Många äldre lider av fattigdom, oro och ångest

Svenska pensioner utvecklas sämre än grannländernas

Varje år gör EUs statistikorgan Eurostat en beräkning av hur ländernas pensionärer har det ekonomiskt. Enligt EU så riskerar den som har en pension som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i respektive land att hamna i fattigdom. Gränsen för Sverige ligger på 12 550 kronor. År 2020 hade Sverige 316 000 äldre som löper risk för fattigdom, vilket motsvarar 15,3 procent. Det är en försämring jämfört med de två tidigare åren.

— Tragiskt att Sverige fortfarande har dessa höga siffror. Våra pensioner både är och utvecklas förhållandevis svagare än i våra grannländer, säger Eva Eriksson, SPF Seniorernas förbundsordförande, till medlemstidningen Seniorerna.

Allt fler män får sämre ekonomi

Risken för fattigdom ökar nu snabbare bland män i åldern 65-74 år. Tidigare var kvinnor överrepresenterade i den gruppen men nu har det jämnat ut sig mellan könen. Enligt SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson kan siffrorna påverkas av om fler män är ensamboende numera. Även yngre pensionärer, som i genomsnitt arbetat mer och längre än de äldsta, tenderar att få det sämre ekonomiskt. En förklaring är att pensionerna inte följer löneutvecklingen, menar Anna Eriksson.

— Pensionerna blir i genomsnitt allt lägre som andel av slutlönen för varje ny årskull, säger hon till Seniorerna.

Mer än dubbelt så många kvinnor är fattigpensionärer

Sett bland samtliga åldersgrupper över 65 år är mer än dubbelt så många kvinnor fattigpensionärer jämfört med män. Den mest utsatta gruppen är ensamstående kvinnor som tidigare varit föräldralediga och/eller haft lågavlönade jobb. Risker för fattigpensionärer är att det kan vara svårt att få en bra, anpassad, bostad, vilket kan leda till fallskador. Det kan också orsaka isolering, ofrihet och svårigheter att komma ut och träffa släkt och vänner.

Var tredje pensionär lider av ängslan, oro eller ångest

Förutom bräcklig fysisk hälsa hos många äldre lider ungefär var tredje pensionär av återkommande känslor av ängslan, oro eller ångest. Margda Waern är överläkare i psykiatri och professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hennes forskning berör självmord med ett särskilt fokus på äldre. Enligt henne finns det flera orsaker till att äldre mår dåligt psykiskt. Speciellt den fysiska hälsan spelar en jättestor roll i sammanhanget, menar hon.

— Får man en blödning eller propp i hjärnan så uppkommer förändringar som kan leda till depression och då är ångestsymtom vanliga. Utöver den direkta hjärnskadan tillkommer psykologiska reaktioner, exempelvis oro kring hur man ska klara av vardagen. Den stigande åldern i sig påverkar också hjärnan och gör att man lättare utvecklar depression, säger hon.

— Sen kan det finnas många saker som gör livet tufft på äldre dagar som att man förlorar nära och kära. Sorg och ensamhet är starkt kopplat till ångest och en del oroar sig för sin dåliga ekonomi. Gapet mellan dem som har det bra och inte har det så bra växer i Sverige, fortsätter hon.

Problem med alkohol

Vidare tar hon som exempel att en del äldre kanske är rädda för att de ska ramla eller bli överfallna om de går och handlar, vilket kan leda till att de inte kommer ut så mycket och då påverkas både den fysiska och psykiska hälsan negativt. Hon nämner också att många pensionärer har en hög alkoholkonsumtion som en följd av att de känner sig ensamma och utsatta. Samtidigt gör den stigande åldern att kroppen inte tål alkohol på samma sätt som tidigare och en del personer äter dessutom mediciner som i kombination med alkohol ger biverkningar och komplikationer.

Fler män som tar livet av sig

Årligen tar omkring 50 personer i den äldre målgruppen sitt liv i Sverige, ofta som en följd av att man lider av ensamhet. Av dessa utgörs största delen av män som passerat 80 år. Margda Waern tror att kvinnor ofta har ett bättre socialt nätverk och att de också är bättre på att ta vara på det. En kvinna ringer kanske en väninna, vårdcentralen eller psykakuten och om hon avsiktligt tagit en överdos av något så ringer hon ofta ambulansen efteråt.

— Män kan ha svårare att söka hjälp och om de har bestämt sig för att deras liv inte går att leva så går de ofta snabbt till handling och inte sällan handlar det om att de hänger sig. De har en tendens att agera utan att tänka på att det finns andra alternativ, säger Margda Waern.

Män är mer benägna att känna skam när de söker hjälp

Hon berättar också om en forskare som beskrivit hur kvinnor är vana att gå in i och ur olika roller under sin livstid; först handlar tillvaron kanske främst om karriären, sen om barn och mammarollen och senare lägger de kanske mycket tid på att ta hand om sina åldrande föräldrar. På så vis har de ett mer flexibelt förhållningssätt till vilka de är och vad livet för med sig.

— Män har en roll som kanske inte förändrar sig så mycket under livets gång och när de sen blir gamla så tvingas de in i en ny roll då de måste hitta lösningar för att livet ska fungera. De är mer benägna att känna skam när de söker hjälp inom vården och hemtjänsten exempelvis, säger Margda Waern.

Vardagen för många äldre påverkad av pandemin

Vardagen under pandemins första vår och sommar har påverkats för sju av tio äldre personer boendes i Stockholm. Det visar en stor enkätundersökning gjord av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. ”Livet under första vågen – Vardagen under coronapandemin för personer 70 år och äldre i Stockholm” visar att de sociala kontakterna har blivit färre och den vardagliga fysiska aktiviteten har minskat. För många har den psykiska hälsan påverkats negativt.

— En stor andel upplever besvär av ensamhet, oftare nu än före pandemin och framför allt kvinnorna, säger Åsa von Berens, en av utredarna bakom rapporten.

Kvinnor mer drabbade

Kvinnor kände sig också i större utsträckning begränsade i sina aktiviteter och led mer av att inte få träffa nära och kära. Så många som 25 procent upplevde inte vardagen som meningsfull. Vanligast var det bland ensamboende och personer över 85 år. Dessa har även haft mindre benägenhet att ställa om till utomhusaktiviteter och har på så vis blivit mer isolerade. Undersökningen visade också att 15 procent av männen och 25 procent av kvinnorna hade tecken på depression. Pandemin kan ge konsekvenser på lång sikt, menar Bettina Meinow, Äldrecentrums utredare, som deltagit i arbetet med rapporten.

— Ju längre ensamhet och depression pågår, desto svårare kan det vara att ta sig ur det. Och ju längre man är stillasittande desto större konsekvenser får det, speciellt när man är äldre, säger hon.

— Man har ju olika förutsättningar och förmågor, och olika hälsotillstånd som gör det olika lätt eller svårt att komma tillbaka efter pandemin, fortsätter hon.

Text: Teresia Jansson