Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Bibelläsningen övertygade

Robert Tuftströms behov av verklighetsflykt fick honom att sluka böcker, även Bibeln. Den läsningen resulterade i att han på sitt pojkrum böjde knä och tog emot Jesus. Idag är han chef för Frälsningsarméns sociala arbete i vårt land.

Foto: Teresia Jansson

Jag har hört någonting om att två procent av alla som blir frälsta blir det bara genom att läsa Bibeln, så de procenten tillhör jag, säger Robert Tuftström med ett leende.

Han sitter vid sitt skrivbord på pro­gramkontoret på Frälsningsarméns hög­kvarter i Stockholm. Här tillträdde han som chef för den sociala divisionen den 1 maj. Lika gråbeige som denna septem­bereftermiddag är Roberts mundering från topp till tå; väst och byxor i slit­starkt tyg med logotypen för Internatio­nal Emergency Services (IES) tryckt på vänster bröst. Det är Frälsningsarméns hjälporgan som rycker in vid exempel­vis naturkatastrofer och där har Robert mycket erfarenhet i bagaget. Men vi åter­kommer till detta.

Telefonkatalogen och Bibeln

Han växte upp som yngst av fyra sys­kon i Härnösand med politiskt aktiva föräldrar och ett hem som präglades av ett socialistiskt tänkande.

— När mina föräldrar träffades gick mamma i kyrkan men pappa förbjöd henne att göra det, fast senare blev han frälst och mamma hittade tillbaka till sin tro, berättar Robert.

När han var tio år skilde sig föräldrar­na. Detta satte igång en process inom Robert med mycket tankar kring meningen med tillvaron.

— Allt kändes tomt och deprimeran­de och jag undrade vad mer som finns i livet. Men istället för att döva mig med droger eller annat så läste jag massor med litteratur för att slippa tänka på var­dagen, förklarar han.

Tillslut kvarstod telefonkatalogen och hans brors dammiga konfirmationsbibel och han satte tänderna i den sistnämnda. Av läsningen förstod Robert att Gud haft ett syfte med skapelsen, att människan gav upphov till syndafallet och att Jesus återupprättade kontakten mellan männ­iskan och Gud.

Upplevde frälsningens under

— Den personliga frälsningen i mötet med Jesus blev svaret på min livskris. Jag insåg att livet inte tar slut, att det finns en evighet i gemenskap med Gud, säger Robert.

Så den höstnatt han läste Bibeln för för­sta gången gick han ner på knä vid sin säng och gav sitt liv till Jesus och trots mörkret utanför upplevde han hur hela rummet lystes upp. Han drog upp rullgardinen för att se var ljuset kom ifrån men det var bäck-svart i den norrländska natten.

—Jag upplevde frälsningens under mycket påtagligt, sedan sov jag bara två timmar men jag har aldrig känt mig så utvilad. I skolan pratade jag med klass­kompisarna och undrade om inte de hade upptäckt det som jag hade varit med om, säger Robert.

”Det räcker inte att vara söndagskristen”

Några kamrater var aktiva i en baptist­kyrka så det blev även han och lite senare i Svenska kyrkan. Just att det var genom bibelläsning som Robert blev frälst har gjort att Bibeln alltid har haft stort fokus i hans tro och han nämner ett av sina fa­voritställen; Filipperbrevet 1:21: ”För mig är livet Kristus och döden en vinst.”

— Det enda sättet att upprätthålla tron är att leva i gemenskap med Jesus hela ti­den, att läsa ordet, be, sjunga lovsång och umgås med andra kristna. Det räcker inte att vara söndagskristen, menar Robert.

— Och Bibeln är verkligen levande ord som förvandlar, fortsätter han.

Blev engagerad i Frälsningsarmén – trots uniformerna

Via en kristen skolgrupp fick han vän­ner som tillhörde Frälsningsarmén. Han började fundera över om det var där han skulle engagera sig eftersom samfundets teologi stämde bra överens med hans egen läsning. Men att bära uniform kän­des inte alls lockande, särskilt inte med tanke på att den krävde kemtvätt.

— Jag hade allvarliga samtal med Gud där jag hörde honom säga att ”Här ska du vara!” Det var min Jakobskamp med honom, säger Robert och syftar på berät­telsen i 1 Mosebok 32.

— Men strax därefter kom den första uniformen som gick att tvätta i maskin så Gud bröt ner alla mina motstånd, fort­sätter han och skrattar.

Robert tillsammans med sin fru Anna-Maria och barnen Daniel och Carolina.

Arbetat i katastrofområden i olika delar av världen

Robert hade vid det här laget flyttat till Stockholm och träffat Anna-Maria. År 1988 gifte de sig och började läsa vid Frälsningsarméns officersskola. Sedan väntade ledarskap för Frälsningsarméns kårer (församlingar) i såväl norra, södra och västra Sverige. Robert har även haft flera tjänster inom Frälsningsarméns stödboenden, behandlingshem och soci­ala center. Däremellan har det rymts avstickare till katastrofområden i olika de­lar av världen efter att han utbildat sig till kris- och katastrofledare inom IES, som tidigare nämnts.

Robert har vistats i såväl Filippinerna, Haiti och Bahamas efter att de drabbats av orkaner eller jordbävningar. I Ugan­da rådde intern konflikt medan Rwanda behövde hjälp att hantera flyktingström­mar från Kongo. Människor har försetts med förnödenheter av olika slag och Ro­bert har även deltagit i uppbyggnaden av infrastruktur och annat. Ofta har det rört sig om tremånadersinsatser vilket naturligtvis inverkat på Roberts och An­na-Marias familjesituation, inte minst när två barn kom till världen.

