Hjälp en person i hemlöshet – ge din gåva nu

Ockultism och mardrömmar byttes till frälsning och frid

Bitte drogs in i det ockulta vilket ledde till utmattning, rädsla och mardrömmar. När hennes kristna släktingar bad för henne och hon avsade sig den synska förmågan så uppenbarade sig Jesus för henne. Av honom får hon frid, kraft och smärtlindring. Snart hittade hon också till kårgemenskapen i Örnsköldsvik.

Birgitta Pettersson, som kallas för Bitte, växte upp tillsammans med sin syster, mor och mormor. Pappan som var periodare såg de inte mycket av. Mamman arbetade mycket för att få ihop till brödfödan och var dessutom ofta ute på krogen om kvällarna och även hon drack en hel del alkohol.

- Jag tror att det var en flykt från mormor som var väldigt känslig och inte tyckte om livet. Men av mormor fick vi samtidigt trygghet och kärlek, säger Bitte.

Det handlade bland annat om djävulen

Detta till skillnad från modern som aldrig lät döttrarna höra att de var älskade. De gick i söndagsskola som små och deras mormor hade en gudstro men var också synsk så hon blandade kristendomen med ockultism. Hon såg och hörde saker som inte andra gjorde. Om hon exempelvis saknade sina ångestdämpande tabletter kunde de morgonen efter ligga på matbordet utan att någon i huset hade något med det hela att göra.

- Det hände mycket konstiga saker och jag tyckte att det var skrämmande för det handlade bland annat om djävulen men mormor sa att hon hade beskydd, minns Bitte.

Denna förmåga gick i arv till henne och det hände bland annat att tv:n plötsligt slogs på av sig självt och det hela eskalerade när hon fick barn. Hon brukade patrullera på kvällarna som vuxen på stan och ofta väcktes hon på natten och kände maningen att klä på sig och gå ut. På så vis hjälpte hon många unga och hennes soffa blev ett tillhåll för dem som inte släpptes in i hemmet av sina föräldrar på grund av att de hade druckit eller tagit droger. Så höll det på i 15 år men tillslut kände Bitte sig stressad och dränerad.

- Jag kände mig vilsen och snurrig och ville inte hålla på med detta längre, förklarar hon.

Vid den här tiden hade hon en otäck dröm då hon upplevde hur djävulen manifesterade sig och när han petade på henne fick hon ett hål i ryggen. Drömmen upprepades två gånger och Bitte har funderat över om detta skedde för att hon mot sin vilja följt med och lyssnat på medier bland annat.

- Jag var så rädd och tänkte att ”han ska inte få mig!” Tredje gången var jag så rädd att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, säger Bitte.

Jesus var kvar – då kom lugnet

Hennes moster och man är djupt troende kristna och de såg att deras släkting inte mådde bra så de uppmanade henne att avsäga sig den synska förmågan. De bad för Bitte som bjöd de onda makterna att försvinna. I samma veva låg hon hemma i soffan och tittade ut genom fönstret.

- Då såg jag Jesus i trädet och tänkte att nu är det väl ändå psyket nästa för mig, utbrister hon.

- Men så blundade jag och när jag tittade igen så var han kvar. Då kom lugnet över mig, det var en sådan välsignelse, fortsätter Bitte och påpekar att hon alltid har burit med sig en barnatro.

Därefter följde en lugnare tid och tre döttrar växte upp och fick egna familjer. Ena dottern brukade ta med sina barn till öppet hus på Frälsningsarméns kår i Örnsköldsvik och hon uppmanade Bitte att gå dit eftersom hon var lite bekant med kårledaren Anita Allandotter.

- Men jag sa: ”Nej, låt mig sova!” Jag var ju nattmänniska, påpekar Bitte.

Jag hittade hem och var äntligen fri

Men så tog hon sig i kragen och gick dit i alla fall och förutom Anita träffade hon även på andra föräldrar som hon hade nattvandrat med. Hon fortsatte att besöka kåren sporadiskt och med tiden växte behovet av att vara där. I början satt hon längst bak i lokalen under gudstjänsterna men hon kom att flytta allt längre fram. Vid ett tillfälle kände hon en maning inom sig som sa: ”Nu går du fram för nu ska du bli frälst!” Bitte reste sig, satte sig och reste sig igen om vartannat och hon beskriver det som om det tillslut var någon som tog tag i hennes hår och samtidigt knuffade henne framåt. Framme vid estraden fick hon frågan vad hon ville ha förbön för.

- Jag sa att jag trodde att jag skulle bli frälst och när jag hade sagt det höll jag på att börja gråta och uppfylldes av en sådan otrolig glädje. Det var helt fantastiskt, utropar Bitte som också fick bråttom att döpa sig för att verkligen manifestera att hon nu tillhörde Jesus.

- Jag hade hittat hem och var äntligen fri. Jag var så lycklig och kände bara frid, förklarar hon.

Vänder mig till Jesus och bara ”är”

Detta var för två, tre år sedan och Bitte är idag 65 år. Hon berättar att hon har värk i nästan hela kroppen, delvis på grund av tungt, fysiskt arbete, reumatism, fibromyalgi, fallskador och foglossning efter de tre graviditeterna. Någon period hade hon så ont att hon inte kunde gå överhuvudtaget men ”att vila i Jesus”, som det talas om i exempelvis Psalm 23, har blivit som ett mantra för henne.

- Jag ber alltid att jag ska få vila och sova utan att ha ont och när jag lägger mig ner och har min stund med Jesus och bara är, då försvinner värken. Jag blir som viktlös, det går inte att beskriva, säger Bitte entusiastiskt.

- Om jag inte hade honom att vända mig till vet jag inte vad jag skulle göra. Det är bara han som kan ta hand om min värk, menar hon på.

Sedan hon kom till kåren har hon gått bibelskola och hon tröttnar aldrig på att lära sig mer om Jesus. Bitte tror att mostern spelat stor roll för hennes frälsning och beskriver det som att hon har ett sken runt sig som har en inverkan på människor.

- Jag har sett hur lycklig hon har varit, och jag har saknat den lyckan, men nu har jag den och det är så underbart. Jag känner mig älskad och lugn och jag svävar fram, utbrister Bitte.

- Och nu har jag en far som jag kan gå till med allt, någon som lyssnar och tröstar mig och jag tror att jag har letat efter en sådan hela livet, avslutar hon.

Text och foto: Teresia Jansson

Ska vi be för dig?

Vill du be till Gud?

Herrens bön eller Fader vår som den är mer känd för att heta, är den mest centrala bönen inom kristendomen. I den nya översättningen heter bönen Vår fader.

Enligt Bibeln var det Jesus själv som lärde ut den här bönen på ett berg i Galileen, som en del av sin bergspredikan. Händelsen beskrivs i Matteusevangeliet (Matteus 6:9-12).

Vår fader 

Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen.

Vill du gå en alphakurs om kristen tro?

En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta gärna kontakt med Frälsningsarmén på din ort eller en annan församling, om vi inte finns på din ort.