Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Så vill Frälsningsarmén bekämpa det moderna slaveriet

Madeleine Sundell är juristen som leder Frälsningsarméns arbete mot trafficking. Hon firar de små segrarna och motiveras av varje person som får tillbaka rätten till sin egen framtid. "Mänskliga rättigheter gör sig inte bäst i domstolar. Då har det redan gått för långt. Rättigheterna måste ägas av individer i utsatthet, så att de kan bli verktyg för upprättelse. "

Kampanjbild. Foto: Jonas Nimmersjö

Sedan flera år tillbaka bedriver Frälsningsarmén ett arbete mot människohandel. Arbetet sker på flera plan. Det kan handla om allt från praktisk hjälp med mat och andra nödvändigheter till juridisk hjälp i brottsmåls- och asylprocesser. Två traffickingcenter, två skyddade boenden och en uppsökande verksamhet är viktiga komponenter i arbetet. Frälsningsarmén bedriver även ett förebyggande arbete, med opinion och information, för att sprida kunskapen om det moderna slaveriet.

I spetsen för Frälsningsarméns anti-traffickingarbete står juristen Madeleine Sundell. Det går inte att ta miste på hennes engagemang för de mest utsatta. Hon ser det som självklart att Frälsningsarmén engagerar sig mot människohandel.

— Frälsningsarmén är en humanitär, kristen organisation och då måste vi finnas bland de mest utsatta – där samhället inte räcker till, förklarar hon.

LÄS MER: Frälsningsarméns tre krav för att stoppa människohandeln

Människohandelns många ansikten

Många kanske sätter likhetstecken mellan människohandel och prostitution. Men det är inte hela sanningen.

— Prostitution är bara en del av människohandeln. På senare tid har vi sett hur den arbetsrelaterade människohandeln har ökat kraftigt, säger Madeleine Sundell.

Hon tror att pandemin har bidragit till ökningen. Både genom att fler individer hamnar i utsatthet och genom att fler företag ser ett behov av billig arbetskraft. Samtidigt menar Madeleine Sundell att det är för tidigt att dra några tydliga slutsatser.

— I Sverige är vi nog lite naiva och godtrogna, vilket gör det lättare för människohandlarna att operera här.

Offren för den arbetsrelaterade människohandeln har ofta arbetstillstånd i Sverige, men har rekryterats genom oseriösa arbetsförmedlare. Väl i Sverige arbetar de under slavliknande arbetsvillkor. Många ställs i skuld gentemot sina arbetsgivare eller arbetsförmedlare och fråntas sina pass.

— Ett problem i sammanhanget är att myndigheterna i Sverige endast har kontakt med arbetsgivaren om någon har arbetstillstånd här. Oftast kommer man därför inte i kontakt med den som är utsatt.

Arbetsplatsen kan vara en nagelsalong, en byggarbetsplats, en städfirma eller en restaurang. I och med att den arbetsrelaterade människohandeln har ökat, har det även skett en ökning av andelen utsatta män. De utsatta kvinnorna jobbar ibland både dagar och nätter, ibland med ett barn sovande intill sig. Dagtid jobbar de kanske på en restaurang, nattetid på en lägenhetsbordell.

— I vissa fall tvingas barnen bevittna hur deras mammor blir utsatta av svenska sexköpare.

Kampanjbild. Foto: Jonas Nimmersjö

Människohandlarna väljer de redan utsatta

De som utsätts för människohandel är ofta väldigt skyddslösa.

— De är många gånger utsatta redan i sina hemländer, och söker därför asyl i Sverige. Majoriteten av de som kommer hit befinner sig i någon form av migrationsprocess.

Vissa av de utsatta är EU-medborgare, medan andra har kommit hit från tredje land – alltså från länder utanför EU. En del har kommit hit på grund av diskriminering eller väpnad konflikt i hemlandet och sedan blivit utsatta för människohandel här. Andra har hotats eller lurats till Sverige.

