logotype
Du kan minska hemlösheten - ge en gåva nu

Asylsökande stor riskgrupp för människohandeln

Ensamkommande flyktingbarn och asylsökande är sårbara grupper som lätt hamnar i händerna på människor som utnyttjar dem. Förutom prostitution och tiggeri kan det röra sig om tvångsarbete, stölder med mera. Både gränspolisen och Migrationsverket är medvetna om fenomenet och samarbetar med Frälsningsarmén och andra frivilligorganisationer för att motverka det som sker.

Christian Frödén arbetar inom gränspolisen region Stockholm. Han ser hur ensamkommande flyktingungdomar blir lätta byten för människohandeln då de saknar skyddsstrukturer omkring sig, särskilt de som nekas asyl och är papperslösa som går under jorden.

Det finns än så länge inga domar gällande människohandel bland de ensamkommande ungdomarna. Därför är det svårt att veta hur många i den gruppen som drabbas men Christian Frödén nämner att polisen har underrättats många gånger och att det finns misstankar om människor som är utsatta för brott i flera fall.

Tecken på att någon är utsatt för människohandel

Han påpekar också vikten av samarbete när det gäller att komma åt människohandeln bland ensamkommande. Det gäller att ha en förberedelse hos flera olika funktioner som rör den gruppen. Exempel är personal på boenden, skolor, socialtjänst och polis men även gode män och kontaktpersoner bör ha sådan kunskap att de reagerar på avvikande beteende och oroande tecken hos ungdomarna.

– Det kan vara att någon försvinner och är borta några dagar och sedan återvänder i slitet skick. Både hygienen och den mentala hälsan brukar vara dålig och den utsatte blir ofta stressad av telefonsamtal och okända vuxna och/eller bilar kan börja cirkulera där personen vistas. Ofta har den också kläder och prylar som den egentligen inte borde ha råd med, säger Christian Frödén.

Kan vara förövare och offer samtidigt

Speciellt för en viss grupp av de ensamkommande, ofta de från Nordafrika, är att de ofta har en "egen" kriminalitet då de begår brott som stölder och ficktjuveri samtidigt som de kan vara offer för människohandeln via annan verksamhet.

– De kan vara förövare och offer samtidigt och det är viktigt att se igenom vad som finns under ytan och att skapa förtroende hos dem för att nå dem, säger Christian Frödén.

”Frälsningsarmén har en viktig förkunskap”

Christian Frödén

Enligt honom är även civila krafter och frivilligorganisationer viktiga i arbetet.
– Det är ofta därifrån vi får underrättelser då någon oroar sig för om någon är utsatt. Ofta har asylsökande misstankar mot myndigheter och tar hellre kontakt med frivilligorganisationer, säger han.
– Frälsningsarmén har en så gammal tradition av socialt arbete som få kan slå och där finns heller ingen naivitet då personalen köper allt med hull och hår utan det finns en förkunskap som är väldigt viktig, fortsätter han.

Koppleri kan av lagen framöver klassas som underbrott

Han nämner också att lagen håller på att ses över och att man förhoppningsvis nästa år har infört något som kan klassas som underbrott för människohandeln. Koppleri är ett sådant underbrott när det gäller människohandel av sexuell karaktär såsom prostitution, men i framtiden kan det finnas liknande brott för andra former av utnyttjande inom människohandeln.

Statistiken kring misstänkta fall ökar år från år

Även Migrationsverket ser en del ensamkommande barn och asylsökande som misstänkta offer för människohandeln. Vissa som tagit sig hit med hjälp av människosmugglare och då de inte kunnat betala riskerar de att exploateras och utnyttjas sedan de kommit till Sverige.

Migrationsverket sammanställer halvårsvis statistik kring misstänkta fall som rapporterats internt. När den stora flyktingvågen kom år 2015 ökade fallen av misstänkta offer för människohandeln och år 2016 steg siffran ytterligare. En orsak till att antalet förmodade fall ökat kan också vara att personalen på Migrationsverket utbildats i att bättre identifiera utsatta.

– Det gäller att ställa rätt frågor till den asylsökande, som vem som har betalat resan till Sverige och hur länge personen vistats här innan han/hon sökte asyl. Ofta kommer offer för människohandeln inte till oss direkt när de kommit till Sverige, säger Kajsa Törnqvist Netz, central samordnare för arbetet mot människohandel vid Migrationsverket.

Kvinnor från Nigeria största gruppen för sexuell exploatering

Enlig henne är den största gruppen de identifierar kvinnor från Nigeria som är offer för sexuell exploatering både innan och efter att de kommit hit. Flera offer kommer även från Kina, Somalia, Mongoliet, Vietnam eller Syrien. År 2016 rapporterades totalt 341 fall av misstänkt människohandel internt hos Migrationsverket. Av dessa utgjorde sexuell exploatering 147 fall och tvångsarbete/utnyttjande på arbetsmarknaden 102 fall. Övriga siffror rörde tiggeri eller annan verksamhet, såsom att människor tvingas stjäla eller sälja droger. I 91 fall handlade det om barn som utnyttjats. Inga siffror för 2017 är klara än men när det gäller första halvåret så ser trenden ut ungefär som året innan.

Kajsa Törnqvist Netz påpekar vikten av att fallen upptäcks i tid, dels för att offren ska kunna få skydd och hjälp och för att polisen ska få rätt information så att det går att utreda brott. För att göra det krävs samarbete mellan myndigheter och frivilligorganisationer, däribland Frälsningsarmén.

– Frälsningsarmén gör ett mycket viktigt arbete genom sina boenden och andra stöttande verksamheter, säger Kajsa Törnqvist Netz.

Text: Teresia Jansson

Läs debattartikeln från mars 2017 om asylsökande och risken för att de utsätts för människohandel här:
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/stoppa-profiteringen-pa-maenniskors-desperation-32500

Läs mer