logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

Vår missbruksvård

"Så länge det finns en drinkare kvar - vill jag kämpa!" Det berömda citatet kommer ifrån Frälsningsarméns grundare William Booth. Detta är berättelsen om Frälsningsarméns missbruksvård genom tiderna.

Det går inte att berätta om Frälsningsarméns missbruksvård och hur den startade utan att först sätta sig in i hur det såg ut med alkoholkonsumtionen i Sverige de sista decennierna på 1800-talet. Alkoholmissbruket var utbrett i landet. Under århundraden fanns en tradition att arbetare vid jordbruken fick hela eller delar av lönen i form av brännvin. Det var enkelt att bränna sprit från säd och potatis som var huvudgrödorna i det svenska lantbruket.

Frälsningsarmén startade i slutet av århundradet, och ungefär samtidigt startade de första begränsningarna på alkoholpolitikens område, bland annat en 'prototyp' till systembolag i Göteborg. Många insåg att svenska folket höll på att supa ihjäl sig och ville göra något åt det. Restriktioner infördes och några årtionden senare började det statliga monopolet kontrollera försäljningen av alkohol.

Helnykterhet - en del av Frälsningsarméns programidé

Nykterhetsrörelsen startade ungefär samtidigt och av flera skäl var det då naturligt att Frälsningsarmén hade helnykterhet som en del av sin programidé. Många av dem som blev frälsta och anslöt sig till Frälsningsarmén blev omvända från ett liv i alkoholmissbruk eller en kraftig överkonsumtion av alkohol och aversionen mot alkoholen och dess konsekvenser var stor. Nykterhetsrörelsen, med den utbredda godtemplaridén, organiserade som mest nästan tio procent av svenska folket.

Tidigt insåg Frälsningsarmén vikten av att hjälpa de män som var drabbade av alkoholens skador. Det blev naturligt så eftersom flera av dessa män blev frälsta och fick sina liv förvandlade. Kvinnors missbruk var inte lika offentligt och utbrett och blev heller inte uppmärksammat förrän långt senare. Så kallade ungkarlshem inrättades, där merparten av gästerna hade problem med sitt alkoholmissbruk.

Ungkarlshemmen - dåtidens akutboenden och härbärgen

År 1891 starta de det första ungkarlshemmet i Gamla Stan i Stockholm och vid sekelskiftet fanns liknande hem i Gävle, Göteborg, Malmö, Norrköping och Örebro. Senare startade liknande verksamhet även i Helsingborg och på några andra platser. Dessa ungkarlshem skulle vi idag kalla för akutboende eller härbärgen.

En del av männen hade arbeten och en del var arbetssökande. Så gott som samtliga hade överkonsumtion av alkohol eller alkoholmissbruk. Blandmissbruk av alkohol och narkotika liksom dubbeldiagnos, konstaterat missbruk och samtidigt en psykiatrisk diagnos, fanns inte.

På ungkarlshemmen fick männen förutom tak över huvudet och en skön säng, ofta hjälp med att underhålla sin hygien, ekonomi och rena kläder. På några ställen fanns tillhörande vedgårdar, där männen kunde få dagsarbeten att hugga ved som bidrag till sin försörjning. Det handlade helt enkelt om ADL-träning /Activities of Daily Living/.

Frälsningsarmén blev pionjärer inom missbruksvård

År 2012 fyllde Frälsningsarméns behandlingshem Kurön 100 år. Det var år 1911 som anläggningen på en ö i Mälaren inköptes och ett behandlingshem för alkoholmissbrukare startade där år 1912. När Kurön startade hade Frälsningsarmén redan bedrivit verksamhet för missbrukare i mer än tjugo år. Frälsningsarmén blev helt enkelt några av pionjärerna inom svensk missbruksvård. När staten skulle öppna sin första vårdanstalt för missbrukare på Venngarns slott år 1916, reste en delegation av riksdagsmän och experter ut till Kurön för att undersöka hur missbruksvård kunde bedrivas.

Sedan dess har Frälsningsarméns missbruksvård fortsatt. Omsorgen om hela människan är det primära i allt Frälsningsarméns arbete och överordnat nya metoder och benämningar på verksamheter. På 1990-talet publicerade Frälsningsarmén ett eget behandlingsprogram '10 steg framåt', som var en kristen motsvarighet till tolvstegsprogrammet. Programmet användes under några år bland annat på behandlingshemmet Kurön.

