Unikt stöd och skydd för män i människohandel

Lockas till Sverige med löfte om jobb

Utöver skyddat boende erbjuder Lyktan bland annat stöttning vid myndighets- och vårdkontakter, stödsamtal, stöd i föräldrarollen och möjligheter till aktiviteter och sysselsättning. Sexuellt utnyttjande är hittills vanligast men människohandel innefattar även tiggeri och arbetsexploatering, som upptäcks allt mer i Sverige. Människor i utsatthet har lockats till Sverige med löften om bra jobb men verkligheten här blir en helt annan, med slavliknande jobbvillkor, boenden på betonggolv, skuldsättningar och total avsaknad av arbetstrygghet och skydd.

— När det gäller tiggeri kan personerna redan i hemlandet befinna sig i exempelvis missbruk eller annan utsatthet. Här i Sverige tvingas de arbeta med bara en enkel sovplats, lite mat och alkohol som betalning, säger Kremena.

Föräldrar och barn ofta traumatiserade

De utsatta kommer oftast från Afrika och Östeuropa med livsöden som är extremt tunga. Barnen kan också vara traumatiserade efter våldsamheter, flykt och övergrepp. Lyktan har en anställd familjekonsulent som erbjuder särskilt stöd och fokus på barnen när mammorna deltar i den skapande verksamheten på den nyöppnade Verkstan.

— Våra klienter är ofta väldigt skadade i sin tillit gentemot andra människor. De har inte heller varit trodda av till exempel rättsväsendet i sina berättelser. Därför är relationer en nyckel - vi visar att de faktiskt tsatts för ett brott. Tron på dem själva och den egna värdigheten måste byggas upp, menar Kremena.

Goda nätverk krävs för att bli fri

Boendet i Lyktans lägenheter finansieras av Socialtjänsten och Frälsningsarmén, och när medel funnits via Civila Plattformens Nationella Stödprogram.  Samarbetet med Polisen, Socialtjänsten, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är viktigt och har utvecklats mycket under de här sju åren.

— För att bli fri från människohandlarna krävs goda nätverk och nu har vi så mycket bättre kontakter. Rollerna är tydligare, vi vet vem som gör vad. Och Frälsningsarmén har gott renommé hos de andra aktörerna, säger Kremena.

Integrerar personen så tidigt som möjligt

En person kan vara inskriven på Lyktan från en månad till upp till tre år. Asylprocesser är oftast väldigt långa och arbetet innefattar bland annat att få ett personnummer, komma in i etableringsprogram, få juridisk, social och psykologisk hjälp, språkundervisning och så småningom en plats på arbetsmarknaden. När en individ väl fått ett personnummer har man helt andra rättigheter men även skyldigheter.

-Man måste göra mycket själv; rapportera till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och eventuellt Socialtjänsten varje månad, betala räkningar, komma i tid till möten med myndigheter. Men vi försöker tidigt integrera personen genom till exempel språkträning, säger Kremena.

Hon har många visioner för Lyktans framtid. Kring arbetsexploatering och tiggeri har det länge saknats kunskap och erfarenheter, men efter ett tiotal klienter i den situationen har hon förvärvat många lärdomar.

— Vi ser individen och hjälper alltid en människa i taget där de befinner sig. Det har varit många tålamodsprövande steg både framåt och bakåt, säger Kremena.

Saknar myndighet med tydligt mandat

Nu hoppas Kremena på att omvärlden och media ska lyfta frågan ännu mer och att Lyktan ska få igång ett samarbete med Arbetsmiljöverket och andra viktiga aktörer som kan göra fler tillslag på arbetsplatser. Ett föredöme är Finland där exempelvis Arbetsmiljöinspektörer har större befogenhet att gripa in och ge initialt stöd och skydd.

— Just nu har ingen myndighet det tydliga uppdraget här. Möjligheterna är minimala för utnyttjade arbetstagare att få information om sina rättigheter eller hjälp bort från exploatering.  Man behöver ställa andra frågor: Hur personen mår, var den bor och sover eller om han eller hon tvingats betala tillbaka sin utbetalda lön, poängterar Kremena.

Flera män inväntar rättsprocess

Hon önskar fler anställda och vill utveckla Verkstan, där klienterna arbetar praktiskt med skapande och även kan sälja sina produkter. Flera av dem som bott på Lyktan har fått jobb inom den svenska äldreomsorgen, hemtjänsten eller som personliga assistenter. Många av kvinnorna drömmer om att öppna egna hår- eller nagelsalonger. De flesta män som stöttats befinner sig åter i sina hemländer, men några bor kvar och inväntar en möjlig rättsprocess med förhoppning om upprättelse.

— Vi vet att vi behövs. Idag placeras många män på vandrarhem och det är ett otillräckligt skydd. Därför vill vi utöka antalet platser, säger Kremena.

”En sådan glädje att se upprättelse i deras ögon”

— Det är en sådan glädje när en person lyckas nå sitt mål, när vi ser upprättelse i deras ögon: uppehållstillstånd, arbete, en fungerande vardag med barnen eller att kunna skapa något här på Verkstan, fortsätter hon.

Lyktans personal är noga med att inte ge löften eller garantier till klienterna, men vill alltid förmedla hopp och ljus. Man kämpar hårt för varje person.

— Och vi har verkligen sett mirakel. Svåra låsningar, helt omöjliga fall som drivits ända upp i FN och som plötsligt lossat. Då kan vi fira, säger Kremena.

Text och foto: Carina Tyskbo

Fakta Lyktan, Frälsningsarméns skyddade boende

• 4 lägenheter.
• Plats för män, kvinnor och barn.
• Ger skydd och stöd från olika typer av människohandel såsom arbets- eller sexuell exploatering. Ger social, praktisk, juridisk och psykologisk hjälp samt erbjuder en skapandeverkstad.
• Antal anställda: 3 tjänster, klientkoordinator (socionom), familjekonsulent, verksamhetsansvarig, husmor.