De allra flesta pratar inte svenska och har inga kontaktnät i Sverige. De svenska skyddssystemen är väldigt långt borta från deras verklighet.

— Det här är helt enkelt en grupp som det är väldigt lätt att utsätta för hot och press. Så människohandlarna är både cyniska och strategiska när de riktar sig mot redan utsatta.

Människohandlare av olika slag

Ofta är det internationella nätverk som ägnar sig åt människohandel. Nätverken har en maffialiknande struktur och arbetar ofta även med att sälja droger och vapen.

— De opererar sällan på plats i Sverige och är tyvärr långt framme i den digitala utvecklingen, vilket gör det svårare att komma åt dem. Det krävs internationellt samarbete för att lyckas.

Men det finns olika slags människohandlare. I Östeuropa och på Balkan finns en del små familjenätverk. Bland vissa minoritetsgrupper i Rumänien och Bulgarien är det socialt accepterat att sälja sina barn för att få mat på bordet, vilket utnyttjas av människohandlare.

Kvinnor som kommer från Nigeria är ofta utsatta för voodoo-kultur, där unga flickor tvingas svära en ed mot sina så kallade ”madames”.

— De utsatta kvinnorna är rädda för att drabbas av häxkraft om de inte lyder sin madame och prostituerar sig. Pakten bryts inte förrän man själv eller någon i närheten drabbas av en olycka, så det är ofta först då vi har möjlighet att få kvinnorna att berätta och våga anmäla sin utsatthet.

Alla använder hot och repressalier

En gemensam nämnare för alla människohandlare är att de arbetar med hot och repressalier. Ofta skuldsätter de människor som redan är svårt utsatta och tvingar dem att arbeta av sina skulder under slavliknande förhållanden.

— De bakomliggande skälen för agerandet kan vara heder, kultur eller makt. Men alla arbetar genom hot och repressalier på ett eller annat sätt.

En del människohandlare använder även lockelser. Unga kvinnor kan lockas av drömmen om en annan tillvaro. Kanske är det någon ung man som uppvaktar dem med blommor, middagar och fina bilar. Och så erbjuds de ett bra jobb i Stockholm.

— När de väl är på plats är de skuldsatta och lurade in i prostitution eller annat slavarbete. Det här gör att många av kvinnorna skuldbelägger sig själva för att de har varit naiva.

Rädslan för hot och repressalier gör att många inte vågar anmäla utan kanske till och med håller sig gömda. Att de flesta befinner sig i en asylprocess, har fått avslag på sin asylansökan eller inte ens har sökt asyl gör inte att benägenheten att anmäla brotten ökar.

LÄS MER: De utsattas egna berättelser om hur de lurats in i människohandel

Juridisk hjälp vid Frälsningsarméns traffickingcenter

Frälsningsarmén möter ofta de utsatta kvinnorna när Polisen har gjort ett tillslag, alternativt när de söker hjälp vid ett kvinnocenter eller en matutdelning. Ett alltför vanligt scenario är att kvinnan då är gravid och oförmögen att arbeta som prostituerad.

— Det kan bli en komplicerad juridisk situation, eftersom mamman ofta är papperslös och pappan är en svensk sexköpare. Barnet föds in i utsatthet, men med rättigheter som vi behöver kämpa för att förverkliga.

Till Frälsningsarméns två traffickingcenter – så kallade Safe Havens – kan personer som har blivit utsatta för människohandel komma för att få veta mer om sina rättigheter samt vilka juridiska och sociala möjligheter som finns att driva deras fall vidare. På plats arbetar advokater och volontärer sida vid sida för att hjälpa de utsatta på bästa sätt.

Bland många av de utsatta finns en tydlig skepsis till myndigheter, och inte minst till Polisen. I några fall är det just poliser, eller personer som har utgett sig för att vara poliser, som har lurat de utsatta in i människohandel.

