Frågor och svar om julen

Juldagen, 25 december, firas i många kristna länder till minne av Jesu födelse. Enligt kyrklig tideräkning, och arv från den judiska kalendern, börjar dock en helgdag redan kvällen före, i det här fallet julafton då bland annat Sverige har det huvudsakliga julfirandet. Enligt detta synsätt är det samma dag och samma fest. I den julianska kalendern, som vissa ortodoxa kyrkor följer, så infaller 25 december under den gregorianska kalenderns/sekulära tideräkningens 7 januari, vilket är förklaringen till att de firar jul då istället.

Länge har det funnits en givmild tradition kring julen då man tänker extra på de ekonomiskt utsatta. Redan under antiken gav romarna varandra paket för att fira in det nya året. Senare blev det vanligare att ge en julgåva. Omkring 300 år efter Kristus sammankopplades julen med bibelberättelsen om de tre vise männen som kom med gåvor vid Jesu födelse. Skyddshelgonet Nikolaus som var biskop i Myra, regionen kring dagens Turkiet, ansågs vara väldigt givmild, särskilt mot barn. Från honom kommer namnet Sankte Klas och han firas 6 december. I en del länder delar han (jultomten som vi kallar honom här) därför ut klappar den dagen. Under 1600 talet kunde man slänga in en present innanför dörren efter att man “klappat” på den. Då var det oftast en skämtsam julklapp som avsändaren skrivit ett lite elakt rim på.  

Annandag jul infaller dagen efter juldagen, det vill säga 26 december. Då uppmärksammas Sankt Stefanos eller Sankt Staffan, kristendomens första martyr efter Jesus, som stenades till döds på grund av sin tro. I några länder kallas annandagen för Boxing day då man förr i tiden gav tjänstefolket ledigt och man själv åt en enkel måltid. Det är också en dag då de fattigas situation uppmärksammas då kyrkan ofta har delat ut pengar till ekonomiskt utsatta.

Juldagen, 25 december, firas i många kristna länder till minne av Jesu födelse även om exakt dag för händelsen inte är fastställd. Enligt kyrklig tideräkning börjar dock en helgdag kvällen före, i det här fallet julafton, och därmed är det samma dag och samma fest. Numera innefattar julafton hela 24 december, en dag då det största firandet sker på många håll. Julnatten infaller däremellan och då hålls julnattsmässa i kyrkan eller julotta tidigt på juldagens morgon.

Julfirandet är idag en blandning av religiösa och sekulära traditioner som har utvecklats, kommit och gått med tiden. Ursprungligen var det en hednisk högtid kring vintersolståndet då man firade att dagarna började bli längre. Ordet jul härstammar från det fornsvenska iul och sägs komma från det urgermanska ordet jehwla som kan ha betytt "fest" eller "högtid". Idag är julen starkt förknippad med firandet av Jesu födelse bland kristna världen över.

Läs hela julevangeliet här

Ordet jul härstammar från det fornsvenska iul men det finns flera teorier kring dess ursprung. Det sägs komma från det urgermanska ordet jehwla som kan ha betytt "fest" eller "högtid". Jul var benämningen på en längre tidsperiod kring vintersolståndet och en hednisk högtid då man firade att dagarna började bli längre. Namnet kan även kopplas till det gotiska månadsnamnet fruma jiuleis (första julmånaden eller månaden före jul) från 300-talet då julen också började förknippas med Jesu födelse. I England och Tyskland fick det kristna firandet benämningen Cristes Mæsse (Kristi mässa) som utvecklades till Christmas respektive wîhe nah (vigda natten), senare Weihnachten. I de nordiska länderna behölls ordet jul.

Kristna firar minnet av Jesu födelse då han, Guds son, kom till jorden född som människa för att undervisa, dela människornas bördor och ta på sig deras synder när han dog på korset. Till det kristna julbudskapet hör kyrkobesök som julbön, julotta och midnattsgudstjänst. Andra traditioner är att sjunga kristna julsånger, läsa julevangeliet i Bibeln (Lukasevangeliet 2:1-20) och att ställa fram en julkrubba då Jesus lades i en sådan efter att han fötts under enkla förhållanden.