Frälsningsarméns missbruksarbete idag

I dag finns arbete med missbrukare i många av Frälsningsarméns verksamheter och är inte längre så institutions-betingat som det var för hundra år sedan. Det öppna sociala arbetet, där ofta rådgivning i alkoholfrågor förekommer, finns på tjugo platser. Stödboenden, behandlingshem, akutboenden och härbärgen finns på elva platser. Vid alla dessa enheter är syftet att hjälpa den som behöver komma ur sitt missbruksberoende och att ge omsorg om hela människan – ande, själ och kropp.

Individens unika förutsättningar och personliga önskemål i centrum

Leif Öberg, biträdande socialchef och metodstödjare i Frälsningsarméns missbruksarbete, berättar om hur Frälsningsarméns arbete bland missbrukare ser ut idag,

- Låt mig få ge några högaktuella exempel från Kuröns behandlingshem, som nu är hundra år gammalt, hur metodutvecklingen inom vård och behandling ser ut där, och fortsätter,

- Vi försöker följa med i forskningsresultat kring framgångsrika och evidensbaserade metoder. Vi känner stor respekt för begreppet evidensbaserad praktik (EBP). Den handlar om strävan efter en medveten, systematisk vård och omsorg på vetenskaplig grund. Här sätts inte bara objektiva fakta i centrum utan också individens unika förutsättningar och personliga önskemål i centrum.

Vid Kurön finns nu ett gott stöd för kognitiva metoder som används i behandlingen. Genom till exempel en speciell intervjuform /MI Motivation Intervju/ och ibland kognitiv beteendeträning sker inlärning av konstruktiva beteenden som kan ersätta tidigare destruktiva beteenden.

Samarbete med Ågesta folkhögskola

Förutom allmänt stödjande metoder som dagliga rutiner, gruppaktiviteter, stödjande samtal och andakter, så ingår en kognitiv beteendeträning och samtalsmetoder att motivera till en förändring.
Genom ett samarbete med Ågesta folkhögskola sker deltagande i utbildning med en tydlig specialpedagogisk inriktning. Detta har starkt påverkat klienternas självkänsla genom att ta till sig nya kunskaper, förutom i allmänna ämnen också till exempel inom sjöfart och båtliv.

Familjeklubbar

Genom familjeklubbar /Clubs of treated alcoholics/ arbetar klienten med sina nätverk i riktning mot ett sundare liv efter behandlingen. Ett stort arbete har genomförts att säkerställa rutiner och manualer. På Kurön gäller detta även dess sjukvårdsorganisation. Uppdatering har genomförts av journalföringssystem i förhållande till gällande lagstiftning och riktlinjer. Generellt gäller detta också arbetet med de individuella genomförandeplanerna.

Samhällets inställning till Frälsningsarméns missbruksarbete har förändrats

Leif Öberg fortsätter kring hur samhällets inställning till Frälsningsarméns missbruksarbete har förändrats, och säger:

- Jag tror att samhällets uppdragsgivare och berörda socialhandläggare allt tydligare börjar se hur Frälsningsarmén är en aktiv aktör inom vård och behandling. Detta till skillnad från förvaringsplatsen dit man kommer för att bara "äta upp sig", som möjligen var rådande förr i tiden. Det är uppenbart att vi för det mesta klarar av de upphandlingskrav som ställs idag. Frälsningsarmén har idag avtal med de flesta stora uppköpare av vård och behandling, säger Leif.

Investera i de insatser vi gör

När vi för ett resonemang kring alkoholkonsumtionen idag så menar Leif att alkoholkonsumtionen fortfarande är oroande hög i vårt land och att det inte finns någon helt riskfri nivå för alkoholkonsumtion. Samhällskostnaderna för alkoholkonsumtionen är mycket höga och besparingen per individ som lyckas avsluta sitt alkoholmissbruk är betydande i förhållande till vad kostnaderna för våra verksamheter utgör. Kanske borde detta göra samhällets aktörer ännu mer angelägna att investera i de insatser vi gör både avseende förebyggande arbete, vård och behandling och inte minst den eftervård som vi nu jobbar med för att vidareutveckla Frälsningsarméns missbruksarbete.

Text: Bert Åberg