— På den tiden fungerade inte internet så bra och det var dyrt med internatio­nella samtal så jag ringde hem en gång i veckan och pratade i fem minuter, säger Robert och ler.

— Det gäller att man klarar av att vara borta från varandra, men det är en sådan viktig möjlighet att få åka iväg och hjälpa andra, fortsätter han.

Familjen med i Rwanda/Burundi och Lettland

Några utlandsvistelser har varit läng­re och då har hela familjen varit med; i Rwanda/Burundi och nu senast i Lett­land där Robert var regionchef för Fräls­ningsarmén. Trots en del likheter har det funnits kulturskillnader mellan länder­na. Robert nämner att det i Afrika ofta inte tas så många egna initiativ på en arbetsplats trots att förmågan och kapa­citeten finns där, eftersom det kan leda till avsked. I Rwanda ser man inte folk i ögonen när man pratar då det inte anses vara respektfullt. Där gör de som härrör från Kongo mer väsen av sig, liksom de med ryskt ursprung som bor i Lettland medan letterna själva generellt har en mer ”svensk” framtoning.

— Det har varit otroligt utmanande men lärande att vistas i de här länderna och jag har fått jobba mycket med mig själv. Jag har lärt mig se vad som är jag och vad i mig som har formats av den kultur jag vuxit upp i. Och jag har fått anpassa mig efter omständigheterna, för­klarar Robert.

— Att arbeta i Afrika är den största upplevelsen jag har haft i livet och det blir en sådan skillnad när man får göra en insats där. Jag har förälskat mig i både länderna, människorna och klimatet, fortsätter han.

Robert och Anna-Maria i Riga, Lettland där de var verksamma under några år.

”Människor behöver ett andligt hem”

Nu är hela familjen ändå glad att vara tillbaka på svensk mark. Angående det sociala arbetet understryker Robert bety­delsen av att förankra det i en kår eller åt­minstone att det finns ett nära samarbete däremellan men också en hemkänsla.

— Vi måste ge människor möjligheten till ett andligt hem och det permanenta hemmet bör vara kåren. Därför är det också viktigt med volontärer för det går inte att ersätta Guds familj med enbart anställda, menar han.

Här kommer han in på Frälsningsar­méns nya vision ”Välkommen hem – livet med Jesus” som han själv varit med och ta­git fram och vars mål är att lägga vikt vid relationer, gemenskap och delaktighet.

— Livet med Kristus handlar om hela livet och om en helhetssyn, om att människor blir frälsta och fortsätter vara det. Vi behöver bli skarpare i att möta människor där de är och i de behov de har, liksom att vara relevanta och trovär­diga i både vår tro och vårt sätt, fortsäter han. säger Robert.

När han får frågan om hur drömsce­nariot för framtiden skulle se ut påpe­kar han att han inte är någon karriär­människa och att han bygger där han står. Och även om en till utlandsvistelse skulle vara kul så trivs han utmärkt där han är just nu.

— Jag lever i min dröm, i min kallelse. Jag vill vara där Gud kan använda mig och där Frälsningsarmén kan placera mig. Det är en otrolig förmån att få vara frälsningsofficer och att se människors liv förvandlas till det bättre och hur de blir befriade från bundenhet, avslutar Robert.

Text och foto: Teresia Jansson

Fakta om Robert Tuftström

  • Ålder: 52 år.
  • Bor: I lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.
  • Familj: Gift med Anna-Maria, barnen Carolina, 29 år, och Daniel, 25 år.
  • Officersroller:
    • Kårledartjänster, Hisingskåren/Göte­borg, Sundsvall, Trelleborg, år 1990-1995.
    • Medarbetare/föreståndare, Kurön behandlingshem, Sociala Centret Hornstull, Gnistan stödboende och härbärge, Örebro, år 1995-2010.
    • Hjälparbetare kris/katastrof, IES, Uganda, Rwanda, Filippinerna, Haiti år 2007-2010. Rwanda och Burundi år 2012-2014, Bahamas, år 2019.
    • Projektofficer, Rwanda och Burundi Command och IES, år 2012-2014.
    • Programkoordinator, Programkontoret, Högkvarteret, år 2010-2011.
    • Områdesexpert för sociala institutioner, Programkontoret, HK år 2011-2012.
    • Biträdande kårledare med ansvar för KSA, Templet, Stockholm. Eftervårds-projekt Stockholm och medarbetare CS expedition, år 2014-2015.
    • Ordförande Etikrådet, år 2014-2015.
    • Regionchef, Lettland, år 2016-2020.
    • Divisionschef Sociala Divisionen, Högkvarteret, år 2020-.
  • Fritidsintressen: Historia; främst vikinga­tid, medeltid och 1700-tal.
  • Läser helst: Bibeln, skönlitteratur och facklitteratur.
  • Favoritbibelord: ”Allt förmår jag i honom som ger mig kraft.” (Fil 4:13). Även: Fil 1:21, 4:4, Matt 11:28-30 och Ps 139:5.
  • Blir glad av: Gemenskap, någon annans glädje, att vara del i någons livsresa i mötet med Jesus.

Förklaringar:

  • IES: International Emergency Service.
  • Command: Fristående land/länder som inte ingår i ett territorium.
  • KSA: Kårens sociala arbete.
  • CS: Chief Secretary.

Artikeln finns publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 5 - 2020

Publicerat: 2020-12-16Skriv ut