Läs hela julevangeliet här

Kristna firar minnet av Jesu födelse då han, Guds son, kom till jorden född som människa för att undervisa, dela människornas bördor och ta på sig deras synder när han dog på korset. Till det kristna julbudskapet hör kyrkobesök som julbön, julotta och midnattsgudstjänst. Andra traditioner är att sjunga kristna julsånger, läsa julevangeliet i Bibeln (Lukasevangeliet 2:1-20) och att ställa fram en julkrubba då Jesus lades i en sådan efter att han fötts under enkla förhållanden.

Läs hela julevangeliet här

Ursprunget till julbocken sägs vara att någon, ofta en ung pojke, klädde ut sig i en ut och invänd rock samt mask för ansiktet och horn i pannan. När han kom till ett hem sjöng de som bodde där tills han ”dog”. Han vaknade dock till liv och stångade de närvarande och för att bli av med honom fick de köpa sig fria med mat och brännvin. Under en hundraårsperiod var det bocken som delade ut julklapparna tills han ersattes av jultomten. Idag sägs bocken, och andra juldekorationer i halm, föra tankarna till halmen i den enkla boning där Jesus föddes.

Julkrubban ses ofta i kyrkor och hem kring julen då den påminner om den händelse som gör att kristna firar jul, nämligen Jesu födelse. Julprydnaden, gjord av olika material, innefattar Jesusbarnet som ligger i en krubba, föräldrarna Josef och Maria och ofta herdar, de tre vise männen, några djur och ibland en ängel samt Betlehemsstjärnan. Även halmen som det pyntas med kring jul är en påminnelse om krubban som man tror att Jesus lades i efter födseln.

Det är en text i Bibeln, Lukasevangeliet 2:1-20, som beskriver Jesu födelse i ett stall eller en grotta i Betlehem eftersom det inte fanns plats på något härbärge. Hans föräldrar, Josef och Maria, hade begett sig dit från Nasaret för att skattskriva sig. En ängel uppenbarade sig för några herdar i närheten och gav dem budskapet att en frälsare hade fötts i stallet. Herdarna letade då upp Josef och Maria och berättade för dem vad ängeln hade sagt.

Läs hela julevangeliet här

”Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius styrde i Syrien.Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Så reste också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som kallas Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt.Han kom för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade som var havande.Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i gästrummet.” (Lukasevangeliet 2:1-7. SFB15)

Läs hela julevangeliet här

Lukasevangeliet 2:1-20, i Nya Testamentet i Bibeln.

Några av de vanligaste kristna julsångerna som sjungs i kyrkor och hem över hela världen är ”O helga natt” och ”Stilla natt”. Det gäller även i Sverige och fler exempel på de mest sjungna sångerna här är ”Nu tändas tusen juleljus”, ”Strålande jul”, ”Betlehems stjärna” (Gläns över sjö och strand), ”När juldagsmorgon glimmar” och ”Det är en ros utsprungen”.

Många av de klassiska kristna julsångerna framförs ofta av barnkörer. Ett par av dem är ”Nu tändas tusen juleljus” och ”När juldagsmorgon glimmar”.

På julafton hålls ofta gudstjänst i form av julbön som kan innefatta sång, läsning av julevangeliet; Lukasevangeliet 2:1-20, predikan och ibland även julspel. Julbönen har på senare år ökat i popularitet i Svenska kyrkan, liksom julnattsmässan/midnattsmässan som firas natten mellan julafton och juldagen.

Tidigt på juldagsmorgonen hålls julotta, en gudstjänst till minne av Jesu födelse. Med otta avses den tidpunkt under dygnet då natten börjar övergå i morgon, ett ord som kommer från sanskrits aktú som betyder natt eller mörker. Enligt kyrkolagen år 1686 skulle julottan börja klockan 6.00 men numera kan den hållas redan klockan 4.00, inte sällan klockan 7.00 eller 8.00, och på vissa håll räknas en gudstjänst som hålls så sent som klockan 10.00 som julotta.

Tidigare har ofta sången ”Var hälsad, sköna morgonstund” inlett julottan men sedan mitten av 80-talet har ”När juldagsmorgon glimmar” blivit allt vanligare.

Enligt kyrkolagen år 1686 skulle julottan börja klockan 6.00 men numera kan den hållas redan klockan 4.00, inte sällan klockan 7.00 eller 8.00, och på vissa håll räknas en gudstjänst som hålls så sent som klockan 10.00 som julotta.

Tidigt på juldagsmorgonen hålls julotta, en gudstjänst till minne av Jesu födelse. Med otta avses den tidpunkt under dygnet då natten börjar övergå i morgon, ett ord som kommer från sanskrits aktú som betyder natt eller mörker.

