summa för att hjälpa kan myndigheterna räkna det som inkomst, vilket kan leda till avslag på en ansökan och ytterligare väntetider.
– Resultatet blir att människor som söker hjälp i tid ändå hamnar i skuld och akut ekonomisk kris. I värsta fall leder det till att mammor och barn blir vräkta, konstaterar Micéla.

Socialkonsulenten: ”Vi fångar kvinnorna innan hela livet rasar”

Akuta matkassar, matlådor, presentkort, blöjor, kläder och ibland även stöd till en elräkning är några av verktygen Frälsningsarmén har i verktygslådan.

– Vi försöker fånga kvinnorna innan hela livet rasar. En liten tillfällig insats kan innebära att de kan komma på fötterna igen, berättar Micéla.

Precis så var det för Hanna och Maja. En betald elräkning och ett par matkassar kunde avvärja den akuta ekonomiska krisen. Nu har de dessutom hittat en större familj på den lokala kåren. Människor som lyssnar, bryr sig och kan avlasta lite ibland. Och Maja har träffat flera nya kompisar.

– Vi är så tacksamma för att vi fick möta människor som bryr sig om oss. Utan hjälpen från Frälsningsarmén vet jag inte var vi hade varit, säger Hanna.