— Då kan Frälsningsarmén fungera som en bro mellan den utsatta och Polisen, för att skapa tillit och trygghet. I ett första steg försöker vi alltid få till stånd en anmälan.

Ibland kan det sedan vara aktuellt att driva en brottmålsprocess, medan det i andra fall passar bättre med en asylprocess. Allt beroende på vilken väg som verkar mest framkomlig. Ibland blir det en kombination av de båda alternativen.

När Frälsningsarmén arbetar med personer som är utsatta för människohandel försöker man alltid göra det utifrån ett rättighetsperspektiv och ett tydligt barnperspektiv. Man frågar till exempel alltid om det finns barn med i sammanhanget.

— Många utsatta vågar inte anmäla och gå in i en rättsprocess om man inte är säker på att barnen är skyddade. Människohandlarna drar sig inte för att utsätta både barn och annan familj för hot och repressalier.

Kampanjbild. Foto: Jonas Nimmersjö

”Fler färger i tillvaron” vid skyddade boenden

Frälsningsarmén driver även två skyddade boenden för trafficking-offer. Där kan personer som har blivit utsatta för människohandel få skydd och stöd. Man erbjuds hjälp med myndighetskontakter, stödsamtal, hjälp i föräldrarollen, språkträning och även skapande aktiviteter av olika slag.

De skyddade platserna innebär att människohandelns offer erbjuds en fristad, där drömmar kan börja spira igen. Många av de som har varit på Frälsningsarméns skyddade boenden har sedan fått jobb inom den svenska välfärden.

Hjälpen till människohandelns offer kan se ut på många olika sätt.

— Vi försöker hjälpa dem med hela deras livssituation. Det kan handla om allt från praktisk hjälp med mat, boende, napp och barnvagn till juridisk hjälp i en asyl- eller brottmålsprocess. Vi jobbar även med praktik och språkundervisning samt andra insatser för att de ska kunna integreras i Sverige.

Madeleine Sundell talar om behovet av att ge de utsatta – och inte minst barnen till de utsatta – ”fler färger i tillvaron”.

— Ett barn som har suttit i en städskrubb medan mamma städar, eller tvingats titta på när mamma har utsatts i prostitution behöver först och främst få sina rättigheter tillgodosedda. Men barn i den situationen mår väldigt bra av att få vara just barn, tillsammans med andra barn. Det kan till exempel handla om att få följa med på ett sommarkollo. Vi försöker hjälpa både föräldrar och barn in i olika sociala sammanhang.

Nödvändigt med fokus på brottsoffren

Madeleine Sundell ser ett stort behov av kunskap om människohandeln, såväl bland allmänhet som politiker. Hon efterlyser dessutom offensiva insatser från myndigheter.

— Många av offren för människohandel lever i ett slags skuggsamhälle. De tillslag som görs sker ofta dagtid, när myndighetspersoner är i tjänst. Om man gör ett tillslag klockan två på eftermiddagen ser allt förmodligen bra ut. Men det säger inget om hur situationen är på kvällar, helger och nätter.

Madeleine Sundell menar att myndigheterna endast hjälper toppen av ett isberg och att mörkertalet för människohandeln är stort. För att nå de utsatta menar hon att det krävs mer av uppsökande verksamhet, bortom ordinarie arbetstider. Hon efterlyser ett tydligt fokus på att identifiera de utsatta.

Madeleine Sundell ser gärna att ideella aktörer arbetar tätare ihop med myndigheter för att komma åt människohandeln.

— Vi vill dels ha ett tydligare samarbete, men jag anser också att svenska myndigheter behöver göra mer för att kunna hjälpa de utsatta och avslöja människohandeln. Det börjar med att vi tillsammans bestämmer oss för att förändra situationen.

Framförallt ser hon ett behov av förändrade attityder och att Sverige lever upp till internationella konventioner, så att de utsattas status som brottsoffer får prioritet. Hon är glad att barnkonventionen har blivit svensk lag, men menar att den inte alltid efterlevs.

