Livet som hemlös är tufft. Efter en lång och kall vinter är många väldigt trötta. Samtidigt är det fler som ber Frälsningsarmén om en hjälpande hand. Allt för att komma tillbaka till ett fungerande liv.
– Vi kan vara en brygga mot myndigheter och vara de som stöttar och går bredvid på resan mot ett förvandlat liv, säger Jenny Alm, som är ansvarig för Frälsningsarméns mobila team i Stockholm.
Jenny Alm, på bilden tillsammans med kollegan Julian de Acha, ger flera exempel på människor som, med en stöttande hand från Frälsningsarméns mobila center, har tagit sig ut ur hemlöshet. Foto: Jonas Nimmersjö
Thomas är 58 år. För några år sedan hade han både jobb och familj. Men efter en uppslitande skilsmässa stod han utan bostad. Allt gick väldigt fort. Nu är gatan hans vardag. Så här års handlar det om överlevnad.
– Jag brukar oftast sova på nattbussen eller pendeln. Men ibland blir man avvisad, så då får man hitta någon annanstans att sova, berättar han.
Ansiktet är vindpinat. Håret och skägget är vildvuxet. Han kupar händerna runt kaffekoppen för att värma sina skrovliga, blåfrusna fingrar.
– Kylan är jobbig. Men glåporden är nästan ännu värre, förklarar han.
Han känner sig inte önskad någonstans. Förutom på Frälsningsarméns café. För där får han vara Thomas. Där blir han välkomnad, tilltalad med respekt och lyssnad på. Där får han duscha varmt och äta frukost.
– De är fantastiska på Frälsningsarmén. Jag blir alltid väl bemött där. Men så är det inte i samhället i dag. Vi som är hemlösa känner oss inte välkomna någonstans, konstaterar han.
Thomas är långt ifrån ensam. Varje vecka möter vi hundratals människor i akut hemlöshet.
”De är fantastiska på Frälsningsarmén. Jag blir alltid väl bemött där. Men så är det inte i samhället i dag. Vi som är hemlösa känner oss inte välkomna någonstans”
Peter är 65 år. Han lever också i hemlöshet, och besöker ofta Frälsningsarméns frukost på Templet i Stockholm. Han berättar att han är ständigt vaksam på nätterna, eftersom han är tvungen att halvsova på offentliga platser. Reglerna på Centralstationen är tydliga.
– Man får sitta och sova på bänkar, men inte ligga. Vid ettiden på natten blir man väckt och måste traska runt. Då blir det nattbuss eller tunnelbana till klockan tre, berättar han.
När tidningen Dagen följer med Frälsningsarméns mobila team Hållplats Stockholm berättar en man, som bott på Centralstationen sedan 2010, om det hårda livet som hemlös.
– Många som bott här har antingen flyttat eller dött, av droger eller sjukdomar, berättar han för tidningen.
Att få komma in i värmen – på ett härbärge eller akutboende – kan betyda mycket för den som även vintertid lever sitt liv på gatan. Samtidigt går vägen in på ett boende nästan alltid via socialtjänsten. Det gör att många i stället väljer andra lösningar. Förtroendet för myndigheter är nämligen ofta väldigt lågt bland personer i den här gruppen.
– I stället söker de sig till olika offentliga platser att sova på. Flera av de jag möter har inte sovit på flera dygn och är väldigt rädda för att bli sjuka. Många är helt slutkörda, berättar Jenny Alm, som leder Frälsningsarméns mobila team i Stockholm.
Jenny Alm märker hur den ständiga vaksamheten och bristen på sömn påverkar människor.
– Många vi möter är inte närvarande i samtal. Jag tror att det handlar om att de aldrig får sova på riktigt. Utan djupsömn slits både kroppen och hjärnan.
Samtidigt är det fler hemlösa som ber om hjälp när temperaturen sjunker. Det blir ett slags incitament för att ta tag i livet. Och med någon av Frälsningsarméns medarbetare vid sin sida är det fler som vågar närma sig socialtjänsten och söka relevant hjälp.
– Vi fungerar ofta som den där saknade länken. Vi kan vara en brygga mot myndigheter och vara de som stöttar och går bredvid på resan mot ett förvandlat liv, förklarar Jenny.
Den akuta hjälpen är ofta första steget mot en mer varaktig förändring: En tallrik varm soppa och en kopp nybryggt kaffe. En varm dusch och lite torra kläder. En nybäddad säng och en stadig frukost. Men kanske lika viktigt: en öppen famn och ett par öron som lyssnar.
– Genom praktisk hjälp och medmänsklig värme ser vi hur liv blir förvandlade – ett steg i taget, berättar Eva Gustin, informationsansvarig på Frälsningsarmén.
Just nu är behoven bland hemlösa extra stora. Efter en lång och bitvis kall vinter är många trötta och i behov av hjälp.
– Vi vet att hjälpen når fram. Bara under det senaste året har vi fått hjälpa många hemlösa tillbaka till ett fungerande liv igen. Men vi är helt beroende av frivilliga gåvor. Det är tack vare alla generösa gåvogivare som vi kan välkomna alla dessa frusna medmänniskor in i värmen, berättar Eva Gustin.
Text: Lukas Berggren
Foto: Jonas Nimmersjö
Här ser du exempel på vad din gåva kan räcka till:
Tack för din gåva till en medmänniska i hemlöshet!
Om du vill få skatteavdrag för din gåva behöver du uppge ditt personnummer på tacksidan.
Plusgiro 90 04 80-5 | Bankgiro 900-4805 | Swish 9004805
