På Frälsningsarméns webbplats används cookies. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera kommer att sparas i din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Alla ska vara i trygga händer

ITH, I Trygga Händer, är Frälsningsarméns etiska vägledning för att all form av övergrepp bland barn och unga ska förhindras. Idag har närmare 10 000 personer, både inom och utanför samfundet, gått kursen som är efterfrågad. Kanske tack vare dess helhetstänk.

Bild 1: Barn och vuxen håller varandra i handen - Foto: Shutterstock. Bild 2: Artisten Terese Fredenwall är sedan hösten 2016 amassadör för I Trygga Händer. Den egenskrivna skivan "Vildmarken" blev en slags bearbetning av de övergrepp hon själv varit med om.

Karin Bondeson är utbildningssamordnare för I Trygga Händer.ITH, I Trygga Händer, grundar sig på Frälsningsarméns policy som innebär en nolltolerans mot övergrepp i de olika verksamheterna och alla ledare är ansvariga för att policyn efterlevs. Karin Bondesson, utbildningssamordnare, sammanfattar kurs-innehållet.

— Vi lär oss hur man identifierar ett övergrepp, hur man bör reagera om man uppfattar varningssignaler och hur man då som vuxen tar sitt ansvar och använder sig av en handlingsplan, säger hon.

Handlingsplaner

Det finns handlingsplaner i förebyggande syfte men även för tillfällen när ett övergrepp trots allt har skett. Dessa innefattar hur man gör en anmälan till Socialtjänsten, krishantering och checklistor för hur man utformar verksamheter på ett tryggt sätt. En annan del är rådgivning beträffande hur kursinnehållet ska användas i praktiken. Det finns alltid en person under kontorstid som går att nå via Frälsningsarméns telefonväxel 08-562 282 00 om man inte vet hur man ska hantera en situation.

— Ibland kan det handla om hur man ska planera inför ett läger när det gäller var killar och tjejer ska sova eller vilka bilder och vilken text som är okej att lägga upp på hemsidan, säger Karin Bondesson.

"Ett barn som känner sig utsatt måste bli lyssnat på"

Kursboken tar upp olika typer av över¬grepp, makt- och beroendeförhållanden, fotografering, hantering av personuppgifter, konflikthantering, fysisk beröring och gränsdragning, tystnadsplikt och anmälan. När Karin Bondesson föreläser träffar hon allt från söndagsskollärare till psykologer och socionomer. Vissa frågor blir det extra mycket diskussioner kring. Till exempel om en person påstår sig göra något på skoj men den som utsätts inte tolkar det så.

— Ett barn som känner sig utsatt måste bli lyssnat på. Det brukar också bli långa samtal om fysiska lekar som kanske inte är så bra, säger Karin Bondesson.

Utsatthet på internet och andliga övergrepp

På vissa områden efterfrågas det fördjup¬ning, som barns och ungas utsatthet på internet och andliga övergrepp, som liknar psykiska övergrepp. Om någon påstår att Gud har sagt något kan det träffa extra hårt.

— Andligheten går så djupt i oss och det bör vi prata mer om i kyrkan. Vissa tycker att det är övergrepp bara att ta ett barn till kyrkan medan Barnkonventionen säger att ett barn har rätt till sin andliga utveckling, säger Karin Bondesson.

Metoo-kampanjens genomslag

Hon välkomnar det genomslag Metoo-kampanjen har fått och nämner att sådant som kommit fram i och med den är scenarion hon möter som ITH-utbildare.

— Det svenskarna blir chockade över nu har vi redan vetat omfattningen av. Det hör ihop med normer och värderingar men jag tror att samhället håller på att förändras ef¬tersom kvinnor nu ses som mer jämställda med männen, säger Karin Bondesson.

Hon nämner också barn som får bevittna övergrepp inom familjen, något som or¬sakar lika stor skada som om barnet själv hade misshandlats. De barnen är också brottsoffer och bör ha rätt till juridiska ombud, menar hon.

Artisten Terese Fredenwall är ambassadör

Artisten Terese Fredenwall är sedan hös¬ten 2016 ambassadör för ITH. Den egenskrivna skivan "Vildmarken" blev en slags bearbetning av de övergrepp hon själv varit med om. I somras gjorde hon en turné i samarbete med I Trygga Händer och experter på området för att sprida kunskap, förebygga övergrepp och informera om hur man läker såren om man blivit utsatt. I vår fortsätter turnén i kyrkor.

