logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

"Offentliga och ideella aktörer borde samarbeta oftare"

Fler sociala problem skulle kunna lösas genom ett tätare samarbete mellan offentliga och ideella aktörer. Men det kräver en del förändringar. Det menar Robert Tuftström, som leder Frälsningsarméns sociala arbete. ”Vi kan inte spela på samma planhalva som privata aktiebolag, utan behöver värderas utifrån vårt unika bidrag”, säger han.

I tre decennier har Robert Tuftström jobbat med socialt arbete. På senare år har han noterat en attitydförändring i hur myndigheter ser på ideella aktörer.

— Det finns en betydligt större öppenhet nu än för 30 år sedan. Tidigare bjöds vi möjligen in till samtal, där man ville lyssna på våra perspektiv. Nu söker man mer aktivt efter samarbeten med oss. I dag är vi dessutom representerade i flera expertgrupper.

Förebyggande insatser mot kriminalitet

Ett exempel på de förändrade attityderna är att Stockholms stad nyligen fördelade sociala utfallskontrakt till Frälsningsarmén och fyra andra ideella aktörer i Hässelby-Vällingby. För att förhindra nyrekrytering till kriminella gäng ska Frälsningsarmén stödja föräldrar till barn i riskzonen. Frälsningsarméns förtroende gör det lättare att nå fram med tidiga insatser.

— Det är ett exempel på när en offentlig aktör värderar vårt unika bidrag till att lösa sociala problem, säger Robert Tuftström.

Ett annat exempel är arbetet med ”Football for All”, som finns både i Vårby Gård och i Göteborgsförorten Bergsjön. Här får barn i riskzonen spela fotboll och gå i så kallade ”life classes”, där de får lära sig mer om värderingar, drogproblematik och annat.

— Många socialtjänster märker att de inte når fram till barn i riskzon. Här har vi som ideell aktör betydligt lättare att nå fram, förklarar Robert Tuftström.

Bedöms på samma sätt som privata aktörer

Något som försvårar samarbetet mellan offentlig och ideell sektor är att ideella aktörer ofta bedöms på samma sätt som vinstdrivande aktiebolag i offentliga upphandlingar. Robert Tuftström ser samma mönster på många olika områden. Han menar att ideella aktörer har svårt att spela på samma planhalva som privata dito.

— Vi har inte alls samma förutsättningar som stora vårdbolag till exempel. Det blir fel när vi ska värderas på samma sätt som det privata näringslivet, säger han.

Robert Tuftström tar personaltätheten på behandlingshem som ett exempel på hur privata och ideella aktörer inte har samma förutsättningar.

— Vi har en högre personaltäthet, eftersom vi har bästa möjliga vård som målsättning. En privat aktör kan minska personaltätheten och på det sättet vinna en upphandling.

Vid offentliga upphandlingar borde inte kronor och ören vara den enda måttstocken, enligt Robert Tuftström. I annat fall kommer många ideella aktörer tvingas bort.

— Konsekvensen av att man inte väger in ideella aktörers unika kompetens är att många tvingas lägga ner verksamheten.

Proposition om idéburen välfärd har dröjt

2018 tillsattes en statlig utredning om idéburen välfärd, som överlämnades till regeringen i december 2019. I utredningens uppdrag ingick att ”...ta fram ett förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer som kan användas för att identifiera och avgränsa dessa från andra aktörer i välfärdsverksamheter och andra närliggande offentligt finansierade eller subventionerade verksamheter.”

En proposition från regeringen har emellertid dröjt. Men nyligen meddelade civilminister Lena Micko att en proposition troligtvis kommer under våren 2022 (Altinget, 16/9 2021)

Efterlyser fler typer av samarbeten

Robert Tuftström menar att det redan i dag är möjligt att rikta upphandlingar mot ideella aktörer, till exempel genom så kallade IOP-avtal.

— Man kan anpassa upphandlingar mer än vad man gör. Vi har redan i dag IOP-avtal med Stockholms stad, och nu senast ett socialt utfallskontrakt. Är man intresserad av ideella aktörers insatser så behöver man se över möjligheterna till anpassade samverkansavtal.

Långsiktigt tror Robert Tuftström att det behövs en mer genomgripande förändring. Han menar att offentliga aktörer borde använda sig av ”det tredje kapitalet” – den ideella sektorn – oftare.

— Vi skulle önska att det fanns större möjligheter till bättre avtalsformer mellan offentlig och ideell sektor. Om vi kunde kroka arm på fler och bättre sätt hade vi tillsammans kunnat komma till rätta med fler av vår tids sociala problem. Det skulle alla tjäna på.

Text: Lukas Berggren