— Enligt de internationella åtaganden som Sverige har, så ska brottsofferstatusen ha prioritet om det handlar om brott där mer än två års fängelse finns med på straffskalan. Men i den svenska samhällsdebatten lyfts nästan enbart migrationsperspektivet.

Så kan privatpersoner bidra till att stoppa människohandeln

De allra flesta förstår nog att den som köper sex utnyttjar en utsatt människa och göder människohandeln. Sexköp är ju som bekant även en kriminell handling. Lika självklart är det kanske inte att den orimligt billiga nagelvården eller biltvätten göder människohandeln.

— Alltför låga priser för städningen eller biltvätten kommer ofta med en hög mänsklig kostnad, som de utsatta får stå för. Om det är för billigt är det ofta något lurt. Som konsumenter kan vi välja hur vi använder våra pengar.

För att komma åt människohandeln efterlyser Madeleine Sundell inte enbart fler polisiära insatser. Hon menar att vi alla har ett ansvar att lyssna på vår magkänsla och att agera utifrån den.

— Vi kan ju berätta för Polisen om vi ser eller hör något misstänkt i vår trappuppgång eller på andra platser. Stora delar av människohandeln går helt obemärkt förbi i dag.

LÄS MER: Så kan du som privatperson agera mot människohandel

Med upprättelse som drivkraft

Madeleine Sundells arbete är ofta tufft och komplicerat. För att hämta motivation väljer hon att fira varje liten seger, varje litet steg framåt. Hon påminner sig ofta om de personer som faktiskt har blivit upprättade från ett liv i misär.

En person som särskilt har motiverat Madeleine Sundell är Hanna, som nu har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Hanna arbetar i dag som undersköterska och är en väl fungerande mamma till sina barn.

— Hon hade förlorat både barndom och familj när hon kom till Sverige som 17-åring och bodde på ett av våra skyddade boenden. Tilliten till andra människor var obefintlig. Men det är fantastiskt att se hur hon har rest sig och i dag äger sin egen framtid. Genom att Hanna har blivit upprättad kan hon ge vidare av sin styrka till andra. Det motiverar verkligen mig.

Som jurist vill Madeleine Sundell låta rättigheterna komma de utsatta till del.

— Mänskliga rättigheter gör sig inte bäst i domstolar. Då har det redan gått för långt. Rättigheterna måste ägas av individer i utsatthet, så att de kan bli verktyg för upprättelse.

SE MER: Frälsningsarméns seminarium om det moderna slaveriet

Text: Lukas Berggren
Foto: Jonas Nimmersjö

* Hanna heter egentligen något annat.

Digitalt seminarium den 10/6 kl.13:00

Välkommen att delta på vårt digitala seminarium om Sveriges moderna slaveri - exploateringen av utländsk arbetskraft fortsätter och ingen vill ta ansvaret. Länk till seminariet: http://bit.ly/Sveriges_moderna_slaveri_fortsätter (fungerar ej i Safari).

Under seminariet diskuterar vi hur vi kan komma åt utsattheten och den fortgående kriminaliteten i verkligheten. Frälsningsarméns skyddade boende Lyktan och regionskoordinator mot människohandel ger oss unik inblick med röster från verkligheten i deras arbete med utsatta. Jämställdhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket delar med sig av sina uppdrag, insatser och lägesbilder.
 
Medverkande:
• Mats Paulsson, Senior utredare Jämställdhetsmyndigheten
• Eva Norlin, Regionskoordinator mot Människohandel i Region Nord
• Magdalena Lennmarker, Arbetsmiljöinspektör, Arbetsmiljöverket
• Kremena Hultby, Verksamhetschef på Frälsningsarméns skyddade boende Lyktan

Moderator:
• Madeleine Sundell, Människorättsjurist, Frälsningsarmén
Publicerat: 2021-06-01Skriv ut