— Det här är komplexa frågor men med enkla medel kan vi bidra till trygga miljöer. Vi behöver inte bli experter, bara medvetna och ansvarsfulla vuxna som är trygga i hur vi agerar, säger Terese Fredenwall.

Nu håller hon på att undersöka hur man kan göra individuell musikundervisning trygg då det är en väldigt utsatt situation för barn och unga och därför en plats där medvetenhet och trygghet är extra viktig.

Frälsningsarméns fritidsgård i Norrköping

Till Frälsningsarméns fritidsgård Fästet i Norrköping kommer dagligen i genomsnitt 20 barn i åldern 10-12 år. När lokaler¬na byggdes om för sju år sedan fanns ITH med i tankarna. I alla rum finns fönster och glasväggar för att personalen ska kunna se vad som sker.

— Vi är alltid två i personalen i samtalet med ett barn för att något olämpligt inte ska inträffa och för att en enskild medarbetare inte ska kunna bli falskt anklagad för något, säger Rebecka Chabo, föreståndare.

— När jag har arbetat på andra fritidsgårdar har jag insett att ITH-tänket inte är någon självklarhet med tanke på vad som kan hända, fortsätter hon.

"Respekt och bekräftelse är viktigt"

Ett ämne som det talas mycket om på Fästet är respekt, såsom hur man talar till och behandlar varandra. Att se och bekräfta varje barn är också viktigt, tycker Rebecka Chabo.

— Det gäller att bygga trygga relationer med barnen så att de känner att de kan prata med oss om något händer som vi inte ser. Vi har även en tät dialog med föräldrarna, säger hon.

"Det räcker inte med en bok, en nedskriven policy och en enskild handlingsplan"

I Frälsningsarmén i Storbritannien finns sedan länge det som kallas "Safe and sound", som rör unga och övergrepp, och eftersom samfundet är internationellt tog Frälsningsarmén här till sig det men anpassade det efter våra förhållanden. Sverige var tidigt i Skandinavien med något liknande tack vare detta och på så vis föddes ITH. Materialet blev klart år 2000 och Frälsningsarméns medlemmar och anställda började utbildas. Karin Bondesson har arbetat även med andra organisationer på området och menar att man ofta nöjer sig med en bok, en nedskriven policy och en enskild handlingsplan.

— Men det behövs ett helhetstänkande då man jobbar aktivt med alla delar och just det är det bästa med ITH. Och vi arbetar hela tiden vidare och utvecklar konceptet, säger hon.

Licensen för kursen säljs nu även till andra

Kanske är det också därför som många andra aktörer på senare tid har börjat intressera sig för just ITH-konceptet. Det har blivit så populärt att utbildarna inte hinner med alla intressenter så numera får de välja ut några personer per samfund som utbildas och licensen för kursen säljs nu även till andra.

Karin Bondesson har varit med och uppdaterat kursen och boken vars senaste upplaga gavs ut år 2014. Nu reviderar hon handledningen och power point-presentationen. Enligt hennes beräkningar kommer 10 000-strecket att passeras i år när det gäller antalet ITH-utbildade personer i Sverige och då kommer det att arrangeras någon form av happening. 

Fakta ITH – Sverige

Bakgrund

  • Började praktiseras år 2000.
  • Antal som har gått kursen: Snart 10 000.
  • Licensierade samverkansorganisationer: Studieförbundet Bilda, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan, Pingst- Fria församlingar i samverkan, Erikshjälpen.

Detta innehåller ITH:

  • Etisk vägledning för att förebygga och motverka alla former av övergrepp bland barn och unga.
  • Ledord: identifiera, reagera, agera.
  • Policy, handlingsplaner; förebyggande och om övergrepp har förekommit, rådgivning.
  • En endagskurs och ett utbildningsmaterial.
  • Innehållet speglar kristna värderingar, svensk lagstiftning och FN:s konvention om barnets rättigheter.

För trygga barn och verksamheter gäller följande:

  • Att i alla situationer se barnets bästa.
  • Helst ska det vara två ledare närvarande i rummet.
  • Att identifiera, reagera och agera vid misstanke om övergrepp.
  • Att alltid prata om det man ser och vad som händer.
  • Alla barn ska kunna lämna aktiviteten tryggt och säkert.
  • Alla verksamheters lokaler ska vara trygga och säkra.

Läs mer om I Trygga Händer här

Text: Teresia Jansson
Foto: Shutterstock, Jonas Nimmersjö

Artikeln finns publicerad i Stridsropet nr 2-2018

 

Skriv ut