Kultur och historia
Frälsningsarmén startade sitt arbete i Lettland 1923, under fristaten Lettland, i Riga och Jelgava. Under de första tio åren fanns 17 kårer (kyrkor) i Lettland. Alla centra organiserade soppkök och erbjöd social hjälp.
Den 14 september 1943 beordrade nazisterna att Frälsningsarméns arbete skulle stoppas och att alla dess egendomar skulle konfiskeras. Sedan kom kommunistregimen och under de kommande 50 åren arbetade Frälsningsarmén i Lettland i hemlighet. Först den 18 november 1990 startades arbetet officiellt om i landet.
Efter att ha återfått sin självständighet från före detta Sovjetunionen 1991 har människorna i landet stadigt arbetat sig mot ett bättre liv. Trots de många positiva förändringarna är flödet av människor som flyttar utomlands fortfarande stort. Den största delen av befolkningen bor i stadsområdena och många unga människor flyttar till huvudstaden Riga för studier och stannar sedan där.
En av utmaningarna för Lettland är det låga födelsetalet samt att landet har en av de lägsta förväntade livslängderna i hela Europa. Som i alla andra länder finns det människor som befinner sig i svåra omständigheter på grund av arbetslöshet, missbruk, sjukdom eller hög ålder. Frälsningsarmén i Lettland arbetar för att på olika sätt stötta människor genom att möta deras andliga och fysiska behov.
Text: Kiki Broms
Foto: Frälsningsarmén i Lettland