En julnattsmässa/midnattsmässa firas natten mellan julafton och juldagen, 24-25 december. Det är en gudstjänst med nattvard som markerar övergången från advent till jul. Temat är ”Den heliga natten” och den mest kända texten som läses är julevangeliet i Lukasevangeliet 2:1-20. På senare år har den blivit mer populär än julottan som hålls tidigt på juldagsmorgonen.

En julnattsmässa/midnattsmässa firas natten mellan julafton och juldagen, 24-25 december. Det är en gudstjänst med nattvard som markerar övergången från advent till jul. Temat är ”Den heliga natten” och den mest kända texten som läses är julevangeliet i Lukasevangeliet 2:1-20.

Skyddshelgonet Nikolaus som var biskop i Myra, regionen kring dagens Turkiet, ansågs vara väldigt givmild, särskilt mot barn. Från honom kommer namnet Sankte Klas och han firas 6 december. I en del länder delar han (jultomten som vi kallar honom här) därför ut klappar den dagen.

Adventsstjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan som visade de tre vise männen vägen till Jesus i stallet. I Tyskland på 1880-talet fick en lärare idén att låta sina elever göra pappersstjärnor med en lampa inuti och så fick adventsstjärnan en plats i våra hem inför högtiden.

Adventsstjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan som visade de tre vise männen vägen till Jesus i stallet. I Tyskland på 1880-talet fick en lärare idén att låta sina elever göra pappersstjärnor med en lampa inuti och så fick adventsstjärnan en plats i våra hem inför högtiden.

Genom att tända ett ljus varje adventssöndag fyra veckor före julafton ”räknar vi ner” till den dag vi firar Jesu födelse. Det var först på 1920-talet det började säljas adventsljusstakar med fyra ljus här i Sverige och tidigare hade man en adventsgran på bordet i hemmen. Seden fanns i Tyskland där man tände sju ljus dessa söndagar tills granen hade 28 ljus.

Genom att tända ett ljus varje adventssöndag fyra veckor före julafton ”räknar vi ner” till dagen då Jesus föddes. Det var först på 1920-talet det började säljas adventsljusstakar med fyra ljus här i Sverige och tidigare hade man en adventsgran på bordet i hemmen. Seden fanns i Tyskland där man tände sju ljus dessa söndagar tills granen hade 28 ljus.

I 2 Mosebok står det att Gud instruerade Israels folk hur den sjuarmade ljusstaken (menorah på hebreiska som betyder lampa) skulle se ut när de byggde tabernaklet. Där skulle den lysa upp ”det heliga”. Det finns flera förklaringar kring dess betydelse. Den sägs symbolisera den brinnande törnbusken som Gud uppenbarade sig i inför Moses på berget Horeb. Talet sju anses vara fullkomlighetens/Guds tal som återkommer i Bibeln; de sju skapelsedagarna, de sju församlingarna i Uppenbarelseboken och de sju andliga nådegåvorna exempelvis. De sju ljusen bildar en triangel som även för tankarna till treenigheten inom kristendomen – tron på Fadern, Sonen och den Helige Ande.

Menorahn är en vanlig symbol inom judendomen men själva ljusstaken får inte användas utanför templet då den anses helig. I synagogor har man istället en chanukkia med åtta plus ett ljus när man firar högtiden med samma namn. Där kan menorahn dock användas i symboler. Inom messiansk judendom – en judisk/kristen rörelse – finns menorahn med i det så kallade messianska sigillet som även består av davidsstjärnan och en fisk. I många kristna kyrkor, särskilt den ortodoxa, kan man däremot se sjuarmade ljusstakar.

Enligt den julianska kalendern inträffar vintersolståndet den 13 december och under medeltiden började julfastan den dagen. Därför anordnades festligheter med mycket mat natten innan. Man skulle även ha gjort de flesta förberedelserna inför julen innan morgonen. Årets mörkaste natt ansågs farlig då man trodde att djur kunde tala och att onda makter var i farten. Därför höll man sig inomhus och vakade och firandet blev ett sätt att driva undan mörkret och få ljusets makter att återvända.

