”De sa att inget hopp fanns för mig”

Bertil Eriksson var ett livligt barn och i stället för att bo hemma med sin mor, styvfar och sina tre halvsyskon flyttade han runt bland släktningar.

— Jag har känt mig utstött hela livet på grund av detta och för att jag var annorlun­da, säger Bertil.

Tidigt i missbruk

Han kom tidigt i kontakt med berusnings­medel av olika slag och för att somna om kvällarna kunde han få en sockerbit indränkt i brännvin. Redan i åttaårsåldern började han dricka öl.

— Vi barn testade det som fanns tillgängligt och som 14-åring satt jag på fyllebänken i Karl­skoga och fick sprit av gubbarna, minns Bertil.

— Något år senare blev jag bjuden på am­fetamin och tyckte att det var jättebra. Det passade mig perfekt för jag har ju antagligen ADHD, tillägger han och syftar på att medi­ciner för detta ofta innehåller amfetaminlik­nande substanser.

Ett liv i kaos och instängdhet

Snart var missbruket ett faktum. Bertil började även använda hallucinogena droger, såsom LSD, och dessa menar han förstörde hans hjärna. Han låstes in på ett mentalsjuk­hus i Örebro, blev omyndighetsförklarad och förlorade rätten att fatta egna juridiska be­slut. Att bli ställd under förvaltarskap krä­ver numera domstolsbeslut, men inte då. Han rymde men åkte fast för inbrott och hamnade på Kumlaanstalten. Bertil har va­rit på många avgiftningar och behandlings­hem men utan bestående resultat.

En bön som förändrade allt

Alla år av destruktivt leverne gav honom svåra kram­per i kroppen och vid ett tillfälle låg han hemma och sände ut en desperat undran över om det inte fanns någon som förstod hur han mådde.

— Jag insåg inte ens att det var en bön men Herren hörde mig, han hör varenda liten suck. Den sucken blev min räddning, förklarar Bertil.

Han tog sig till lasarettet och såg där en lapp med texten: ”Du som har psykiska problem och/eller missbruksproblem – ring det­ta nummer!” Bertil lydde uppmaningen. Kvinnan han fick kontakt med hade levt tillsammans med personer i missbruk och utbildat sig till pastor, psykoterapeut och terapeut inom kognitiv beteendeterapi. Bertil började gå i samtal hos henne trots att Socialtjänsten och Polisen ansåg att det var meningslöst. Han däremot, tyckte att terapeuten gav honom precis det stöd han behövde.

— Jag fick ju prata med en normal männ­iska som jag kunde öppna mitt hjärta för helt och hållet. Dessutom var hon kristen. När jag såg mig omkring var det som om löven i naturen blivit grönare. Hon gjorde mig även nyfiken på Jesus, säger han.

Mötet med Jesus

När Bertil såg det kristna tv-programmet ”Minns du sången” väcktes en önskan om att få vara i ett så glädjefyllt sammanhang. Han gick en Alpha-kurs, grundkurs i kristen tro, och sög åt sig av undervisningen om förlåtel­se. Det fick honom att släppa in Jesus i sitt liv och låta döpa sig. Kvällen innan fyllde Bertil ett A4-ark med text om all synd och skam han bar på och under tårar lämnade han över detta till Jesus i en symbolisk handling. Själ­va dopet blev än mer känslosamt – han dog ifrån sitt gamla liv och uppstod till ett nytt med Jesus. Och när tre pastorer efteråt bad för honom fick han uppleva den Helige An­des närvaro.

— Jag gick ut i gräset och då var det som om hela himlen öppnade sig över mig. Jag kände fysiskt hur Gud rensade och renade mig från topp till tå, utbrister Bertil.

— Det var en så stark kraft, något jag ald­rig känt via knarket. Den kraften kan bara Je­sus ge. Det var en full och hel frälsning från honom och det har hållit i 30 år, förklarar Bertil som nu är 73.

Ett nytt liv i frihet

Hela hans tillvaro och sinne förändrades i och med detta och missbruket blev ett min­ne blott. Innan bar han på mycket hat men förlåtelsen han fick i samband med frälsning­en fyllde honom med kärlek. Bertil var även med om ett helande efter att man upptäckt en stor polyp i hans buk. Han lade handen på sin mage och bad att Jesus skulle hjälpa honom.

— Då kom en sådan kraft över mig men jag visste inte riktigt vad som hände, säger Bertil som dagen efter åkte tillbaka till läkaren för en ny undersökning.

Nu fanns inget spår kvar av utväxten och vårdpersonalen stod som frågetecken. Bertil skrattar när han berättar att hans dåvarande fru vände sig till läkaren och sa: ”Men fattar du ingenting? Det är ju Gud som har helat honom!”

Bertil har varit med om fler helanden och fått bönesvar när det gäller boende, trots att omständigheterna varit emot honom.

— När man går i tro är ingenting omöjligt och det ordnar sig alltid när man handlar enligt Guds vilja, understryker han.

— Jesus Kristus lever och i honom finns en kraft som vi får ta emot. Det finns inget bättre än att gå med Gud - för mig finns inga tveksamheter, fortsätter han.

Ett liv i tjänst och gemenskap

Bertil har spelat gitarr länge och numera är nästan uteslutande ”Jesussånger” på reper­toaren. Han har medverkat i många kyrk­liga sammanhang, vittnat om sitt liv och bett för människor. Under en gudstjänst på Frälsningsarmén kände han en stark närva­ro av den Helige Ande och insåg att det var där han skulle vara. I våras blev han med­lem i Södra Vätterbygdens kår i Jönköping. I kårens kafé, som har öppet hela förmid­dagarna från måndag till torsdag, spenderar han mycket tid och möter människor i olika former av utsatthet.

— Som kristna är ju vårt huvudsyfte att människor ska bli frälsta. Men Frälsnings­armén gör så mycket annat också och det passar mig bra, påpekar Bertil.

— Jag lever en dag i taget och när jag spe­lar, sjunger och vittnar för andra om Jesus så vet jag att jag är i hans vilja, fortsätter han.

"Våga testa Jesus"

Bertil medger samtidigt att livet efter frälsningen inte varit helt fritt från lidan­de, men att han då har kunnat luta sig mot löftet att Gud alltid är med oss. Den som sitter fast i missbruk och kanske har prövat allt annat vill Bertil uppmana att våga testa Jesus.

För honom är det avgörande att gå på gudstjänster, delta i församlingsgemen­kapen och läsa Bibeln. Han gillar särskilt Lukasevangeliet som han läste mycket som nyfrälst. Där tycker han att Jesus talar tydligt till oss. Bertil hänvisar också till bibelordet i Psaltaren 50:15 där det står: ”och ropa till mig på nödens dag. Jag ska rädda dig, och du ska ära mig.” (SFB15)

— Att säga ”Jesus, hjälp mig!”, ger en så­dan kraft i mörkret. Han är Vägen, Sanning­en och Livet och genom honom har jag fått någonting väldigt dyrbart, påpekar Bertil.

— Myndigheterna gav mig tabletter för att ändra mitt sinne men det finns ingen tablett som kan ge trygghet och kärlek. Det är något jag och de flesta missbrukare saknar, kanske utan att förstå det, eftersom vi söker på fel vägar. Till slut hittade jag det i Jesus, avslutar han.

Text och foto: Teresia Jansson