Frågor och svar om kristna högtider

Inom kristendomen finns ett flertal högtider som firas under året. Tre av dessa högtider är de viktigaste och mest uppmärksammade, jul, påsk och pingst. Några andra högtider inom kristendomen är advent, Kristi himmelsfärdsdag och alla helgons dag. De flesta högtider fokuserar kring Jesus, det vill säga Jesu födelse, död och uppståndelse. Andra högtider handlar bland annat om helgon, apostlar eller martyrer.

Pingst är en högtid då vi firar närvaron av den Helige Ande. Innan Jesus lämnade jorden på Kristi himmelsfärdsdag (40 dagar efter att han hade uppstått från döden) berättade han för sina lärjungar att de inte kommer att bli övergivna. Efter Jesus död blev lärjungarna som genom eldslågor uppfyllda av den Helige Ande. De fick bland annat nya tungotal och blev fyllda med mod att gå ut och predika. Den Helige Ande var och är en osynlig närvaro av Gud. Idag uppmärksammas Pingst för att påminna oss om att Gud finns både i oss och med oss. Alltid närvarande för den som tror.

Läs mer om varför vi firar pingst

Ordet advent betyder ankomst, vilket är precis vad vi firar. Väntan på ankomsten av Jesu födelse. Advent är en glad tid som är fylld med förväntningar på vad som komma ska. Första söndagen i advent är den som inleder kyrkoåret i väntan på Kristi födelse, dagen då Gud blev människa. Adventsstjärnan som pryder många svenska hem under denna högtid är en symbol för stjärnan som ledde de vise männen till Betlehem där Jesus föddes.

Läs mer om varför vi firar advent

Påsken är en av de absolut största högtiderna inom kristendomen. Under den här tiden korsfästes Jesus, dog och återuppstod. Jesus övervann döden och all ondska, vilket inom kristen tro har en mycket central roll. Jesu återuppståndelse skapade möjlighet för alla människor att söka förlåtelse för sina synder. Den som tror och bekänner Jesus som sin Herre får sina synder förlåtna, vilket gör det möjligt att få evigt liv. Påsken är därmed en högtid fylld med oändligt hopp. Genom att Jesus återuppstår blir det möjligt för alla att tro på ett evigt liv, att det finns en framtid med Gud.

Läs mer om varför vi firar påsk

Julafton firas till minne av Jesu födelse, dagen då Gud föds som människa. Natten mellan den 24 och 25 december föddes Jesus i Betlehem av jungfru Maria med Josef närvarande. Jesus föddes under väldigt enkla förhållanden som visar att Jesus var en av folket. Jesu födelse återfinns i Lukasevangeliet 2:1-7. I texten beskrivs hur Maria lindar in barnet och placerar honom i en krubba då härbärget var fullt. En tradition där dagens firande har utvecklats under många århundraden.

Läs mer om varför vi firar jul

Trettondagsafton firas till minne av dagen då de vise männen besökte den nyfödde Jesus. De vise männen var österländska stjärntydare vilka följde den starkt lysande stjärnan över Betlehem. Först gick färden till palatset då de trodde att stjärnan var ett tecken på födelsen av ett kungabarn. På den trettonde dagen nådde de fram till stallet där Jesus fanns. Jesus fick tre gåvor av männen: guld, myrra och rökelse. Dagen firas genom att minnas uppenbarelsen av Guds son och av stjärnan i Betlehem.

Läs mer om varför vi firar jul

Den största fastan i kristendomen pågår i 40 dagar och den inleds före påsk, på askondagen och avslutas på påskdagen. På söndagarna är det tillåtet att äta det som valts bort under de övriga dagarna. En fasta inom kristendomen behöver inte betyda att avstå från att äta. Att fasta kan också innebära att avstå från något annat, som att se på tv, äta godis eller kött. Det handlar om att skapa tid för eftertanke och bön. Fasta kan genomföras när som helst under året, till exempel när någon vill ha mer av Guds närvaro i sitt liv. Ofta arrangerar kristna kyrkor/församlingar gemensamma men frivilliga fastor och bön för något speciellt ändamål.