Lucia var en kristen jungfru från Syrakusa på Sicilien och efter att hon dött martyrdöden för sin kristna tro år 304 blev hon helgonförklarad. Hennes namn betyder “den lysande” eller “ljusbärerskan” och kommer från det latinska ordet lux (ljus). Ljuskronan runt huvudet på frontfiguren i våra Luciatåg sägs symbolisera den eld som vägrade ta fart när man försökte bränna Lucia på bål. En annan koppling skulle vara att hon var tvungen att ha ljus fästade vid huvudet för att ha händerna fria när hon ledsagade kristna ner i katakomberna för att ta skydd då det var straffbart att vara kristen. Det röda sidenbandet om midjan är en påminnelse om hennes martyrdöd. Firandet av det kristna helgonet sammanföll alltså med vintersolståndet och när man övergick till den gregorianska kalendern låg Luciafirandet kvar 13 december trots att vintersolståndet enligt den nuvarande kalendern infaller 22 december.

Ordet ”advent” kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst och advent är en förberedelsetid inför julen/Jesu ankomst. Första advent firas den fjärde söndagen före jul då vi tänder det första ljuset i den fyrarmade ljusstaken och kanske börjar dekorera hemmet med julsaker. I kyrkor hålls ofta adventsgudstjänster med sånger och predikan på temat. Adventstiden inleder det nya kyrkoåret och kännetecknas av stillhet och förväntan även om den numera ofta kan vara stressfylld med tanke på allt som ska ordnas inför julhelgen. Inom katolicismen har advent varit en period med fasta som bryts vid jul.

Ordet ”advent” kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst och advent är en förberedelsetid inför julen/Jesu ankomst. Andra advent firas den tredje söndagen före jul då vi tänder det andra ljuset i den fyrarmade ljusstaken. Adventstiden inleder det nya kyrkoåret och kännetecknas av stillhet och förväntan även om den numera ofta kan vara stressfylld med tanke på allt som ska ordnas inför julhelgen. Inom katolicismen har advent varit en period med fasta som bryts vid jul.

Ordet ”advent” kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst och advent är en förberedelsetid inför julen/Jesu ankomst. Tredje advent firas den andra söndagen före jul då vi tänder det tredje ljuset i den fyrarmade ljusstaken. Adventstiden inleder det nya kyrkoåret och kännetecknas av stillhet och förväntan även om den numera ofta kan vara stressfylld med tanke på allt som ska ordnas inför julhelgen. Inom katolicismen har advent varit en period med fasta som bryts vid jul.

Ordet ”advent” kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst och advent är en förberedelsetid inför julen/Jesu ankomst. Fjärde advent infaller söndagen 18-24 december då vi tänder det fjärde och sista ljuset i den fyrarmade ljusstaken. Adventstiden inleder det nya kyrkoåret och kännetecknas av stillhet och förväntan även om den numera ofta kan vara stressfylld med tanke på allt som ska ordnas inför julhelgen. Inom katolicismen har advent varit en period med fasta som bryts vid jul.

Adventstiden inleder det nya kyrkoåret och består av de fyra veckorna före julafton. Första advent infaller en söndag mellan 27 november och 3 december och fjärde advent en söndag mellan 18 och 24 december. Enligt adventskalendern är tiden 1-24 december. Advent är den inledande perioden på kyrkoåret och på många håll firas adventsgudstjänster med predikan och sånger på det temat. Inom katolicismen har advent varit en period med fasta som bryts vid jul.

Adventstiden börjar den fjärde söndagen före jul - kallad första advent - och kan infalla mellan 27 november och 3 december. Den avslutas i och med fjärde advent som infaller en söndag mellan 18 och 24 december. Enligt adventskalendern är tiden 1-24 december. Advent är den inledande perioden på kyrkoåret och på många håll firas adventsgudstjänster med predikan och sånger på det temat. Inom katolicismen har advent varit en period med fasta som bryts vid jul.

Ordet ”advent” kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst och advent är en förberedelsetid inför julen/Jesu ankomst. Första advent firas den fjärde söndagen före jul då vi tänder det första ljuset i den fyrarmade ljusstaken och kanske börjar dekorera hemmet med julsaker. Följande tre söndagar tänds övriga ljus i adventsljusstaken, ett per söndag. Under den tiden brukar det julpyntas, handlas julklappar, vi äter kanske julbord och går på julkonserter. Advent är även den inledande perioden på kyrkoåret och på många håll firas adventsgudstjänster med predikan och sånger på det temat. Inom katolicismen har advent varit en period med fasta som bryts vid jul.