Min första kristna jul

 För tre år sedan blev Saadiya från Saudiarabien frälst och firade sin första jul som kristen här i Sverige. Det innebar nya vanor och traditioner – en blandning av två kulturer. Trots all god mat, fint pynt, klappar och Kalle Anka finns det ändå en sak som slår allt: själva anledningen till firandet.

Saadiya kommer ursprungligen från muslimska Saudiarabien och hade därför ingen erfarenhet av julhögtiden när hon kom till Sverige för nio år sedan.

— Jag visste knappt någonting om julen innan. Men jag lärde mig mycket genom teveserien ”The Chosen” som handlar om Jesu liv. Jag slukade den under en sjukskrivning 2022, när jag precis hade kommit till tro. Jag ville inte missa min första jul som kristen, säger hon.

Ett möte som ledde till tro

Som ny i Sverige 2016 hittade Saadiya till språkkaféet på Frälsningsarméns kår Templet på Östermalm i Stockholm. Där tränade hon svenska och lärde känna människor, men med tanke på sin religiösa bakgrund var hon noga med att hålla de kristna inslagen på avstånd.

När hon senare hamnade i en situation där hon behövde ekonomiskt stöd, vände hon sig till kåren, som stöttade henne med matkassar och annat. När hon kommit på fötter igen ville hon ge tillbaka och började som volontär på Kafé i Gemenskap, dit människor i olika former av utsatthet välkomnas.

Volontär, gudstjänster – och en inre kallelse

— Efter en tid följde jag ändå med på gudstjänster, och i mina drömmar om nätterna uppenbarade sig Jesus för mig. Till slut släppte jag in honom i mitt liv, säger hon.

Inför julen det året hjälpte hon till som volontär på Templet. På julafton anordnades ett firande för alla som annars skulle ha suttit hemma ensamma. Omkring 200 personer i alla åldrar deltog, och det bjöds på mat, andakt, lekar och julklappar. Saadiya hade med sig sin då femårige son.

— Som ny i tron hade jag ingen annan att fira med, men jag ville verkligen att sonen och jag skulle få uppleva julatmosfären. Det kändes så fint att dela glädjen med gästerna, minns Saadiya.

En glad liten pojke sitter i knät på någon som är utklädd till tomte.
Yngsta sonen i tomtens, och numera maken Daniels, knä under första julfirandet i Sverige.

Julglädje och gemenskap för sonen

Daniel, som Saadiya idag är gift med, var jultomte och hade Saadiyas son i knät under julklappsutdelningen.

— Min son var så glad och sa att det var den bästa dagen. Det betydde jättemycket för mig, utbrister hon.

— Numera sjunger han Luciasånger och älskar att vara i kyrkan, där han också har kompisar, fortsätter hon glatt.

Jultraditionerna är Saadiya noga med. Hon tycker om att hela familjen hjälps åt att handla och klä granen, och hon uppskattar gemensamma stunden framför tv:n när Kalle Anka visas på julafton. När det gäller maten försöker hon kombinera det svenska julbordet med traditionella saudiska rätter, så att även hennes två vuxna barn ska känna sig hemma. Janssons frestelse är en favorit, och eftersom saffran används i båda kulturerna brukar hon göra en dessert där både kaka och grädde smaksätts med kryddan.

Julens budskap – viktigare än allt annat

— Det är fint att alla svenskar äter julbord och firar, även om de inte är troende. Men framför allt älskar jag julens budskap – att vi firar av en viktig anledning och inte bara festar och delar ut presenter, påpekar Saadiya.

— Att läsa julevangeliet och sjunga psalmer tillsammans är traditioner jag verkligen vill bevara, för jag har ju missat så mycket av detta i mitt tidigare liv, understryker hon.

Särskilt gillar hon sången ”Himlen i min famn” (”Vem har tänt den stjärnan?”) av Britt G. Hallqvist och Bengt Hallberg, som bland andra Carola har spelat in.

Förra året var Saadiya med och satte upp ett julspel på kåren Home Stockholm, där hon är medlem. De medverkande bar traditionella kläder som hon haft med sig från Saudiarabien, och hon och maken Daniel sjöng och spelade. Kanske blir det ett julspel även i år – hennes fjärde kristna jul. Planen är att vara på Templet, men det blir också firande med makens familj.

En leende Saadiya iklädd Frälsningsarméns uniform för soldater - i handen som hon håller upp över huvudet håller hon i den tillhörande huvudbonaden.

”Cirkeln sluts” – tillbaka på Templet

I höstas började Saadiya läsa på Frälsningsarméns Officersskola, och den kår hon kommer att vara placerad på under utbildningen är just Templet. Att hon nu är tillbaka där allt började ser hon som en del av Guds plan, som att cirkeln sluts.

— Hela min historia här i Sverige har ju utspelat sig på det stället, och jag älskar den platsen. Så jag är jätteglad, säger Saadiya.

Text: Teresia Jansson
Foto: Teresia Jansson, privat

Saadiya: Sju saker jag inte vill vara utan i jultid

  • Julstjärna
  • Julgran
  • Adventsljusstake
  • Saffranstema i maten
  • Läsa julevangeliet
  • Sjunga julpsalmer
  • Min man och mina barn