Veckorna mellan pingst och domsöndagen kallas för trefaldighetstiden. Det är en tid att lära känna Gud bättre men även sig själv. Att växa tillsammans med Gud. Den första söndagen som infaller efter påsk kallas Heliga trefaldighets dag. Då firas Guds treenighet. På Heliga trefaldighets dag knyts de tre viktigaste högtiderna samman och firar treenigheten. Gud är en men ändå tre; Gud, Jesus och den Helige Ande. Julen firas för att Gud föddes som människa. Påsken firar Jesu död och uppståndelse. Pingsten påminner om hur Den helige Ande föll över lärjungarna. Heliga trefaldighetsdagen går också under namnet missionsdagen,för att påminna oss om att vi precis som Jesu lärjungar har en kallelse att missionera och hjälpa dem som har de sämre ställt.

Midsommar är inte en kristen högtid men inom kristendomen firas däremot Johannes Döparens födelse. Sex månader innan Jesus föddes Johannes, varför man tidigare firat hans födelse den 24 juni. Efter år 2003 firar man numera på söndagen efter midsommardagen. Johannes Döparen var en profet och den som förberedde folket för Jesu ankomst. Han sa att de behövde döpa sig och omvända sig för att vara redo för Guds rike. Jesus kom själv till Johannes för att döpa sig. Johannes avrättades så småningom genom halshuggning efter att han uttalat sitt ogillande mot kejsarens kärleksaffärer.

På den andra söndagen i oktober varje år infaller tacksägelsedagen. En dag med fokus på att vara tacksam på det Gud ger. Förr var det mer fokus just på tacksamhet över skörden som togs om hand just då, men idag är det allmän tacksamhet över vad Gud har gett oss och ger. Det fanns en tradition av att skänka en del av skörden till kyrkan och till viss del utövas detta fortfarande. Kyrkan kan i sin tur sälja skörden och hjälpa dem som behöver. Det är ofta fokus på lovsång under tacksägelsedagen då det i sig är att hylla och visa tacksamhet till Gud.

Alla helgons dag firas till minne av alla martyrer och helgon som har vandrat vidare. Inom den katolska kyrkan finns många helgon som den Heliga Birgitta och Lucia, men dagen uppmärksammar också okända helgon. Ordet ”helgon” betyder ”helig” och enligt Bibeln är alla troende heliga, och därmed även helgon. Dagen infaller mellan den 31 oktober och 6 november varje år och firas genom att tända ljus på gravarna. Att tända ljus på gravarna och minnas dem som inte längre vandrar med oss är en tradition som har sina rötter långt tillbaka i tiden.

Läs mer om alla helgons dag

Alla själars dag inträffar på söndagen varje år efter Alla helgons dag. Den här dagen minns vi tillbaka och hedrar våra nära och kära som har vandrat vidare. Minnet ska skänka tröst och hopp. En påminnelse om att vi har ett evigt liv hos Gud. Även om sorgen kan vara smärtsam finns det något större som vi kan trösta oss i, en samhörighet och närhet med Gud.

Jungfru Marie bebådelsedag går också under namnet Vårfrudagen. Den här dagen skedde mötet mellan Maria och ärkeängeln Gabriel som kom ned från himlen. Guds ängel Gabriel berättar för Maria att hon om nio månader kommer att föda Guds son. Sonen kommer att bära namnet Jesus. Gabriel ger löftet att Gud alltid kommer att finnas nära och det ger Maria en trygghet. Dagen firas med fokus på att lita på det Gud har planerat för var och en av oss.

Helige Mikaels dag, Mikaelidagen, firas till minne av ärkeängeln Mikael. Det är en gammal högtid som började att firas redan på 400-talet. Ärkeängeln Mikael kämpade mot det onda och för Guds sak. Mikaels uppgift handlade om att väga själarnas godhet mot deras ondska. Dagen firas därför genom att stå upp för det som är rätt och hjälpa varandra. Den infaller den första söndagen i oktober varje år.

Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag som den också heter är en dag som firar Jesus fyrtionde levnadsdag. Josef och Maria bar den här dagen fram Jesus i templet. I templet mötte de en man vid namn Symeon som fått höra av den Heliga Ande att han inte kommer att dö innan han träffat den som Gud valt att rädda världen. När Symeon möter Jesus prisar han Gud och berättar att han har sett ljuset och nu kan dö i frid. Ordet kyndel betyder just ljus.