logotype
Hjälp personer i utsatthet - ge din gåva nu

Populärt teaterkollo i utsatta Bäckby

I den socioekonomiskt utsatta stadsdelen Bäckby arrangerade Frälsningsarmén i Västerås ett teaterkollo under sommarlovets första vecka. Tillsammans skapade barngruppen en föreställning med korta pjäser som visades för entusiastiska föräldrar och släktingar i fredags.

”Genom att utgå från barnens talanger, hur de än ser ut, har alla kunnat vara med och framföra något”, säger Angelika Ericson Fulgencio, socialkonsulent och ansvarig för det snabbt fulltecknade kollot.

– Mina damer och herrar!

Det är stekande hett i Bäckby strax utanför Västerås, intill Frälsningsarmén Bistånds stora lagerlokaler. I ett stort vitt tält har publiken bänkat sig på stolar och utbredda mattor. Förväntan ligger i luften och barnen är redo. På ett snöre längst fram på scenen hänger lappar med siffrorna ett till sex. Nu får publiken välja siffra och första gruppen barn rusar upp och framför sin lilla pjäs.

Platserna blev snabbt fulla

Det som pågår sedan i måndags är teaterkollo, för första gången för kårens del och väldigt uppskattat av barnen.

– Ja, gruppen blev snabbt full och vi har 20 killar och tjejer i åldrarna 7-12 år. Många barn har inget att göra på sommaren och Bäckby är ett utsatt och ofta stökigt område. De som anmält sig kommer både härifrån och från andra delar av Västerås – några bor i det hyreshus där Frälsningsarmén ligger. Vi har även spridit information på Bäckby torgdag i våras, säger Angelika Ericson Fulgencio, socialkonsulent och ansvarig för kollot.

En bild på Angelika Ericson Fulgencio, socialkonsulent och ansvarig för Västerås kårs teaterkollot. Hon har en Frälsningsarmén sköld på sin tröja och tittar in i kameran med ett leende.
Angelika Ericson Fulgencio, socialkonsulent och ansvarig för Västerås kårs teaterkollot.

Byggde pjäser på barnens talanger

De flesta av kollobarnen har aldrig spelat teater förut eller framträtt för andra. För att hitta en lämplig nivå under en begränsad tid har gruppen fått träna på att ”hitta sin talang”. Utifrån det delades barnen in i mindre grupper som skrev ”Sex pjäser på tolv minuter”. Till ovärderlig hjälp har Angelica och de andra ledarna haft musikalregissören Jacob Hultén.

– Genom att arbeta självstärkande och gruppstärkande har alla barn kunnat vara med och framföra något på ett enkelt sätt. Att utgå från det som barnet redan kan, till exempel spela fotboll, vara rolig, sjunga, springa eller läsa, gör att den som aldrig uppträtt förut inte behöver känna sig utanför, förklarar Angelika.

”Världens sämsta superhjälte” framkallade skratt

Det syns också tydligt nu när en grupp tjejer framför en cool dans medan en kille dribblar en fotboll i sicksack mellan dem. Nästa grupp läser högt och taktfast ur Hamlet, omväxlande på svenska, engelska och spanska. Publiken ropar en ny siffra och en flicka i gul klänning går fram med gitarr och framför Idas sommarvisa. Nästa grupp gör succé med ”Världens sämsta superhjälte” där de olika hjältarna klantar bort sin superförmåga, gör sig illa och ramlar omkull. Allt under skratt och applåder från föräldrar och släktingar.

Utflykter och samlingar med kristet tema

Förutom teater har kollot gjort utflykter och haft samlingar med olika teman. Den kristna tron är central i allt kåren gör och har på olika sätt präglat kollot. Barnen har fått dela sina tankar och också kommit med böneämnen till andakten.

– Vi vill visa att de är mer är sin attityd, mer än sin förmåga. Vi är värdefulla i oss själva. Under tacksamhetspasset var det okej att vara tacksam för stora och små saker. Några nämnde en moster eller morbror, det var fint, säger Angelika.

Svettig femkamp med skratt

Efter slutapplåder och bugningar från stolta aktörer är det dags för föräldrar och barn att mötas i en svettig femkamp. Humöret är i topp trots värmen, och att hoppa säck, springa med ägg på sked, äta kex och vissla är inga problem för vare sig mammor, pappor eller mormödrar, även om de äldsta placerat sig i skuggan och ser på.

 Annika är mamma till Chakir och skrattar flämtande när hon i den svarta plastsäcken rundar konen och hoppar tillbaka. Senare över hembakt paj och svalkande dryck berättar hon hur nöjd hon är med Frälsningsarméns initiativ under denna första sommarlovsvecka.

Annika är mamma till Chakir och är väldigt glad över Frälsningsarméns initiativ i tider när många aktiviteter snabbt blir fulltecknade och många har det kämpigt med ekonomin.

”Min son har haft jätteroligt här”

– Jag visste att Frälsningsarmén hade ett stort hjälparbete för hemlösa, kvinnor och barn i nöd och så vidare, men inte att ni gjorde så fina saker för barn! Min son har haft jätteroligt här. Hans pappa är muslim och jag är född kristen, men för mig är det viktigast vad vi har i hjärtat, säger hon.

Annika hittade information om det kostnadsfria kollot på Västerås stads hemsida. Platserna på andra aktiviteter i staden blev väldigt snabbt fulla och det var svårt att komma med. Det märks att inflationen och prisstegringar gjort det tuffare för många, menar hon. Chakir berättar att han spelar teater under terminerna också, på Växthuset inne i Västerås.

– Jag har lärt känna nya kompisar här. Och så har jag lärt mig en sång om en banan! säger han och kilar iväg till kompisarna.

Kunde genomföras tack vare fondmedel

Det kostnadsfria kollot har varit möjligt att genomföra tack vare fondmedel, som också stöttar kårens barnverksamhet under året. Frälsningsarmén Bistånd stod för den goda hemlagade maten. Pengarna och stödet är otroligt välkomna, menar Angelika. I den socioekonomisk utsatta stadsdelen vill Frälsningsarmén i Västerås fortsätta finnas som en öppen famn för barn under delar av sommaren och när skolan drar igång igen. På tisdagar har man bjudit in till Upptäckargrupp och förra sommarlovet arrangerades parallellt ett kreativt kollo och ett fotbollskollo. Vad nästa sommar bjuder på vet Angelika inte, även om teater gav mersmak.

– Vi vet bara att vi vill fortsätta finnas här, knyta relationer och också prata med föräldrarna om Jesus. Den Helige Ande får leda oss. Bara kärlek och förlåtelse kan vinna över hatet som präglar utsatta delar av Västerås, avslutar hon.

Text och foto: Carina Tyskbo