Att känna sig delaktig och behövd motverkar psykisk ohälsa hos unga
Unga idag mår allt sämre psykiskt enligt ett antal undersökningar. Samtidigt ökar samhällsengagemanget bland dem. Frälsningsarméns UNG-team vill därför förutom att erbjuda gemenskap och aktiviteter också engagera den yngre generationen i sociala värden. På så vis får de en roll där de känner sig delaktiga och behövda, något som kan påverka måendet positivt.
Flera rapporter tyder på att allt fler unga lider av psykisk ohälsa. I Folkhälsomyndighetens undersökning från 2020 uppgav yngre personer oftare att de lider av ängslan, oro eller ångest jämfört med äldre. I åldersgruppen 16–29 år var det 54 procent (år 2006: 42 procent), och bland dem är det fler flickor/kvinnor än pojkar/män. Oro och stress kan ge upphov till psykosomatiska besvär såsom huvudvärk, magont, ryggont, yrsel, irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet och sömnproblem.
Enligt Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor 2017/2018 så finns högst andel med återkommande besvär bland 15-åriga flickor, varav 62 procent lider av det. Bland 15-åriga pojkar var andelen 35 procent. Att ha regelbundna symtom var vanligast bland elever som uppfattar familjens ekonomi som dålig. Gällande skolstressen så har den ökat bland 15-åriga flickor från 53 till 73 procent och bland pojkarna från 30 till 49 procent mellan mätningarna år 2009/10 och 2017/18.
Barnen skriver om oro, stress, mobbning, anorexi, sorg och depression
En som har mycket kontakt med unga är Gabriel Wahl. I sällskap av dockan Åsskar håller han i det sociala medieprojektet Kylskåpsradion, Frälsningsarméns podd för barn. Flertalet av lyssnarna är i åldern 8-13 år. År 2020 blev det 144 000 spelningar, vilket är en ökning med 102 procent jämfört med året innan och barnens inlägg i frågelådan ökade med 245 procent till 3434 stycken.
Inläggen tenderade även att vara av mer allvarlig karaktär. Många var relaterade till oro kring pandemin, att far- eller morföräldrar ska dö exempelvis och skuldkänslor över att kanske råka smitta äldre släktingar. En del barn berättade att de är så stressade över skolan att de gråter ibland, delvis på grund av de nationella proven. Andra ämnen har varit mobbning, anorexi, sorg och depression.
— Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina känslor. Dockan Åsskar brukar säga att ”känslor är som kiss – de måste ut!”, säger Gabriel Wahl.
— Vi försöker bekräfta barnen och få dem att känna att första kontakten med vuxenvärlden gick bra, att de blev lyssnade på och togs på allvar, fortsätter han.
Sociala medier triggar jämförelsehetsen
En annan påverkansfaktor det pratas mycket om är sociala medier. Gabriel Wahl påpekar att han inte vill smutskasta sociala medier generellt men att de ändå ger upphov till dåligt mående hos unga då de triggar igång en jämförelsehets.
— Förr kunde man känna av i skolan vem som var populär men nu finns det en mätbarhet och en tydlig statistik över gillamarkeringar på bilder. Får man inte så mycket respons på sina bilder så börjar man anpassa dem för att få mer bekräftelse och acceptans, säger Gabriel Wahl.
Mobbning ökar på sociala meder
Han förklarar att det för killar handlar om att visa makt, muskler och ibland kriminella inslag medan tjejer triggas att posera mer sexuellt.
— Mobbningen ökar också på grund av sociala medier eftersom dessa är som skolgårdar utan vuxna som håller koll, fortsätter han.
Han nämner också att 70 procent av all nätmobbning är från personer man känner men att avstånd och anonymitet leder till att människor skriver saker de inte skulle säga ansikte mot ansikte.
Isolering och ensamhet
Pandemin har också medfört en utbredd isolering och ensamhet när många stannar hemma från skolan. Den ideella föreningen Mind som bland annat driver självmordslinjen tog förra året emot dubbelt så många samtal som året innan även om man också hade utökat sin kapacitet. De som ringer dit känner ofta ensamhet, oro och ångest gällande relationsproblem, att man förlorat jobbet eller har en svår livssituation i övrigt. Detta uppger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind, till TT.
Unga vuxna i åldern 18-24 år har haft det tufft under de rådande restriktionerna. Att försöka bemästra studier på distans, vara ny på en studieort eller ha svårt att hitta jobb är några faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa. De senaste tio åren har etableringsåldern höjts, det vill säga den ålder då man börjat arbeta och kan försörja sig själv. Hälften av dem som hör av sig till Mind har självmordstankar och svårt att se en ljusning i tillvaron.
Frånvaron av gemenskap och delaktighet
Gabriel Wahl menar på att när både skolor och fritidsaktiviteter stängs ner kanske en del också inser att de inte har så många nära vänner.
— Utsattheten bland unga handlar om frånvaron av gemenskap, uppskattning, samhörighet och delaktighet, säger han.
— Två trender bland unga vi ser idag är en växande psykisk ohälsa men även ett större samhällsengagemang, exempelvis för miljön och feminismen, fortsätter han.
”De blir del i någonting större i egenskap av världsförbättrare”
Härom veckan samlades Frälsningsarméns UNG-team och pratade kring hur man kan bemöta psykisk ohälsa bland unga. Nu finns det planer på att forma verksamheten på ett sätt som skapar delaktighet i ett sammanhang som också knyter an till ett socialt engagemang. Det handlar om utbildningar i ledarskap och social rättvisa för ungdomar samt resor till Lettland där Frälsningsarmén är verksam inom samma territorium som Sverige men där levnadsstandarden är lägre och de sociala behoven är mer utbredda än här.
— På så vis blir de unga del i någonting större i egenskap av världsförbättrare, menar Gabriel Wahl.
— Jag tror den psykiska ohälsan bland dem motverkas när vi hjälper dem hitta roller där de känner sig behövda och önskade, förklarar han.
Frälsningsarmén ledartränar även unga redan från tonåren för att de ska växa som individer och få en funktion där de gör skillnad. UNG-teamet försöker hitta nya plattformar och mötesplatser för samtal och där har exempelvis Zoom varit ett viktigt redskap under pandemin. Bland annat så samlas unga till hemgrupp på nätet på onsdagkvällar.
Psykisk ohälsa efter gymnasiet
Under våren ses även blivande konfirmander i årskurs åtta och nio via Zoom-träffar. På grund av att konfirmationen ställdes in förra året så anordnas den för båda dessa årskurser i år. Om inte pandemin sätter stopp så samlas de också under en lägervecka i juni på Ågestagården i Stockholm. Under samma datum och på samma plats arrangeras även summercamp för gymnasieelever. Detta för att minska klyftorna mellan årskullarna och skapa bättre gemenskap mellan dem. De som konfirmerar sig i år kan sedan återkomma på nästa års summercamp.
Gabriel Wahl påpekar att det kan vara svårt för dem som gått ut gymnasiet att hitta en plats i kyrkan och att man inom Frälsningsarmén planerar att lägga mer resurser på den gruppen som lätt hamnar mitt emellan barn- respektive vuxensegmentet.
— Den åldern är väldigt kritisk för många när 13 års skolgång slutar och man ska hitta ett nytt sammanhang i livet. Och jag kan tänka mig att det särskilt gäller dem som slutar gymnasiet under pandemin och inte har någonting annat att gå till, säger Gabriel Wahl.
Text: Teresia Jansson
Foto: Jonas Nimmersjö
